Carl David Moselius

Född:1890-07-14 – Karlstads stadsförsamling, Värmlands län
Död:1968-01-02 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Konsthistoriker, Konstpedagog


Band 25 (1985-1987), sida 742.

Meriter

Moselius, Carl David, f 14 juli 1890 i Karlstad, d 2 jan 1968 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: avd:hefen Carl Alfred M o Ebba Gerhardina Klingspor. Mogenhetsex vid h a l på Södermalm i Sthlm maj 08, inskr vid StH sept 08, FK där 20 april 12, föreläste i konsthist vid Folkbildmförb 12–14, vid Sveriges allm konstfören 14–16, vid Samf S:t Erik 17 o 22, vid Sv slöjdfören 23, vid Konsthantverkarnas gille 24, vid Konsthögsk 23–24, vid KTH 25, vid Dekorativa skolan 31-32, vid Sthlms Borgarskola 32–33, vid Sthlms arbetarefören 32, vid NM 33–34 o 49–50, FL vid StH 13 dec 13, disp där 7 dec 23, FD där 30 maj 24, lärare i konsthist vid Konsthögsk 1 jan 35–31 dec 52, intendents namn 30 dec 47.

G 1) 27 sept 1918(–49) i Hfors, Norra sv förs, m Ingrid Augusta Fredrika Heinricius, f 10 jan 1893 i Sthlm, Ad Fredr, d 28 maj 1980 där, Matt, dtr till kontoristen August Malmberg o Hilda Fredrika Sofia Ridderbjelke o adoptivdtr till prof Gustaf H o Inga Helena Tollet samt förut g m med o kir dr frih Erik Ludvig Edvard Hisinger-Jägerskiöld (bd 20, s 512); 2) 8 jan 1950 i Sthlm, Engelbr, m Karin (Carna) Astrid Charlotta Christina Hultmark, f 27 aug 1914 där, ibid, dtr till dr phil Emil Fredrik Gottfrid H (bd 19) o Astrid Selma Christina Talen.

Biografi

Trots att M manifesterat sig som konstpsykolog och vunnit erkännande som kritiker i dagspressen bl a genom en artikel i DN 20 mars 1911 där han som den förste introducerade benämningen expressionismen för att med uttrycket markera den skillnad som fanns mellan konstnärsgruppen De Ungas förtätade uttryckskonst och impressionisternas illusionssträvande realism avstod M ändå från att vara en banerförare och föra det moderna måleriets talan. Han valde i stället att etablera sig som en skärskådande konsthistoriker. Omsvängningen skedde under en studieresa till Italien som han företog 191213 för att vinna kunskaper om antikens och renässansens konst. Om omsadlingen har M vittnat i doktorsavhandlingen över L Masreliez (1923). I förordet framhåller han att det var vistelsen i Italien som modifierade hans synpunkter på den moderna konsten och väckte lusten att avfatta ett opus som tillät honom att "åtminstone i tankarna resa tillbaka dit ner igen".

När M efter hemkomsten bestämde sig för Masreliez berodde detta inte enbart på dennes konstnärliga förankring i Italien. Mycket lite hade ditintills publicerats om Masreliez (bd 25). Det enda var vittnesbörden i Ehrensvärds brev (bd 12). Utsagorna fick emellertid sitt fullständigande först elva år senare när M utgav Masreliez' svarsbrev till Ehrensvärd (1934). Då avhandlingens omfång krävde begränsning gav han dekoratören Masreliez "en dominerande plats i framställningen". A andra sidan tvingade koncentrationen till en översyn av den gustavianska interiörkonsten och dess förhållande till tidigare stilideal. I sin analys fastslår M att den gustavianska interiörkonsten kan uppdelas i två faser; en äldre med anknytning till Ludvig XlV-stilens arkitektoniska uppbyggnad av rummet men med mindre prakt i de skulpterade detaljerna och en yngre där de konstruktiva elementen skyles av en gracil ornamentrikedom. Med hänsyn till innebörden benämnde M den äldre fasen för den tektoniska och den yngre for den arabeska särskilt som arabesken i den yngre fasen blev det omhuldade ledmotivet. Det är i den arabeska fasen som Masreliez hör hemma.

Då Masreliez' interiörkompositioner företrädesvis är utförda i Sthlms slott och k lustslotten var det naturligt att M inkallades som vetenskaplig expert vid aktuella restaureringsarbeten. För de tjänster som M gjort vid återställandet av interiörerna i Eufrosyne Löfs (bd 24, s 497) våning i Hotell Östergötland Salviigränd 1 1924, vid återställandet av den Turkiska paviljongen vid gamla Haga 1924 och vid den genomgripande restaureringen av Gustav III:s Hagapaviljong 19371948 tilldelades M 1947 intendents namn med tillägget vid Gustav III:s paviljong på Haga. Efter utmärkelsen övervakade M ytterligare iordningställandet av paradvåningen i Arvfurstens palats 1948-1953.

M:s fasta tjänst var en lärarbefattning i konsthistoria vid Konsthögskolan. Dessutom föreläste han vid StH, Sthlms borgarskola och Sthlms arbetareförening. Som den egentliga livsuppgiften såg emellertid M det konsthistoriska författarskapet. I längre uppsatser i Sv nyttokonst 1925 och i Nationalmusei årsbok 1936 och 1940 återkom han till de grundlinjer som han i sin doktorsavhandling uppdragit for den sengustavianska interiörkonsten. Efter omfattande litteraturstudier berikade och korrigerade M vissa påståenden i avhandlingen. I uppsatsen 1925 presenterade han en heltäckande bild av den gustavianska interiörkonstens motsatsställning till "den ideala enheten i rokokons konst" och dess återvändande medelst den klassiska traditionen och arkeologin till ett rum "som både ville och kunde göra reda för sig". I artikeln Den sengustavianska interiörkonstens källor och förutsättningar (NMÅ 1936) gör M i stora stycken avbön för det ensidiga framhållandet av förebilder i väggmålningar i Herculaneum och Pompeji eller i grottesker i Rom och i Mantua och erkänner Piranesis och bröderna Adams stora betydelse för konceptionen av de antikiserande motiven.

Krönet i M:s författarskap är studien över C G Tessin och Lovisa Ulrika (NMÅ 1939). Den avsågs som inledning till ett verk över Gustav III och konsten. Kring helfigursporträttet av Tessin låter M framträda den värld av konstnärer, konnässörer och konsthandlare som vid mitten av 1700-talet bidrog till att skänka Paris dess andliga atmosfär.

Någon fullbordan av det utlovade verket över Gustav III och konsten kom aldrig till stånd. Studien förblev en torso. I stället för att föra skildringen framåt i tiden gjorde M en helomvändning och skildrade i broschyren Carl Gustaf Tessins ungdom (1967) de konsthändelser som formade Tessins konstsyn före de tre diplomatåren i Paris 173941. Broschyren blev M:s sista litterära utgåva. Han avled året därpå.

M:s författarskap präglas av arkivsynthet. M blev utanför kretsen av konsthistoriker känd som en lysande vältalare. Hans föreläsningar över Masreliez, särskilt de i samband med den stora Masreliezutställningen på NM 1949 där M fungerade som både utställningskommissarie och katalogförfattare, liksom M:s förevisningar av Hagapaviljongen gav prov på en sällsynt meddelelseförmåga. Med kunskapsrikedom, spontan inlevelse och ett dramatiskt agerande tvingade M åhörarna till en fantasins självverksamhet som förvandlade det framsagda stoffet till en levande verklighet.

M var en dubbelnatur. Det ofta övertygande framställningssättet och formuleringarnas virtuosmässiga briljans kunde inte överskyla det begränsade i informationen. Likaså blev den spirituella slagfärdigheten utan verkan när i de dramatiskt färgade utsagorna blandade sig personangrepp utan egentlig befogenhet. Någon vetenskapsman blev heller aldrig M trots en obestridlig forskningslidelse. Han saknade vetenskapsmannens uthållighet och tröttnade snabbt på tålamodsprövande detaljarbeten. Härtill kom viss brist på vidsyn. M inte enbart skydde utan tog helt avstånd ifrån sociala frågor sedan han övergivit sitt ungdomsideal att föra den moderna konstens talan. Därmed fördes problemställningarna in i en återvändsgränd som begränsade sig till formspråket och konstnärens förhållande till konungen eller adeln. För en sociologiskt inriktad konsthistoria saknade M sinne. Han blev genom ett samhällsfrånvänt synsätt alltmera en solitär som svängde rökelsekaret för ett talangfullt men eftersägande dekorationsmåleri.

Författare

Runar Strandberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka brev från M i KB, GUB, SSA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Konstnärsförbundets utstälfning (Det nya Sverige, tidskr för nationella spörsmål, årg 6, 1912, Sthlm, s 400408). Acke och Rikard Lindström i Salong Joel (Konst och konstnärer, årg 4, 1913, Sthlm, 4:o, s 83 f). Den kinesiska utställningen (Konst..., ansv utg I v Schulzenheim, årg 3, 19131914, Sthlm, 4:o, s 37-39). Nyare norsk konst (ibid, s 7478, 110113, o 4, 1915, s 1114, 2628). Axel Gallén-Kallela (Konst och konstnärer, 5, 1914, s 13 f, 15). Alf och Gerda Wallanders utställning (ibid, s 56, 59 f). En Wertmuller? (ibid, s 60). Den franska konstutställningen i Köpenhamn (Nordisk tidskrift ... utg av Letterstedtska fören, 1914, Sthlm, s 353-369).  Svensk konsthistoria af Axel L. Romdahl och Johnny Roosval [recension] (Det nya Sverige, 8, 1914, s 144148). Tafvelprisens stegring på den svenska konstmarknaden under de sista trettio åren (Julrosor, 1914, Sthlm (tr Khvn), fol, s [2124]).  Doktor Elof Förbergs hem i Djursholm (Svenska hem i ord och bilder, årg 2, 1914, Sthlm, 4:o, s 163178). Bankir Alfred Bergs hem och samlingar i Djursholm (ibid, 3, 1915, s 1-22). Sixten Strömbom: Lorens Pasch d.y. ... 1915 [rec] (Forum, frisinnad veckotidskr, årg 2, 1915, Sthlm, 4:o, s 462 f). Sergel och nyare Sergel-litteratur (Nordisk tidskr, 1915, s 431446). Fransk och norsk konst (ibid, 1917, s 503-524). - Un peintre d'ori-gine francaise å la cour de Gustave III, Louis Masreliez (Bulletin de la Société de 1'histoire de Part francais, année 1920, Paris, s 5568, 5 pl). Louis Masreliez. Med en inl om Adrien o Jean Baptiste Masreliez' verksamhet på Stockholms slott. Sthlm 1923. XII, 262 s, 1 pl. (Även: Akad avh [omsl].) Den klassiska konstens renässans under 1700-talet och Adrien, Jean Baptiste och Louis Masreliez (SSEÅ, 1923, Sthlm, s 139217).  Louis Masreliez som dekoratör och teoretiker (ibid, 1924, s 152). Om climatet och vårt lynne. Ur ett opublicerat Ehrensvärdsmanuskript (Bonniers veckotidning, årg 1, 1924, Sthlm, 4:o, nr 33, s 8 f). Ett av Sveriges vackraste rum, Lovisa Ulrikas bibliotek på Drottningholm (ibid, nr 52, s 2226). Engelsk 1700-tals arkitektur (Byggmästaren, årg 3, 1924, Sthlm, 4:o, s 6980). Fransk 1700-tals arkitektur, [l]-3 (ibid, s 155-176, 213-224). Masreliez rummen i Hotel Östergötland. Sthlm 1925. 4:o. 63 s, 16 pl-bl. Kiosken eller Turkiska paviljongen vid Gamla Haga. [Rubr.] Sthlm 1925. 11 s. [Annan utg:] 8 s. [Undert.] -Winckelmann's Gedanken uber die Nachahmung och Geschichte der Kunst des Altertums (Konsthistoriska sällskapets publikation, 1925, Sthlm, s 36-80, 3 pl-bl). Det stora omslaget i 1700-talets konst från rokoko till Louis XVI (Svensk nyttokonst, publ utg av Konsthantverkarnas gille, [årg] 3, 1925, Sthlm, 4:o, s 5-28). Pajou's portrait bust of Madame Du Barry (Apollo, a journal of the arts, vol 3, 1926, London, [omsl,] 4:o, s 279-282).  Sofia Magdalenas divan på Stockholms slott, ett rekonstruktionsförsök (Svensk nyttokonst, 5, 1927, s 5381; även sep, 29 s). Louis XVI-stilens ornamentik. Delafosse och Cauvet (Byggmästaren, 6, 1927, s 32-36, 46-50). Utställning. Reinhold Norstedt, Carl Skånberg, Alfred Wahlberg. Galleri Modern. Sthlm 1929. 12 s. [Föret; katalog.] -Gerstenberg, K.: Johan Joachim Winckelmann und Anton Raphael Mengs. Halle 1929 [rec] (Tidskrift för konstvetenskap, årg 14, 1930, Lund, 4:o, s 37 f). Louis Masreliez et les influences classiques å la fin du XVIIIe siecle [referat av föredr] (XIIIe congrés international d'histoire de fart Stockholm 1933. Resumés des Communications présentées au congrés, Sthlm 1933, s 176). Fransk monumentvård. Rapport till Riksmarskalksämbetet efter en resa i Frankrike sommaren 1937. Sthlm 1939. 4:o. 68 s. General consul Erik Ljungberg's collection Stockholm. Description ... with an introduction by H Corneli. Malmö 1939. 4:o. 13 s, 51 pl-bl. Arkitekturritningar, planer och teckningar ur Carl Johan Cronstedts Fullerösamling. Beskrivande för-teckn utarb. Sthlm 1942. XIV, 107 s, 12 pl-bl. (Tills med E Langenskiöld; Nationalmusei utställningskatalog 79.) Gösta Sandels. Målningar, teckningar o grafik. Katalog. 19441945. Sthlm 1944. 18 s. [Föret.] (Riksförbundet för bildande konst, Vandringsutställning n:r 34.) Svenska kopparstickare och etsare 15001944. Sthlm (tr Upps) 1944. 4:o. LXIX, 391 s, 1 pl-bl. (Tills med E o C Hultmark.) Härur: Emil Hultmark som samlare och forskare. [Sthlm, tr] Upps 1944 [omsl: 1945]. LXIII s, 1 pl-bl. - The Carl Johan Cronstedt collection of drawings by Claude Audran (Gazette des beaux-arts, vol 28, New York 1945, 4:o, s 137256). Restaureringen och möbleringen av Gustav IILs paviljong vid Haga. Sthlm 1948. 24 s. Restaureringen och möbleringen ur konsthistorisk synpunkt ([R Hjorth, Ä Setterwall o C D M,] Gustav IILs paviljong på Haga. Efter fullbordad restaurering åter öppnad den 18 juni 1948, Sthlm 1948, s 728; även i Byggmästaren, 27, 1948, s 325-340). Louis Masreliez. En länge glömd gustavian. Februarimars. Sthlm 1949. 87 s, 12 pl-bl. (Nationalmusei utställningskat 154.) La collection Cronstedt (Bibliothéque nationale: Dessins du Nationalmuseum de Stockholm, Collections Tessin & Cronstedt, 1. Claude III Audran (16581734), 2. Dessin d'architecture et d'orna-ments, Paris 1950, s XXX). Inledning ([Å Setterwall, C D M mfl,] Gustav III:s paviljong på Haga, illustr vägledning, Sthlm 1951, s 36, o övers: Gustav IIIs pavilion at Haga, an illustrated guide, Sthlm 1951, s 36). Paradvåningen i Arvfurstens palats. Några randanteckn till rummens restaurering o möblering. Sthlm 1954. 63 s. Carl Gustaf Tessins ungdom. Sthlm 1967. 63 s. Artiklar i bla OoB 1913, 1915-16, 1922-24, Sthlm, Nationalmusei årsbok 1922, 1936, 1939, 1940, 1942/43, Sthlm 1922-44, 4:o, o Konstrevy 1930, 1932, 1935, 1942, 1944, Sthlm, 4:o, samt i Stockholms dagblad 18/12 1910, 4/7, 6 o 17/12 1911, 3 o 12/6, 21/7, 12/9 1912, 26/7, 17/8 1913, 15 o 20/11 1914, DN 20/3, 5/5, 4/7 1911, S-T 7/9 1924, SvD 7, 8 o 9/4 1922, 7/6 1925, 17/6 1936.

Utgivit: Louis Masreliez' och Carl August Ehrensvärds brevväxling. Med orienterande inl. Sthlm 1934. 4:o. 179 s. [Föreningen för bokhantverk, publikation för åren 19331934.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Konsthögsk:s arkivhandl:ar, II, 1984, FrKA. Riksmarskalksämb:s prot 1947, Riks-marskalksämb.

H Cornell, Konsten, vännerna, verkligheten (1975); R H[opp]e, C D M 50 år (M-T 14 juli 1940); G J[ohansso]n, C-D M 50 år (SvD 14 juli 1940); G Lilja, Det moderna måleriet i sv kritik 19051914 (1955); G M S[ilfverstolp]e, C D M 50 år (S-T 14 juli 1940). Nekr:er över M i DN o SvD 13 jan 1968, i SDS 14 jan 1968.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl David Moselius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9520, Svenskt biografiskt lexikon (art av Runar Strandberg), hämtad 2018-11-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9520
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl David Moselius, urn:sbl:9520, Svenskt biografiskt lexikon (art av Runar Strandberg), hämtad 2018-11-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se