Meriter

Lundgren, Anders Hugo Hjalmar, f 16 febr 1880 i Norrköping, S:t Olai, d 5 okt 1953 där, Hedvig. Föräldrar: stadskamreraren Johan Edmund L o Hilma Alfrida Sofia Andersson. Mogenhetsex vid Norrköpings hal vt 99, inskr vid UU ht 99–vt 13, FK 27 maj 03, FL 15 sept 08, amanuens vid UUB 09–14 (tjänstl från ht 13), disp 16 maj o FD 31 maj 13 vid UU, stadsbibliotekarie vid Norrköpings stadsbibi 1 aug 13–45, intendent vid Norrköpings konstmuseum 13–45, led av styr för Fören Gamla Norrköping 30, ordf där 48–53.

G 19 okt 1929 i Norrköping, Hedvig, m konstnärinnan Nora v Samson-Himmelstjerna, f 16 febr 1891 i Wesenberg, Estland, d 18 jan 1982 i Norrköping, Hedvig, dtr till hovrådet Ernst Wilhelm Gustav v S-H o Marie Charlotte v Mühlendahl.

Biografi

Hjalmar L var av gammal norrköpingssläkt och förblev livet igenom trogen sin födelsestad, där han alltmera kom att framstå som den centrala kulturpersonligheten. Redan under skoltiden vid Norrköpings läroverk medarbetade han, jämsides med sin klasskamrat Torsten Fogelqvist, i tidningen Saga, som utgavs av gymnasistföreningen Fosterländska förbundet. L var en brådmogen läsvurm, som inte utan risk för kvarsittning försummade läxböckerna för samtida skönlitteratur, som han systematiskt förvärvade för egna sparslantar. Som akademiker i Uppsala utökade han målmedvetet sina samlingar via bokauktioner, katalogbeställningar och antikvariatsinköp. För en så utpräglad bibliofil låg biblioteksbanan klart utstakad, och han skaffade sig under de senare studieåren meriter och erfarenhet genom tjänstgöring vid UUB.

När chefsbefattningen vid stadsbiblioteket i hemstaden 1913 blev ledig just lagom efter L:s graduering, var han självskriven. Hans avhållna arbetsplats fram till pensioneringen blev den magnifika patriciervilla som omfattade ett 40-tal rum i fyra våningar vid Södra Promenaden och som var en donation av statsrådet Carl Swartz. Den hade nyligen nyinretts för sitt ändamål som bibliotek och konstmuseum. De nedre våningarna fylldes efterhand med tusentals volymer och växte snart till ett av landsortens största bibliotek, medan de övre våningarna inrymde ett permanent bestånd av inhemsk konst från skilda epoker, stundom avlöst av uppmärksammade utställningar.

I sitt hem utökade L bokbeståndet oavbrutet med motsvarande minst en volym om dagen. Mot slutet av hans liv uppgick antalet volymer till över 15 000, som förutom humaniora med tyngdpunkt på skönlitteratur också omfattade naturvetenskap, numismatik, heraldik, kartor, planschverk, handskrifter, autografer och privatbrev och en rad uppslagsverk.

Med stöd av sin boksamling ägnade sig L åt ett mångskiftande författarskap, där Östergötland i allmänhet och Norrköping i synnerhet bildar grundstommen. Han utgick från ett noggrant studium av äldre litteratur i ämnet och kom att topografiskt och personhistoriskt behärska materialet om hemtrakten. Han berättade fängslande om gamla byggnader och människor ur mera framstående borgarfamiljer som Broocman, Gjörwell och Lidén, och adelsätter som bl a De Geer, Ehrenstrahl, Leijonhufvud och Ridderstolpe. Till kända författare som Almqvist, Atterbom och Wetterbergh återkom han gärna. Han tecknade också pregnanta porträtt av mindre betydande författare som Olof Bergklint, F B Cöster, Johan Rosén och av de obekväma originalen L F Rääf och H B Palmaer eller av särlingar som Bellmansfiguren Joseph Israelsson eller Eric Ihrfors ("Munk-Erik"). Inom Norrköpings hank och stör kände sig L mest hemma. Vid jubileer och invigningar ställde han beredvilligt upp med hyllningsdikter och kantater och bevarade alltid i blickfånget antingen det gällde vers eller prosa dubbelperspektivet av förgånget och närvarande. L kan karakteriseras som en kammarlärd lokalpatriot. Han gjorde dock också utflykter till grannlandskapen eller utsträckte resrouten till kontinenten eller till Finland och Baltikum. Var han än hamnade, var han emellertid inte sen att från museer, kyrkoarkiv och privathem leta fram dokument som visade sig ha kulturhistoriska anknytningar till Östergötland.

Närmast in på livet kommer man L i hans dikter, som han skrev under hela sitt liv. I sin syssling Birger Mörner hade han en inspirerande förebild, och dennes vän, den finländske skalden K A Tavaststjerna var hans idol. Den oöverstigliga klyftan mellan dröm och verklighet bildade grundtemat. Elegiska distika och strama sonetter behandlade han med samma mästerskap. I versberättelsen Bengt Lillie med motiv från Uppsala använde han lekfullt nonchalanta ottave rimestanser i bästa Byron-stil. Till de lyriska inslagen kan även räknas de meditationer och reflexioner som han strödde in i sina essäsamlingar. Med sin franskinriktade bildning var han en skicklig och lyhörd översättare av fransk lyrik från Ronsard till Verlaine.

Författare

Gunnar Wallin

Arkivuppgifter

L:s brevsaml m m i Norrköpings stadsbibl. – Brev från L i KB, SSA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se E Wingkvist, Bidrag till en bibliografi över bibliotekarien d:r Hjalmar Lundgrens ... utg skrifter, Norrköping 1935; jfr B Åhlén, Sv författarlexikon 1900-1940, Sthlm 1942. Dessutom: Glömda dygder (Hågkomster och livsintryck, saml 3, Upps 1923, s 242-245). - Norrköping i historiskt fågelperspektiv (Unga tankar, tidskr för Sveriges godtemplar ungdom, årg 30, 1935, [Sthlm, tr] Lidköping, fol, nr 6, s 5—7; även sep, 8: o, 4 s). — Kontraktsprosten Carl Edvard Ohrwall. Tal vid avtäckandet av ... porträtt i O. Stenby kyrka den 27 febr. 1935 (Linköpings stifts julbok, årg 30, 1935, Linköping, s 44—53; även sep: ... C. E. Ohrwall, vid ..., u o, 12 s). — Historiola metallica Ostrogothica. Norrköping 1936. 70 s, 6 pl. (Föreningen Gamla Norrköping. Publikationsserie berörande Norrköpings o Norrköpingstraktens kulturhist. N:o 2. [Omsl.]) — Östgötaoriginal. Leonard Fredrik Rääf, H. B. Palmzer och doktor Steinnordh, tre män, vilkas namn leva kvar på folkets läppar (Östgötabygd, [omsl:] Julen 1936, Norrköping, fol, s 16—18; även sep, 8: o, 7 s). — Norcopensiskt medaljkabinett. Norrköping 1937. 10 s, 6 pl. — Norrköping. Kortfattad vägledning utg av Östergötlands turisttrafikförening. Norrköping 1937. 31 s. [Inkl Kolmården o Arkösund.] [Nya uppl:] Linköping 1941. 19 s. 1943. 12 s. [Förk; med bidr av T Lindeli.] — Uppsalaminnen från sekelskiftet (Hågkomster o livsintryck, 18. Uppsala minnen ... under red av S Thulin, Upps 1937, s 306-327; 2. uppl så). - Himmelstalund och lärdomssläkten Broocman. Norrköping 1938. Ils.- Till samlaren Olle Stylin den 1 juli 1938 [dikt] (Till Olov Stylin på femtioårsdagen ..., Trosa 1938, s 64 f). - Norrköpings museum 1913— 1938 (OoB 1938, s 513-521). - På skilda stigar. Essayer och skizzer. Sthlm 1939. 252 s. — Norrköping i konsten. Norrköping 1939. 83 s. (Föreningen Gamla Norrköping. Publikationsserie ..., 3.) — Norrköpings stadsbibliotek och museum 1913 22/10 1938. Minnesskrift. Norrköping 1938. 4: o. 74 s. (Norrköpings stadsbiblioteks och museums handlingar, 4.) — Katalog över oljemålningar, akvareller, teckningar samt skulptur i Norrköpings museum. Norrköping 1940. 4: o. 79 s. (Ibid, 5.) — Norrköpings stadsbibliotek och museum (Linkö- pings stifts julbok, 36, 1941, s 103-114). - Svenska biblioteksmäns skådepenningar (NTBB, årg 28, 1941, Upps ..., s 117—129). — Herman Samsonius till Johannes Botvidi (ibid, 29, 1942, s 123-126). -Minnets land. Eskapader från bok-kammaren. Sthlm 1943. 203 s. — På Norrköpings kyrkogårdar. En vandring bland vårdar och minnen. Norrköping 1943. 8 s. [Ur Östergötlands dagbl.] — Borgmästarens testamente och andra skildringar från boksal och sommaräng. Sthlm 1944. 194 s. — En krönika om Norrköping - rikets fjärde stad (Julpost, 1944, Sthlm, 4:o, s 31—36). — Norrköpingsforfattare förr och nu. Från Johannes Mattias till Sivar Arnér. Norrköping 1945. 23 s. [Ur Norrk tidningar 17/11.] - Sankt Olofsvisan. [Rubr.] Norrköping 1945. (4) s. [Undert.] — Carl Bernhard Wadströms bibliotek (Donum Grapeanum, festskr tillägnad överbibi Anders Grape Upps 1945, 4:o, s 95-106). -Solig minut [dikt] (OoB 1945, s 248). - Norrköping i historiskt fågelperspektiv (Svenska stadsmonografier, under red av P Harnesk, [14.] Norrköping, Upps (tr Örebro) 1946, 4: o, s 31-77). -Norcopensiska märkesmän (ibid, s 585—602). — Litteratur om Norrköping. Bibliografi (ibid, s 603—654). — Ett ömt hjärtas brev. Essäer och meditationer. Sthlm (tr Norrköping) 1947. 197 s. -Promenader i Norrköpingstrakten. Norrköping 1947. 4: o. 48 s. — Till det yngre sällskapet U. D:s historia (Samfundet Örebro stads- och länsbiblioteks vänner, Meddelande n:o 14, Örebro 1947, s 41—50). — Sommarbrev från Loka. Norrköping 1948. 8 s. — En flöjt-ton genom åren. Valda dikter. Sthlm (tr Norrköping) 1949. 199 s. - Spridda bidrag till Norrköpings kulturhistoria. Norrköping 1949. 168 s. (Föreningen Gamla Norrköping. Publikationsserie ..., 4.) — Svensk personhistoria och svensk personhistorisk litteratur i Norrköpings stadsbibliotek. En översikt (Medlemsblad ... för Genealogiska föreningen [rubr], 48, Sthlm 1949, 4:o, s 1—4; även sep, uoo å, 11 s). — Mitt minnesalbum. Stamboksblad av författare o konstnärer. Upps (tr Sthlm) 1950. 210 s. - [Inledning] (Nationalmusei utställningskatalog, nr 170. Moderna svenska bokband ... anordnad av Sveriges bokbin-deri- och pappersemballageförening, Sthlm 1950, s 7 — 12). — Johan Kuhlman redivivus. Ett bidrag till Norrköpings-ikonografin. Norrköping 1951. 24 s. — Curae sed dellciae. Bibliografiska strövtåg. Norrköping 1952. 103 s, 4 pl. — Jacob Adlerbeths guddotter (Ur Rääfska brevsamlingen). Uo [1952]. 16 bl. — Till Ellen Hagen 15/9 1953. Litet småplock ur minnesboken (Till Ellen Hagen 19 15/9 53, festskr ..., Sthlm 1953, s 121 f). — Den reaktionäre romantikern i Ydre (Östergötland, under red av T Lagerstedt, Sthlm 1955, 4:o, s 241-257, 1 pl). -Ellen Key och Östergötland (ibid, s 270-282, 2 pl). — Torsten Fogelqvist, några personliga minnen (ibid, s 283—297, 1 pl). — I månskenet, ur De gula husen. [Omsl.] Norrköping [1956]. (4) s. [1922.] - Före 1935 bidrag bl a i Nordens Ungdom 1898-99, Kristiania, 1899-1900, Norrköping, Idun 1914, 1916-17, 1920-21, Sthlm, Biblioteksbladet 1916-25, 1927-32, 1934, Sthlm, Forum 1917-18, Sthlm, NTBB 1919, 1921, 1925-26, 1933, OoB 1912, 1915-16, 1933, samt i Norrköpings tidningar, UNT, Söderköpings tidning, Stockholms dagblad, SvD, Östergötlands dagblad, GHT, Dagens tidning, Söderköpings posten, NDA, Ostgöta correspondenten.

Utgivit: E Benzelius, Anecdota Benzeliana. Eric Benzelius d. y:s anteckningar i sv hist, efter originalhandskriften i Linköpings stiftsbibi utg med inl o personreg. Sthlm 1914. XI, 107 s, 1 portr. – Två gamla beskrifhingar öfver Norrköping. Efter originalhandskrifterna i Linköpings stiftsbibi. Norrköping 1916. 91 s. – Norrköpings stadsbiblioteks och museums handlingar. 1–5. Norrköping 1920–40. 4: o. 1-2. 1920. 71,96 s. 3. 1924. 28 s, 5 pl. 4. 1938. 74 s. 5. 1940. 79 s. – Ett brev från Esaias Tegnér (Samlaren, N F, årg 17, 1936, Upps. s 210-212). – Brev från Johan Henrik Lidén och Jac. Axelsson Lindblom. Meddelade (Ibid, 26, 1945, tr 1946, s 123-126). - Brev från J. H. Lidén och M. G. Wallenstråle (ibid, 28, 1947, tr 1948, s 109-111). – I redaktionskomm för Svenska Iris, tidskr för sanatorier, vårdanstalter o hem, 1926–1928:7, Norrköping, 4:o.

Översatt: T Gautier, Ur "Emaux et camées", Upps 1908, (14) s; A France, Tal vid minnesstoden över Ernest Renan i Tréguier, Sthlm 1917, 29 s (Studentföreningen Verdandis småskrifter, 212); Fransk lyrik i svensk översättning, Sthlm 1921, 106 s; [M M] de La Fayette, Prinsessan de Cleves, Sthlm 1923, 243 s (Bonniers klassikerbibliotek); H de Balzac, Lustiga historier samlade i klostren i Touraine och befordrade till trycket ..., Första tiotalet, Sthlm 1928, XVI, 239 s; X de Maistre, Resa i min kammare, Sthlm 1945, 214 s, 2 portr; [forts:] dens, Nattlig resa i min kammare, Sthlm 1947, 167 s; dens, Flickan från Sibirien, Sthlm 1948, 176 s; dens, Den spetälske i staden Aosta -Fångarna i Kaukasus, Sthlm 1949, 150 s; J Ewald, Liv och meningar, Sthlm 1948, 176 s, 8 pl-bl (Berömda memoarer).

Källor och litteratur

Källor o litt: Wahlström & Widstrands klipp-saml, Ser 3, KB.

G Edelberg, Vid H L:s bår ... (Norrköpings Tidmar 13 okt 1953); I Ljungquist, Ur DN:s hist, 1–2 (1953–1954); H L 60 år (SvD 14 febr 1940); H L 70 år (DN 15 febr o Norrköpings Tidn:ar 14 febr 1950); V Loos, Dr H L ur tiden (Norrköpings Tidn:ar 6 okt 1953); dens, En avisa genom två sekler. Norrköpings Tidn:ar 1758–1958 (1958), s 96, 322, 336; dens, Kulturen i Norrköping från 1800-talets mitt till 1914 (Norrköpings hist, 5, 1972); dens o S Lutteman, Kulturen i Norrköping 1914–1970 (ibid, 6, 1976); O Rabenius, Kring drottning Kristinas klocka (1942), s 176 f; Solklinten, ett konstnärshem på Kolmården (SvD, Sön-dagsuppl 29 juli 1934); Sv bibbmatr 1949 (1949); Univ o bibi fick donation på 70000 kr (DN 31 jan 1954); F Vetterlund, I stället lör en antologi. Glömda dikter o bortskymda poeter ... (Sv tidskr 1940), s 409. – Nekr:er i DN, SvD, Norrköpings Tidn:ar o Östergötlands Dagbl 6 okt 1953. – Muntl meddel av L:s svägerska Karin v Engelhardt.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A H Hjalmar Lundgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9832, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9832
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A H Hjalmar Lundgren, urn:sbl:9832, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-20.