Meriter

Lundquist, Anders, f 1 juli 1803 i Örebro, d 22 okt 1853 i Sthlm, Hovf. Föräldrar: torparen Anders Andersson Bettsfeldt o Kerstin Andersdtr. Var elev vid FrKA febr 17, agré där 34, undervisade Oscar I:s barn i teckn 36–48, innehade konstskola i Sthlm. Målare, tecknare, grafiker.

G 23 april 1834 i Sthlm, Hovf, m Anna (Annette) Charlotta Carlsdtr Kellman, f 30 maj 1799 i Kristberg, Ög, d 1 april 1854 i Sthlm, Hovf, dtr till stalldrängen Carl Gustafsson o Anna Lisa Jonsdtr.

Biografi

Enligt L:s efterlämnade dagbok växte han upp hos fosterföräldrar i Sthlm och stod under kungligt beskydd. Han ansågs i ungdomen höra till de mest lovande sv akademieleverna och erhöll sedan han kommit upp i akademins högre skolor en rad belöningar. Hans lärare var då främst professorerna Fredrik Westin och Christian Forssell (bd 16), den senare i de grafiska teknikerna, framför allt kopparstickets konst, som emellertid just då tycktes vara i utdöende.

Efter akademiåren ägnade sig L liksom de flesta av Forssells elever till professorns besvikelse åt litografin, som sedan början av 1820-talet trängt undan kopparsticket i Sverige. Men ännu då L 1827 illustrerade Tegnérs Frithiofs saga, utförde han de fyra bladen som etsningar. De medföljde tidskriften Athenæum. Man finner dem ibland också inklistrade i tredje uppl av diktsamlingen, som utkom s å. De var någon gång handkolorerade; man tror, att det var L själv som färglagt dem. Följande år hade han emellertid övergått till litografin; han illustrerade då Carl Fredrik Gyllenborgs Fabler (4 blad). För planschverket Svenskt Pantheon 1832–36, som presenterade namnkunniga svenskar, utförde L de flesta porträttplanscherna. 1839–43 utförde han 100 litografiska blad, som han utgav under samlingsnamnet Teckningar till svenska historien. 1843 illustrerade han också E G Oxenstiernas Kadetten med fyra anonyma litografier. Under hela 1840-talet levererade han ett stort antal litografier till kalendrar och almanackor. Han lät även utge enstaka blad under 1830- och 40-talen, bl a Riddarholmskyrkans brand 1835, Brännvinsdraken efter tysk förebild 1842, Svea tröstad av Hoppet med anledning av Karl XIV Johans död och Oscar I:s tronbestigning 1844 samt Svea och Nore sörjande vid prinsens urna med anledning av prins Gustavs död 1852.

Som målare är L föga känd. Han ägnade sig främst åt historiemåleri med motiv ur Bibeln (Frälsaren i phariséen Simons hus, visad på akad:utställn 1829), ur den klassiskt antika historien (Alexander den store och soldaten framfor stockelden, visad på akad:utställn 1826) och ur den sv historien. 1834 visade han sin mest kända målning, den uttrycksfulla Karl XII:s död, som blev anledning till att akademin valde in honom som agré, vilket kan verka förvånande med tanke på att FrKA efter Gustav IV Adolfs avsättning och Sveriges närmande till Ryssland aktat sig för att fira Karl XII-minnet, liksom den undvikit att för elevernas tävlingar ge ämnen ur Karl XII:s historia. Målningen förvärvades för konstsamlingen på Gripsholms slott i början av 1970-talet och är återgiven i färg i Bilder ur svenska historien (1975). Det har påvisats att L tecknat ett porträtt av Lorenzo Hammarsköld på dödsbädden 1827 och efter denna teckning utfört ett målat porträtt, nu i SPA; L hade året förut utfört en akvarellerad litografi, en nidbild av Hammarsköld som "Heros Scriblerus" (Jungmarker).

Möjligen kan kronprins Oscar som akademins beskyddare ha uppmuntrat invalet av L som agré; han intresserade sig för den unge konstnären och engagerade honom två år senare som teckningslärare för prinsarna Karl, Gustav, Oscar och August och för prinsessan Eugenie. Då kronprins Karl ingick förlovning med prinsessan Lovisa av Nederländerna 1849, fick L uppdraget att utsmycka den blivande kronprinsessans våning på Sthlms slott med dekorativa målningar, bl a Morgonen och Aftonen.

Vid den tiden hade L redan sedan flera år tagit upp även folklivsmotiv av den typ som började bli populära i Sverige och som efter 1850 skulle dominera i det sv düsseldorfmåleriet. 1848 visade han på akademiutställningen En gumma som spår en flicka hennes tillkommande öde.

Författare

Bo Lindwall

Arkivuppgifter

L:s självbiogr till 1829 jämte självbiogr antecknar o anteckn:böcker 1819, 1826, 1829–47 o 1849–53 i KB.

Tryckta arbeten

Illustrationer i Svenskt Pantheon, h 1–20, 1832–36, Teckningar till svenska historien, d 1–2, 1839–43, o bla Athenäeum, årg 2, 1826–27, G F Gyllenborg, Fabler, 1828, o E G Oxenstierna, Kadetten, 1843, allt Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Bilder ur sv hist. En konstbok från NM (1975); Hultmark; G Jungmarker, "Heros Scriblerus", Lorenzo Hammarsköld karikerad o porträtterad (PHT 1970), omtr i Bokvännen 1974; dens, Kring brännvinsdraken (Rig 1983); B Olsson, En bortglömd kopparstickssvit i Frithiofs saga (Bokvännen 1956); H Schiller, En drottnings protegé o hans öde (dens, Gode herrar o sv män, 1933); SKL.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Lundquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9872, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Lindwall), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9872
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Lundquist, urn:sbl:9872, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bo Lindwall), hämtad 2024-04-25.