Meriter

Lundholm, Gustaf Waldemar, f 9 maj 1883 i Sthlm, Bromma, d 7 april 1961 där, Matt. Föräldrar: dir Carl Adam Victor L o Sofie Eufrosyne Dyhr. Mogenhetsex vid Beskowska skolan, Sthlm, 21 maj 02, studier vid handelsinstitut, volontär i ab Nordiska bokhandeln, inskr vid StH 4 okt 04, utlandspraktik bl a hos firma Rud Ibach Sohn i Barmen, Tyskland, o i England omkr 06–10, prokurist i firma C A V Lundholm, Sthlm, 10 (anmält 25 juni), led av styr o vice dir där 11 (ab från 20 okt 11), VD där, led av styr för Konsert & teater bureau ab där från 17 (bolagsordn 28 okt), v ordf i Sv pianohandlareförb (sedermera Sv pianoförb).

G 1) 2 dec 1911 (–30) i Sthlm, Engelbr, m Selma Maria (Maja) Wennersten, f 25 jan 1888 där, Hedv El, d 19 dec 1965 där, S:t Göran, dtr till målaren Gustaf W o Selma Mathilda Jonsson; 2) 13 okt 1931 i Sthlm, Matt, m telegrafexp Dagmar Jansson, f 19 juni 1897 i Visnums Kil, Värml, dtr till ingenjören Johan Emanuel J o Hulda Katarina Kalin.

Biografi

Waldemar L:s far Carl Adam Victor L (1846–1935) startade 1870 under firmanamnet C A V Lundholm ett förlag i Sthlm med religiös litteratur. Detta fick snabbt stora försäljningsframgångar, främst genom upplagor av de amerikanska väckelsepredikanterna Moodys och Sankeys skrifter. Rörelsen växte ut till musik- och bokhandel och kom även att omfatta försäljning av musikinstrument. 1875 startade han även en orgelfabrik, som med tiden kom att bli det dominerande inslaget i firman. Han tillhörde sv bokförläggareföreningen från 1873 och var vid sin död dess äldste medlem.

Efter mogenhetsexamen och studier vid handelsinstitut studerade Waldemar L en tid litteraturhistoria för Oscar Levertin vid StH. Han praktiserade därefter några år utomlands och inträdde 1910 som prokurist i faderns firma. Vid ombildandet till ab blev han vice dir och senare VD. Firman hade karaktär av familjeföretag: fadern ägde i princip alla aktier till sin död 1935; därefter delades de mellan L och hans syskon. På 1940-talet blev L ensam ägare.

Rörelsen var uppdelad på förlagsverksamhet, orgelfabrik och pianomagasin. Förlaget kom med tiden att fa allt mindre betydelse men utgav bla den välkända och populära sången Morgon (1917) med musik av Ejnar Eklöf och text av K G Ossiannilsson. 1933 fick firman ensamrätten till och införde i Sverige ett speciellt pedagogiskt system, Melodivägen till musikaliskt pianospel, konstruerat av W Otto Miessner. Följande år grundades L:s musikinstitut som ett centrum för denna undervisningsform, där huvudsaken inte var att på kortast möjliga tid lära sig spela svåra stycken, utan där "spelandet skulle vara ett medel att uppleva musikens grundelement".

Firmans orgelfabrikation nådde en topp 1917 med en årsproduktion av 347 orglar till ett försäljningsvärde av 82 000 kr och med ca 25 anställda. Därefter avtog den långsamt och nedlades 1926 i samband med företagets flyttning från Jakobsbergsgatan 39 till Brunkebergstorg. Den minskade köpkraften under depressionen gjorde att L 1931 introducerade det sk minipianot i Sverige. Detta tillverkades först för firmans räkning av ab Aug Hoffmanns pianofabrik, Sthlm, och av ab Ostlind & Almquist, Arvika, i form av ett ensträngat sexoktavigt piano. Detta benämndes Mini 1 – L hade redan 1924 fått varumärket Mini inregistrerat hos patent- och registreringsverket. Produkten modifierades senare till ett tresträngat instrument, Mini 3, och tillverkades av Nylund & Son i Uppsala. I synnerhet denna sista version blev en försäljningsframgång.

Sedan orgelfabrikationen upphört kom instrumentförsäljningen att bli det väsentligaste inslaget i företaget. Affärslokalerna flyttades 1932 till Regeringsgatan 9. Firman hade gott rykte för kvalitet och hade flera ensamagenturer, bla för firman Rud Ibach Sohn i Barmen, Tyskland, där L i ungdomen praktiserat. Det L:ska företaget har kanske främst blivit förknippat med de världsberömda Steinway-flyglarna, för vilka man genom L:s försorg redan 1915 fick ensamagentur i Sverige.

L var sedan barndomen musikaliskt intresserad och kom att betyda mycket för sv konsertliv. Han var 1917 en av grundarna av Konsert St teater bureau ab, sedermera Konsertbolaget, som engagerade en lång rad internationella artister och ensembler av högsta klass. L:s Steinway-flyglar upplåts till dessa konserter. Man har beräknat att L själv bevistade ca 150 konserter om året. Han lät också inrätta studios, där artisterna fick repetera, och tog även i övrigt väl hand om dem vid deras besök i Sthlm. Han kom därigenom att knyta kontakter med ett stort antal internationella konsertartister och kunde räkna många av dem till sina personliga vänner.

Efter L:s död såldes företaget – som ännu fortlever – till ab Waidele i Gbg.

Författare

Carl Henrik Carlsson

Arkivuppgifter

Delar av den L:ska firmans arkiv i Sv musikhist arkiv, Sthlm.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommerskoll:s arkiv, fabriksberättelser, bla i avd for näringsstatistik, H I aaa:363, blad 325 (1917), Patent- o reg:verkets arkiv, bolagsbyrån, D Iaa:164, nr 10664, D Iaa:265, nr 15723 o D Iabb:12, nr 10664, StH:s arkiv, student-matr D Iba:l, allt i RA; Nylund & Sons arkiv, ULA; Kommerskolks arkiv, statistiska byrån, fabriksberättelser, bla H Iaaa: 76, blad 34 (1926), SCB:s arkiv, Sthlm.

I A Bonnier o A Hånell, Anteckn:ar om sv bokhandlare intill år 1935, 2 (1935); Saml av anmäl-n:ar till ab:reg mm 1910 (1911); Sohlman; A Wiberg, Den sv musikhandelns hist (1955), s 287; 1883 års män, ed N S Lundström (1927). – Art:ar i SvD 8 maj 1953 o 4 maj 1958; nekr över L i S-T 11 april 1961. – Medd av disp Lennart Hedlund, Bromma. – Carl Adam Victor L: I A Bonnier o A Hånell, a a; K O Bonnier, Bonniers, 4 (1931); E Newman, Den waldenströmska försoningsläran (1932); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); H Schück, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2 (1923), s 391 o 395; SMoK; SPG; A Wiberg, a a, s 287.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Waldemar Lundholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9859, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9859
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Waldemar Lundholm, urn:sbl:9859, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2024-04-20.