Meriter

Mothander, Karl Gunnar L:son, f 29 juli 1877 i Nor, Värml, d 11 sept 1958 i Sthlm, Gust Vasa. Föräldrar: lantbrukaren Karl Gustaf Larsson o Maria Vilhelmina Mothander. Mogenhetsex vid hal i Karlstad 21 maj 96, ord elev vid KTH 15 sept 96, avgångsex från fackavd för elektroteknik där 10 juni 99, studier vid Technische Hochschule, Berlin-Charlottenburg, 99–00, anst vid General Electric Co, Schenectady, N Y, vid Johnson Lundell Electric Traction Co där o vid Westinghouse Electric & Mfg Co, Pittsburgh, Pa, USA, 00–03, filialchef för Elektriska Magnet o Nya förenade elektriska ab i Malmö 03–13, led av styr för Elektriska arbetsgivarefören 07–13 o 22, försäljn:chef o v VD för Nya förenade elektriska ab i Ludvika 13–16, befälh för landstormsområde 57a 14–19, ordf i styr för kommunala mellanskolan 16–19, chef för ASEA:s bergslagsfilial 15 okt 16-20, led av stadsfullm 17–20, allt i Ludvika, led av Sveriges landstormsföremars överstyr o dess verkst utsk 19–44, v ordf i verkst utsk 22–43, chef för ASEA:s filialinspektion (från 22 Filialbyrån) aug 20–nov 42, ordf i Sveriges elektriska entreprenörsfören 21–43, befälh över landstormsområde 53b (Västerås) 22–43, led av Röda korsets distriktsstyr i Västmanland 25–42, fullm i Sveriges tekn-industriella skiljedomsinst 26–46, i Fören för elektricitetens rationella användn 27–45, led av styr där 40–45, ordf i styr för Elektriska ab Sivers & Häger 30–43, led av styr för ab Sv Fläktfabriken 33, ordf i styr för ab Västerås elektriska byrå 33–43, i Röda korskåren i Västerås 36–43, i styr för ab Göran Kärnes elektrotekniska byrå 39–43, i styr för A Heilborns elektriska ab 40–43, i Västmanlands landstormsförb från 51.

G 20 aug 1902 i Sthlm, Brännk (enl vb för Karlstads stadsförs), m Gunhild Ingeborg Maria Carlander, f 22 aug 1877 i Ullervad, Skar, d 30 mars 1941 i Västerås, Domk, dtr till kvarnägaren Lars Johan C o Hulda Magdalena Hemfrida Hallgren.

Biografi

Gunnar M:s studiegång och tidiga yrkesverksamhet var den vanliga för dåtidens yngre sv elektroingenjörer med ambitioner. Efter civilingenjörsexamen studerade han i Berlin–Charlottenburg, ett av elektroteknikens högsäten, och reste därefter till USA för flera års praktik vid större och mindre starkströmsföretag. Vid hemkomsten anställdes han som filialchef i Malmö för det näst största sv starkströmsföretaget, Magnet (med efterföljare) i Ludvika. M var därmed inne på det fält som skulle bli hans under resten av hans yrkesverksamma liv: regional försäljnings-, installations- och serviceverksamhet. Denna gren hör till starkströmsindustrins minst spektakulära men ur lönsamhetssynvinkel mest betydelsefulla.

M befordrades efter ett årtionde till försäljningschef och v VD i sitt företag, men när branschens största företag, ASEA, 1916 köpte Ludvikaföretaget fick han återgå till filialchefsbefattning, nu vid den viktiga bergslagsfilialen. 1920 tillträdde M inom ASEA befattningen som chef för Filialinspektionen, från 1922 kallad Filialbyrån. Han var därmed chef för den sv marknadsföringen av företagets standardprodukter, installationsverksamhet och service, ett av ASEA:s stora verksamhetsfält. Den sv marknaden hade sedan tidigt 1900-tal präglats av allt mer detaljerade kartellavtal tillverkarna emellan, från 1925 utsträckta till att även omfatta AEG:s och Siemens-Schuckerts sv dotterbolag. ASEA:s roll i kartellen blev allt mer dominerande i och med att de sv konkurrenterna öppet eller hemligt köptes upp. M hade att övervaka den dagliga efterlevnaden av dessa hemliga kartellavtal, samtidigt som försäljningsorganisationen byggdes ut och trimmades i takt med att marknaden vidgades.

Från 1930-talet var ASEA det helt dominerande företaget för starkströmsprodukter i Sverige. På installations- och serviceområdet fanns däremot en rad mindre foretag, som dels konkurrerade med ASEA:s filialer, dels var värdefulla för ASEA som återförsäljare av standardprodukter. Detta krävde takt och finess i marknadsföringen med ömsesidig respekt för etablerade revir. Under M:s tid köpte ASEA i hemlighet upp ett antal större installationsfirmor, vilka underställdes Filialbyrån. De alltmer komplicerade näten av karteller och hemligt ägda företag sköttes med effektivitet och diskretion, vilket bl a framgår av att det väckte förvåning när de i slutet av 1940-talet avslöjades av bl a den statliga elbranschutredningen.

Strävan efter marknadskontroll genom samarbete mellan konkurrenter var i hög grad tidstypisk och inom starkströmsindustrin nära knuten till en ingenjörsmässig mentalitet med inriktning på planering och optimalt resursutnyttjande. I ASEA:s fall var den del av en strategi där standardprodukter skulle vara en vinstgenerator som skulle trygga både kostnadskrävande forskning och utveckling och högrisksatsningar på stora anläggningsleveranser. M hörde till de chefer som sedan ungdomen lärt sig att hantera de konkurrensbegränsande redskapen utan att därför hemfalla till maktmissbruk gentemot kunder eller ensidigt statiskt tänkande i marknadsföringsfrågor. Kontaktnätet till de sv kunderna knöts genom en finförgrenad marknadsorganisation vilken visade sig kunna bevara en dominerande ställning även sedan marknadssituationen på 1950-talet blivit väsentligt mer inriktad på fri konkurrens.

M har av sin chef J S Edström karaktäriserats som sträng och fordrande mot sina underordnade men också som en gemytlig sällskapsmänniska. Hans stora fritidsintressen var Röda korset och Landstormsrörelsen.

Författare

Jan Glete

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: ASEA:s hist 1883–1948, 2 (1956); Den sv elbranschens kapacitet o konkurrensförhållanden (SOU 1950: 10); J S Edström, G M (Dödsrunor utg av Sancte Örjens gille, saml 25, 1961); J Glete, ASEA under hundra år 1883–1983 (1983); SvTeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Gunnar L Mothander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9524, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9524
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Gunnar L Mothander, urn:sbl:9524, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2024-04-20.