»Nordens apostel», f. 801, d 3 febr. 865.

Birgitta Birgersdotter, f. 1303 (eller möjligen 1302), antagligen på Finstad i Uppland, d 23 juli 1373 i Rom. Föräldrar: Upplandslagmannen riksrådet Birger Petersson (se denne) och hans andra hustru Ingeborg Bengtsdotter. Stiftare av S:t Augustin Frälsarorden, vanligen kallad Birgittinerorden, stadfästad första gången av påven Urban V 5 aug. 1370; kanoniserad av Bonifatius IX ...

Botvid, d omkr. 1120, ett av Sveriges skyddshelgon, kom enligt den troligen vid 1300-talets mitt upptecknade Botvidslegenden på en handelsfärd till England såsom en ännu hednisk yngling.

2. Brynolf Algotsson, den föregåendes son, d 1317, bestämdes tydligen tidigt till den prästerliga banan och studerade för detta ändamål i Paris, enligt senare tradition i aderton år. 1277 var han hemkommen och befinnes något senare ha innehaft ett kanonikat i Skara och dekanatet i Linköping. Den 20 aug. 1278 valdes han till biskop i Skara och innehade sedan denna post i mer än trett...

David, Västmanlands apostel, kallas en engelsk missionär i Sverige, sannolikt vid 1000-talets slut, vars minne under medeltiden firades 25 juni. Det för denna dag sammanskrivna helgonofficiet innehåller en kortfattad legend. Enligt denna skall D. ha ägnat sig åt studier och fromhetsövningar och inträtt i cluniacenserorden. Underrättelsen om den helige Sigfrids systersöners martyrium drev hon...

Elin från Skövde (lat. Helena Schedvicensis), tidigare vanligen Elin av Skövde, svenskt helgon.

6. Erik den helige, enligt en del isländska källor (bl. a. Sverresagan) ursprungligen E. Jedvardsson, konung, Sveriges nationalhelgon, stamfader för Erikska dynastien (se art. Erikska ätten nedan), d. omkr. 1160 (om annaluppgiften 18 maj 1160 jfr i texten nedan) och begr. i Gamla Uppsala; hans kvarlevor överfördes, troligen i juli 1273 till Uppsala, där S:t Eriks skrin nu befinner ...

Eskil, engelsk biskop, som missionerat i Sverige, sannolikt under konung Inge d. ä. och blivit dräpt under resningen mot denne (1000-talets slut).

Evert (Effrardus), helge broder E. Av riksföreståndaren presenterad som föreståndare för hospitalet vid Söderköping 12 maj 1480; förestod hospitalet med dess kapell ännu 1500; var troligen död före 9 okt. 1505. Dyrkad som folkhelgon.

Henrik den helige. Enligt den legendariska traditionen var H samtida med Erik den helige (bd 14) och nämnes i Erikslegenden. Om H själv finns två legender: en som allmänt användes i liturgin, och en som förekommer i endast en handskrift (C 292, UUB) och som säger sig vara skriven »per quendam fratrem». Enligt legenderna kommer H från England, blir biskop i Uppsala och deltager i Er...

Ingrid Elofsdotter (Elofssönernas ätt), d 2 sept (Messenius) 1282 i Skänninge.

G m en okänd riddare, d före 1271 (möjligen en viss herr Sigge, död senast 6 april 1271).

Katarina Ulfsdotter (Ulvåsaätten), f 1331 el 1332, d 24 (möjl 22 el 23) mars 1381 i Vadstena kloster. Föräldrar: lagmannen Ulf Gudmarsson (Ulvåsaätten) o Birgitta Birgersdtr (Finstaätten; bd 4). Inträdde i Vadstena kloster 25 mars 75, nämnd som abbedissa där 18 maj 75 o 17 juli 80 men blev aldrig formellt vald eller invigd till sådan.

G 43 el 44 m riddaren Eggard van Kyren, ...

Ragnhild, lokalhelgon. Sannolikt historisk person som bör ha levat i slutet av 1000- eller början av 1100-talet.