Meriter

Malmgren, Gustaf Robert, f 18 juni 1875 i Uddevalla, d 16 sept 1947 i Lund. Föräldrar: järnhandl Gustaf Alexis Nicolaus M o Martina Theresia (Thérése) Nyberg. Mogenhetsex vid h latinlärov i Gbg 26 maj 93, inskr vid GH 5 sept 93, FK där 11 mars 98, tf lär i geografi vid Gbgs folkskolesem vt 99, inskr vid LU 22 sept 99, jur fil ex 14 dec 99, jur utr kand där 14 dec 03, eo notarie vid Göta hovrätt 17 dec 03, konsistorieamanuens vid Gbgs domkapitel 31 jan 06–19 febr 08, jur utr lic vid LU 8 dec 08, disp 12 dec 08, JD 28 maj 09, doc i statsrätt o förvaltn:rätt 11 nov 10, tf prof i statsrätt, förvaltn:rätt, kyrkorätt o folkrätt 1 jan–31 okt 11, prof i samma ämnen 19 okt 11–1 juli 41, allt vid LU, led av fattigvårdsstyr i Lund 12–19, ensamutredare ang landgränsen mot Norge dec 14–febr 15, led av nykterhetsnämnden i Lund 16–22, ordf där 18–22, led av kyrkorådet där 16–30, av dir för Råby räddningsinst från 21, ansv utg för StvT 22–44, led av stadsfullm i Lund 27–30, av domkyrkorådet 27–30, inspektor för Lunds privata elementarskola 27–41, ordf i styr för System ab 28–29, led o ordf i Lunds stads lönenämnd 30–33, av komm ang krigsdomstolarna juni–dec 32. – LHVL 18.

G 1) 5 juli 1905 i Bokenäs, Göt, m Esther Charlotta Sofia Håkanson, f 5 juni 1882 i Kinna, Älvsb, d 13 jan 1907 i Masthuggsförs, Göt, dtr till lantbrukaren Sven Alfred H o Laura Beata Helena Sandgren; 2) 23 mars 1912 i Lund m Esther Sigrid Elisabeth Holmberg, f 17 juli 1890 där, d 8 juni 1969 där, dtr till bankdir Gustaf H o Sophia Lovisa Elisabeth Block.

Biografi

Robert M inledde sitt juridiska författarskap med monografin Om särskilda utskott. Ämnet var emellertid av begränsat intresse. Som specimen för docentur utarbetade han ett större arbete: Stadsbildningen från rättslig synpunkt. Framställningen var klar och inträngande. Utöver några handboksartade framställningar återkom M dock aldrig till förvaltningsrätten utan inriktade sig på statsrätten, där han blev en erkänd auktoritet.

M, som vid unga år blivit professor i Lund i statsrätt, förvaltningsrätt m m, utgav 1921 en edition av Sveriges grundlagar, försedd med omfattande kommentarer. Arbetet rönte stor uppmärksamhet och vann allmänt erkännande på grund av utgivarens vederhäftighet, lärdom och balanserade omdöme och utkom under M:s levnad i fem upplagor. Kommentaren användes i många år som lärobok vid universitet och andra läroanstalter.

Sitt stora kunnande på statsrättens område och sina rika erfarenheter från en mångårig lärargärning utnyttjade M därefter för en fylligare framställning av den sv statsrätten. Resultatet blev boken Sveriges författning, som präglas av samma vederhäftighet, klara och stringenta stil och "bon sens" som grundlagsutgåvan. M avstod från tillspetsade meningar och djärva påståenden. Någon gång kunde han likväl inte underlåta att ge uttryck åt kritik. Observerat blev hans omdöme om ett HD-avgörande (redogörelse för målet i NJA 1934, s 515 ff), som innebar, att ett väsentligt skydd for tjänstemännen urholkades. "Man kan icke värja sig för intrycket, att de åtgärder till beskärande av befattningshavares i RF § 36 grundade rätt, som numera skulle kunna med framgång beivras inför rätta, måste vara av så extrem natur, att de ej gärna kunna tänkas förekomma annat än i revolutionstider – då emellertid som bekant både lagar och domstolar tiga" (Sveriges författn, 2, s 182). Under tiden mellan M:s bortgång och tillkomsten av de nya grundlagarna 1973 hann hans grundlagsverk komma ut i ytterligare fem upplagor, redigerade i en något annan anda.

M:s kanske förnämsta arbete, den monografiska framställningen av lagstiftningsmakten, ingick som bd 14 i den stora serie undersökningar, som utgavs på riksdagens initiativ till 500-årsjubileet 1934. M har här kommit fram till en klar systematik och en god begrepps bildning. Han skrev inte som statsrättshistoriker utan koncentrerade ämnet till riksdagens befattning med lagstiftningsverksamheten.

M var även under många år redaktör för StvT och sekreterare i Fahlbeckska stiftelsen. Ungdomsårens erfarenhet av dömande verksamhet och förvaltning berikade säkerligen hans senare författarskap, som hade en fast förankring i verkligheten. Som professor deltog han i den borgerliga och ecklesiastika självstyrelsen i Lund. Han var en uppskattad akademisk lärare, en samvetsgrann och rättrådig man.

Författare

Stig Jägerskiöld

Arkivuppgifter

Brev från M i KB, LUB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om särskilda utskott. Till belysning af den svenska riksdagens utskottsväsende. Akad afh. Lund 1908. 130, XXIII s. – Stadsbildningen från rättslig synpunkt. En undersökning med hänsyn till svenska förhållanden. Lund 1910. 193 s. – Kriget och privategendomen. Lund 1913. 28 s. (Svenska fredsförbundets skriftserie, 4.) – Om ansvarstalan mot statsråd (Nytt juridiskt arkiv, årg 39, 1914, Sthlm, Avd 2. Tidskrift för lagstiftning m.m., s 393-403). – Kommuns rätt att bestämma över sina utgifter. Några reflexioner i en riksdagsfråga för året (Festskrift till Pontus Fahl-beck den 15 oktober 1915, Lund 1915, s 157-166). – Carl Hilty. En konturteckning. [l]–2 (Uppåt!, organ för den kristliga gymnasist- och seminarist-rörelsen, årg 12, 1915-1916, Gbg 1916, s 154-159, 167–171; även sep, 9 s). – Förvaltningsrätt. Lund 1919 [omsl]. 110 s. ([Lärobok i rättskunskap för blivande landsfiskaler (omsl),] 5.) [2. omarb uppl 1927.] 226 s. [Ibid, 1. C. G. Björling, Inledning ..., o R Malmgren ..., 2. omarb uppl,] 2.) – Finansrätt. Lund 1919 [omsl]. 32 s. ([Ibid,] 6.) [2. omarb uppl 1927.] 57 s. [Ibid, 1,] 3.) – Sakregister. Lund [omsl; 1925]. 32 s. [Anon; ibid.] – Varför vi behöva Kristus. Diskussionsinlägg (H Hjärne mfl, Evangeliet och kyrkan, föredrag vid tionde allmänna kyrkliga mötet i Stockholm 1920, Sthlm 1920, s 17 f). – Religion och juridik. Katrineholm 1925. 10 s. (Berättelse och redovisning av Svenska bibelsällskapets styrelse för år 1923 [omsl: Svenska bibelsällskapets etthundradenionde årsberättelse för 1923 jämte högtidstal ... i S:t Jacobs kyrka den 23 mars 1924], [Sthlm, tr] Katrineholm 1924, s 14-23; även sep, 10 s). – Föremål för Kungl. Maj:ts nåd (Skrifter tillägnade Johan C. W. Thyrén Lund 1926, 4:o, s 343-370; även sep, 28 s). – Grunddragen av statens och kommunernas organisation (Svenska jordbrukets bok, [6.] Rättskunskap för jordbrukare under red av P. von Seth, bd 2. Offentlig rätt, Sthlm 1926, 4:o, s 1–42). – Kompendium i förvaltningsrätt, allmänna delen. Tryckt som manuskr ... med föreläsarens tillstånd men utan dennes medv. Lund 1929. 4:o. 57 s. (Lunds juridiska förenings kompendier 4.) – Sveriges författning. En lärobok i svensk statsrätt. 1–2 [=h 1-4]. [Lund, tr] Malmö 19[29]-41. 1. 19[29–]32. 430 s. 2. uppl 19[45–]48. XI, 432 s. Suppl ... 1937. 25 s. 2. 19[36–]41. 398 s. H 3: 2. uppl 1952 [omsl]. 202 s. – Bilaga D. Kunna krigsdomstolarna avskaffas utan grundlagsändring? ([Bihang till riksdagens protokoll ... 1933, Saml 1. Kongl. Maj:ts propositioner ...,] Nr 223 [rubr], Sthlm 1933, s 92-100 [i bd 12]). – Riksdagen och lagstiftningen. Sthlm 1934. 4:o. 212 s, 3 pl. (Sveriges riksdag, historisk och statsvetenskaplig framställning utg enligt beslut av 1926 års riksdag, bd 14 [i Senare avd: Riksdagen från 1866].) – Bilaga D. Utlåtande. Till 1934 års familjepensionsutred-ning ([Bihang till Riksdagens protokoll ... 1936, Saml 1,] Nr 245 [rubr], Sthlm 1936, s 85-91). – Bidrag i Svensk juristtidning, 1916, 1921, 1943, Sthlm, o Statsvetenskaplig tidskrift för politik, statistik, ekonomi, 1916, 1920, 1922–23, 1927–29, 1931–32, 1939, 1943, Lund (redaktionssekr o ansv utg for årg 25–47 nr 4, 1922–44); recensioner där o i bl a Kyrklig tidskrift 1913 o Biblioteksbladet.

Utgivit: Lärobok i rättskunskap for blivande landsfiskaler. På offentligt uppdrag. 1–6. Lund 19[19–]25. 1. C. G. Björling, Inledning. [1925 (omsl).] XVI, 18 s. 2. Dens, Civilrätt. [1921–23.] 190 s. 3. R Bergendal, Straffrätt. [1924.] 302 s. 4. Processrätt: S Matz, Domstolsorganisationen. [1921.] 74 s. G Bäärnhielm, Rättegången i brottmål. [1923.] 106 s. N Alexanderson, Utsökning. [1925.] 89 s. S Lawski, Konkursrätt. [1923.] 37 s. 5. R Malmgren, Förvaltningsrätt. [1919.] 110 s. 6. Dens, Finansrätt. [1919.] 32 s. Rättelser och tillägg. [1925.] 32 s. [R M,] Sakregister. [1925.] 22 s. 2. uppl: 1–4. 1927–28. [Anon.] 1. Björling, Inledning ..., o Malmgren, Förvaltningsrätt, Finansrätt. 1927. VII, 36, 226, 57, 13 s. 2. Björling, Civilrätt. 1927. VII, 375 s. 3. Bergendal, Straffrätt. 1928. IX, 736 s. 4. Alexanderson, Bäärnhielm, Lawski, Matz, Processrätt. 1927. XV, 154, 215, 171, 72, 19 s. – Sveriges grundlagar och tillhörande författningar, med förklaringar. Sthlm 1921. VIII, 211 s, Bihang 156 s. 2. uppl 1926. VI, 215, 153 s. 3. uppl 1937. 236, 175 s. 4. uppl 1942. VI, 236, 188 s. 5. uppl 1947. VI, 235, 182 s. 6. uppl 1951. (Tills med E Fahlbeck o H Sundberg.) VI, 255, 227 s. 2. tr 1955. VI, 255, 227, (12) s. 7. uppl 1957. VIII, 262, 268 s. 8. uppl 1961. VIII, 272, 261 s. [Nya tr] 1964, 1965. (Suppl 1965. 16 s.) 9. uppl 1966. VIII, 290, 271 s. (Tills med H Sundberg o G Petrén.) [Även med omsl: Skrifter utg av Institutet för offentlig och internationell rätt, 29.] 2. tr 1967. VIII, 290, 272 s. 10. uppl 1968. VIII, 290, 271 s. [Även Skrifter ...] 2. tr 1969. VIII, 290, 272 s. 11. uppl 1971. VIII, 280, 267 s. 12. uppl 1980. 486, 255 s. ([Omarb:] G Petrén, H Ragnemalm.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 19 okt 1911, nr 55, RA.

Justitiematr 1941 (1941); LUM 1939 (1940); SMoK; H Sundberg, nekr över M (SvJT 1947). – Nekr över M i SvD 17 sept 1947.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Robert Malmgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10223, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10223
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Robert Malmgren, urn:sbl:10223, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Jägerskiöld), hämtad 2024-04-18.