F Adolf I Lundevall

Född:1889-01-02 – Västlands församling, Uppsala län
Död:1969-12-19 – Oscars församling, Stockholms län

Ämbetsman, Skattejurist


Band 24 (1982-1984), sida 275.

Meriter

Lundevall, Fredrik Adolf Immanuel, f 2 jan 1889 i Västland, Upps, d 19 dec 1969 i Sthlm, Osc. Föräldrar: godsarrendatorn Johan Fredrik L o Dina Charlotta (Lotten) Moberg. Mogenhetsex vid Gävle h a l maj 06, inskr vid UU ht 06–ht 12, jur kand där 2 nov 12, eo notarie i Svea hovrätt 8 dec 12, tingstjänstgöring i Västernärkes doms 12–15, tjänstgjorde i Svea hovrätt vid höstsessionen 15, e länsbokhållare vid länsstyr i Örebro län 20 dec 15, sekr hos stadsfullm i Örebro 16–18, förste läns bokhållare vid länsstyr i Örebro län 19 dec 17, tf länsassessor där 1 jan 18, länsassessor 28 juni 19–31, led av stadsfullm i Örebro 23–24, av 1923 års taxeringssakk juli 23–juni 25, av 1924 års skattekomm maj 24–juni 29, led av o sekr i 1928 års bolagsskatteberedn juni 29–dec 31, led av 1930 års kommunalskatteberednjuli 30–okt 32, sakk i utredn ang dyrortsgruppering juni 31, landskamrerare vid länsstyr i Uppsala län 11 sept 31–35, överförmyndare i Uppsala 32–35, ordf i styr för Uppsala läns folkhögskola o lantmannaskola 32–38, kommitterad ang arvs- o gåvoskatt okt 33–febr 34, regeringsråd 23 maj 35–56, led av styr för Sv diakonissällsk 37, ordf där 46–49, led av lagrådet 40–42, ordf i styr för Malmqvistska barnuppfostringsinrättn från 41, ordf för 1947 års taxeringssakk nov 47–dec 49, led av styr för Upplands fornminnesfören 51–63, ordf i utredn ang fullföljdsrätt i taxeringsmål maj 55–jan 57, expert i utredn ang kompetensfördeln mellan K M:t i statsrådet o regeringsrätten okt 54–april 59.

G 14 okt 1916 i Rasbokil, Upps, m Elisabet Augusta Margareta (Greta) Höök, f 6 okt 1893 där, d 18 maj 1973 i Tyresö, dtr till godsägaren o riksdagsmannen Carl Robert H (bd 19, s 746) o Emelie Augusta Wahlström.

Biografi

Adolf L valde efter avslutad tingstjänstgöring en administrativ tjänstemannabana, och hans intresse inriktades främst på beskattningsfrågor. På detta område kom han med tiden att inta en ledande position. Som sakkunnig hade han tidigt, alltifrån 1923, till utnämningen till regeringsråd 1935 verkat inom finansdepartementets ram vid utarbetandet av betydande lagtexter på beskattningens och uppbördsväsendets område. Inom socialdepartementet medverkade han vid dyrortsgrupperingens utformning 1933–35. L medarbetade på dessa områden i ett flertal viktiga betänkanden, t ex 1925 (tills m P Gamstorp) angående omorganisation av taxeringsväsendet eller 1929 (tills med J Döss) angående rationell skatteuppbörd. 1940 följde betänkandet angående beskattning av aktiebolag och andra näringsföretag.

Av stor praktisk betydelse för allmänheten och med inflytande på rättspraxis blev L:s utgåvor på beskattningsrättens område. De första utgav L i samarbete med C W U Kuylenstierna, H Waller och E Geijer (1927 o 1929). Därefter följde Kommunalskattelagen m m 1938, som fick ett bestående värde, trots snabba lagändringar, genom en utmärkt prejudikatsamling; någon motsvarighet i den skatterättsliga litteraturen fanns då inte. L:s största insats var dock den stora, omsorgsfullt utarbetade Skattehandbok (1949), som var betydelsefull som hjälpmedel för orientering i en tid då lagstiftningen befann sig i snabb utveckling och andra hjälpmedel saknades. Den kom ut i flera nya upplagor och blev också känd för sin rika prejudikatsamling.

L medarbetade tidvis ofta i facktidskrifter som Förvaltningsrättslig tidskrift. Han kom här in på ämnesområden som han mött i sin verksamhet i regeringsrätten, och hans artiklar kunde tjäna som värdefull kommentar till träffade avgöranden, understundom som förklaring av domstolens ståndpunkt i ömtåliga ämnen. Ett flertal viktiga recensioner av andra verk vittnade om L:s krav på vederhäftighet.

L:s stora arbetsförmåga räckte till för insatser även på andra områden. Han var socialt intresserad och hade en livsuppfattning fast förankrad i kristen tro.

Författare

Stig Jägerskiöld



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Nationens ekonomi (Gestrike-Helsinge nation 1811-1911, Upps ... 1911, 4:o, s 64–78). – P. M. rörande 1918 års taxeringar inom Örebro län med särskild hänsyn till mera allmänt forekommande anmärkningar ... [Rubr.] Örebro 1918. 4:o. 20 s. [Undert.] - P. M. till ordförandena i 1919 års taxeringsnämnder inom Örebro län. [Rubr.] Örebro 1919. 4:o. 10 s. [Undert.] - Protokoll, fört vid sammanträde jämlikt 28 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering inför Kungl. Maj:ts befallningshayande i Örebro län å Arbetareföreningens lokal i Örebro torsdagen den 17 mars 1921. [Rubr.] Örebro 1921. 4:o. 12 s. [Undert s 8.] – Protokoll, fört vid sammanträde inför ... å Örebro Arbetarförenings lokal i Örebro den 22 oktober 1921. [Rubr.] Örebro 1921. 16 s. [Undert.] – P. M. angående av 1923 års taxeringssakkunniga utarbetat utkast till taxeringsförordning. [Rubr.] Sthlm 1925. 37 s. [Undert; sidrubr: Förtrolig.] – Omorganisation av taxeringsväsendet. En redogörelse för 1923 års taxeringssakkunnigas nyligen framlagda förslag (Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 17, 1925, Sthlm, 4:o, s 250–259; även sep, 10 s). – Några av de viktigaste nyheterna i den nya skattelagstiftningen (Protokoll, fört vid sammanträde inför Kungl. Majrts befallningshavande i Örebro län ... 9 febr 1929 [rubr], Örebro 1929, s 1–22). – Bil. J. Redogörelse rörande undersökning angående skattebelastningen å olika slag av jordbruk inom skilda delar av landet m. m. ([Bihang till Riksdagens protokoll ... år 1930, Saml 11. Särskilda utskottets utlåtanden och memorial, nr 1–7,] Nr 2 [rubr], Sthlm 1930, s 182-212; tills med C. W. U. Kuylenstierna). – Några aktuella beskattningsfrågor (Protokoll, fört vid sammanträde med Kungl. Maj:ts befallningshavande ... å rikssalen i Örebro slott, den 7 mars 1931 [rubr], Örebro 1931, s 1 -14. – P. M. angående ändringar i gällande bestämmelser om beskattning av arv och gåva ([Bih till Riksdagens prot ... 1934, Saml 1, bd 11. Kungl. Maj:ts propositioner nr 235–259,] Nr 252 [rubr], Sthlm 1934, s 41-61; text, s 6). – Bidrag i bl a Svensk juristtidning 1936, 1944, 1946, Sthlm, o Förvaltningsrättslig tidskrift 1938-40, 1947, Sthlm; jfr Förteckning över statliga utredningar 1904-1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 688 f, 707 f, 710, 719, 728.

Utgivit: 1927 års förordningar om fastighetstaxering och därmed sammanhängande författningar jämte motiv och kommentar. [Omsl: Fastighetstaxering.] Sthlm 1927. 255 s, 1 lös bil. (Tills med Carl W. U. Kuylenstierna, Harald Waller o Erland Geijer.) 2. omarb uppl: Fastighetstaxering. Författningar rörande allmän fastighetstaxering m. m. jämte kommentar. 1932. 327 s, 3 lösa bil. – Taxe-ringsforordningen, avtal med Tyska riket till undvikande av dubbelbeskattning m.m. Sthlm 1929. 440 s. (D:o.) – Skattelagarna. Kommunalskattelagen, förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, lagen om skogsaccis m. m. Sthlm 1929. 552 s, 7 bil. (D:o.) [Jfr följ.] - Kommunalskattelagen, förordningen om statlig inkomst- o förmögenhetsskatt samt övriga skatteförfattningar sådana de lyda den 1 januari 1938. Med belysande rättsfall. [Omsl: Kommunalskattelagen m.m. sådan den lyder ...] Sthlm 1938. 412 s. – Skattehandbok. Författningstext i dess lydelse 1 jan. 1949 med kommentar och rättsfall. Utg av statens nämnd för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer. Sthlm 1949. VIII, 599 s. 2., översedda o utök uppl: ... Författningstexter med kommentar ... 1952. VIII, 838 s. 3., d:o uppl 1955. VIII, 958 s. Supplement ... 1956. (251) s med div tilläggspaginering. 4. översedda uppl 1958. VIII, 880 s. 5. omarb o utök uppl 1961. VIII, 1091 s. – Handbok i taxeringsförfarandet. Författningstexter med kommentar o rättsfall. Utg av statens nämnd ... Sthlm 1959. VII, 436 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Gullberg, Justitiematr 1941 (1941); Matr över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811-1961 (1963); N Sundquist, A L in memoriam (Uppland. Årsbok 1970); Sv juristmatr (1964).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
F Adolf I Lundevall, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9823, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9823
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
F Adolf I Lundevall, urn:sbl:9823, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se