Meriter

1 Löwegren, Michael Kolmodin, f 5 febr 1836 i Lund, d 1 maj 1923 där. Föräldrar: akademismeden Petter L o Catharina Lovisa Lundberg. Inskr vid LU 13 sept 56, med fil ex 30 jan 58, MK 30 maj 61, ML 26 maj 64, disp 8 dec 66, doc i kirurgi o oftalmologi 8 jan 67, adjunkt i kirurgi o obstetrik 29 juni 67, MD 29 maj 68, allt vid LU, lasarettsläk vid Malmöhus läns lasarett i Lund 21 nov 68, överläk vid oftalmologiska avd där 01–aug 04, eo prof i oftalmiatrik vid LU 9 nov 83, ord 98 (k beslut 8 okt 97)–1 sept 04. – LFS 71 (ordf 90–91), fil hedersdr vid LU 27 sept 18.

G 1) 30 nov 1864 i Lund m Maria Laurentia Hawerman, f 1 juli 1835 i Helsingborg, d 7 juni 1886 i Lund, dtr till lantmätaren Johan H o Ingrid Eleonora Lundberg; 2) 21 sept 1887 i Malmö, S:t Petri, m Elin Nadeschda Pettersson, f 19 aug 1855 där, ibid, d 24 maj 1915 i Lund, dtr till handl Per Olof P o Amalia Malmgren.

Biografi

Sina medicinska studier har Michaël (i familjekretsen Carl) L livfullt skildrat i "Farfars bok", ett manuskript från 1913 (i familjens ägo; delvis publ 1971). Han erhöll 1865 års k resestipendium och for till Khvn och Berlin. Där mötte han den nya ögonläkekonsten och koncentrerade sina studier till denna. Den tyske fysiologen H v Helmholtz hade 1851 konstruerat en ögonspegel, med vilken man kunde undersöka det levande ögats bakre delar. Klinikern Albrecht v Graefe i Berlin stöpte på några år om ögonläkekonsten från att ha varit en gren av kirurgin till att bli en självständig specialitet. Holländaren C Donders angav 1864 hur man kan bestämma ögats optiska brytning och därigenom prova ut glasögon. De nya lärorna hade kommit till vårt land genom F A Ekström (bd 13) i Motala och Gbg, genom J Björkén i Uppsala och C Rossander i Sthlm. Några akademiska avhandlingar refererade Donders lära. På Akademiska sjukhuset och på Serafimerlasarettet började de ögonsjuka få vård av specialist. I Khvn vistades L i två månader hos E Hansen-Grut, den danska oftalmiatrikens fader och intresserad att lära ut den nya vetenskapen. I Berlin följde han noga arbetet på v Graefes klinik tillsammans med en stor skara blivande ögonläkare från världens alla kanter.

Hemkommen till Lund skrev L 1866 sin doktorsavhandling Om myopi (närsynthet). Lasarettet i Lund drevs av landstinget och hade två lasarettsläkare, en för invärtes och en för utvärtes sjukdomar. Lasarettet upplät under lästerminen vissa sjukrum till professorerna i praktisk medicin samt i kirurgi och obstetrik. Lärarna behövde visa patienter under kursen och svarade då för dessas vård. På kirurgiska avdelningen utgjorde de ögonsjuka 20–25 % av de intagna, och L önskade en självständig ögonavdelning. När L blev lasarettsläkare, avdelades med direktionens goda minne fyra sjukrum inom kirurgiska avdelningen för de ögonsjuka. L och kirurgen C J Ask (bd 2) kom överens om att L skulle sköta ögonpatienterna och Ask de kirurgiska fallen. Så tillkom 1868 vårt lands första självständiga ögonklinik med undervisning av L. 1884 flyttade ögonkliniken till en ny byggnad och fick 54 sängar.

1897 blev L äntligen professor på stat och oftalmiatriken ett tentamens- och examensämne för blivande läkare. L fick en väldig arbetsbörda; kliniken skötte han utan amanuens och kunde ej bilda skola och inte heller utbilda ögonläkare. De flesta läkare måste ta sig an den alldagliga ögonvården, L:s uppgift var att lära ut denna till alla blivande läkare. Den öppna vården var utan gräns. Med djup beläsenhet, kritiskt sinne, väl tillvaratagen praktisk erfarenhet och ett ljust och hjälpsamt sinne fick han ett obegränsat förtroende bland kolleger och allmänhet. Han var en skicklig starroperatör. I tal och skrift var han klar och exakt på ett livligt och enkelt språk. Han gav ut två läroböcker: Om refractionstillstånden hos ögat och bestämmandet af glasögon samt Om ögonsjukdomarne och deras behandling. Den förra utkom 1921 i av J W Nordenson omarbetad tredje upplaga, den senare 1923 som Nordisk lärobok i oftalmiatrik och moderniserad av A Dalén och F Ask. Ögonvården i vårt land har därför lång tid verkat i L:s anda.

L var en mångkunnig man, som livet igenom odlade den klassiska bildning han grundlagt i skolan. För sitt nöjes skull översatte han sv psalmer och andra dikter till latin. Sedan han blivit emeritus, översatte han Hippokrates' skrifter till svenska. Detta storverk belönades av VA med Letterstedtska priset och gjorde L till filosofie hedersdoktor. Det är unikt att hela Hippokrates är översatt till ett modernt språk. Översättningen anses alltjämnt vara av hög klass. Botanik var ett annat intresse; vårbesöket i Dalby hage en helig akt. Den gård han ägde och bebodde i Lund från 1866 hade en stor välvårdad trädgård med ovanliga blomster och träd. I sina brev framträder L som en fridens och vänskapens man, anspråkslös för egen del, levnadsglad och harmonisk.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

L:s ms till läroböcker m m i LUB. Självbiogr anteckn:ar hos L:s sonsons dtr sekreteraren fru Aino Lekholm, Bjärred. – Strödda brev från L i KB, LUB o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om myopi. [Rubr.] Lund 1866. 4:o. 86 s. [Akad avh; även Acta Universitatis Lundensis, LUÅ, (3.) För år 1866, 2. Afdelningen for medicinska vetenskaper, 1.] – Fall af hemiopi, meddeladt (Hygiea, bd 30, 1868, Sthlm, s 193–198; även sep, 6 s). – Om refractionstillstånden hos ögat och bestämmandet af glasögon. Lund 1870. (8), 160 s. 2. öfversedda o delvis omarb uppl 1881. 165 s. [Ny uppl:] Om refraktionstillstånden ... av ögonglas. 3. övers o omarb uppl utg av J. W. Nordenson. 1921. 166 s. – Om ackomodations-pares efter difteri (Eira, årg 2, 1878, Gbg, s 65–76). – Om topica i ögonpraktiken (ibid, 3, 1879, s 353–375). – Statistik öfver starrextraktioner. Föredr vid naturforskaremötet i Stockholm, juli 1880. [Rubr.] Sthlm 1882. 11 s. (Nordiskt medicinskt arkiv. Bd 14. N.r 22.) – Om ögonsjukdomarne och deras behandling till tjenst för praktiserande läkare och studerande. Sthlm (tr Lund) 1891. VI, 544 s. 2. öfversedda uppl 1900. VI, 600 s. [Nya uppl:] Nordisk lärobok i oftalmiatrik [titelrubr o förtit]. Om ... 3., fullst omarb uppl ... Red av A. Dalen o F. Ask. Sthlm 1923. 4:o. XXIV, 720 s. – Om tobaks-amblyopi. (Föredr i Lunds läkaresällsk.) (Hygiea, 55, 1893, [1,] s 433–444). – Ur en lundamedicinares minnesbok. Anteckningar ... Med kommentar utg av Y Löwegren (Sydsvenska medicinhistoriska sällskapets årsskrift, [8,] 1971, Lund, s 58–71).

Översatt: De hippokratiska skrifterna i svensk öf-versättning. D 1–2. Lund 1909–10. 608, XIII, 696 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 9 nov 1883, nr 11, RA.

F Ask, M K L (Sv Iäkartidn 1923, s 401-03); dens, M K L (Acta ophthalmologica, vol 1, 1923, s 189–92); G v Bahr, Huvuddragen av den offentliga ögonsjukvårdens utveckl i Sverige (Sveriges ögonläkarfören:s förhandl:ar, 1981, s 14–19); dens, Den fysiologiska optikens utveckl i Sverige (Nord medicinhist årsb 1982, s 66–75); F Berg, Oftalmologin i Sverige under 1800-talet (Lychnos-bibl, 21, 1965); W Biilow, nekr i Lunds dagbl 2 maj 1923; E Essen-Möller, Bidr till Lunds med fakultets hist (LUÅ 44:4, 1947); A Flaum, Lasarettet i Lund 1768–1968 (1968); LUM 1899 (1898–99) o 1913 (1913); E Löwegren, Hemmet i den gamla trädgården (Från gamla skånska hem, ed P Sjöbeck, 1926); Y Löwegren, En lundensisk borgarsläkt (Fören Det gamla Lund, årsskr 27, 1945); J W Nordenson, M K L (Hygiea, bd 85, 1923, s 353–55); G Petrén, Om de båda med fakulteterna i Uppsala och Lund under 1800-talet (Sv läkare-sällsk:s handl:ar, bd 71, 1949, 1950); SLH 2:1 (1873), 3:1 (1886), 3:3 (1901) o 4:3 (1933).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Michael K Löwegren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10088, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10088
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Michael K Löwegren, urn:sbl:10088, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-18.