Biografi

Lillie, släkt. Enligt en sannolikt oriktig uppgift av Rasmus Ludvigsson (E 8676, f 247v) härstammade släkten från en f ö okänd bror till riksrådet Gregers Mattssons (s 64) farfar. Denna härledning föranledde, att släkten på riddarhuset kom att kallas "L af Greger Mattssons ätt" o räknas till riddarklassen. Den förde emellertid i sitt vapen en blå lilja i guldfält, medan Gregers Mattssons ätt förde en lilja av guld i blått fält.

Enligt biskop Hans Brasks släktbok härstammade denna släkt från en Erik Bärgh, som skall ha varit far till väpnaren Jöns (d tidigast 1478) i Lövstad, Kimstad, Ög, som i sin tur blev far till frälsemannen Håkan Jönsson (d tidigast 1523) på Lövstad. Dennes son Jöns Håkansson (d 1562) på Lövstad var far till Erik Jönsson (d 1610 eller 1611) på Lövstad, även kallad Erik Jönsson L (Beställningsregister) eller Erik L (De la Gardieska saml; Vapen o dräkter). Han var gift med en halvsyster till riksrådet Erik Sparre o är identisk (RR 1583; RKB 1584) med den Erik Jönsson som 1569 (RR) var hertig Magnus' köksmästare o 1572—91 (RKB) kan beläggas som dennes hovmästare. L blev hösten 1593 änkedrottningens hovmästare (kansliets utg diarium). Han har ansetts vara identisk med den Erik "Joensson" som hösten 1594 av hertig Karl anmodades att tillsammans med Ture Jakobsson (Rosengren) övertaga Vadstena slott i stället för den av konung Sigismund förordnade ståthållaren Arvid Gustavsson (Stenbock). Det kan dock ej beläggas, att de verkligen kom att överta befälet där (Boëthius). L namnes som innehavare av häradshövdingeräntan av Västerrekarne, Söd, 1573 (Sandbergska saml) — 81 (Bergshammarsaml) o 1586 (Beställnings-reg) samt av Gullberg, Ög, 1581-98 (landskapshandl). Den förste släktmedlem som regelbundet använde o nämndes med släktnamnet var hans bror Sven L (d 1609) på Hovgren i Häradshammar (nu Jonsberg), Ög. Han var Johan III:s stallmästare 1575 (Beställningsreg) - 81 (K hovstallets arkiv), följde denne till Livland 1589 (Hausen) o stod ännu 1598 hovet nära (Olsson). Han satt i domstolen i Linköping över Sigismunds anhängare 1600 o förde Östergötlands länsfana, då Karl IX på sin eriksgata 1609 mottogs av hertig Johan i Linköping (Werwing). L kan beläggas som innehavare av häradshövdingeräntan av Sundbo, Ör, 1578 (Sandbergska saml), Memming, Ög, 1578 (ibid; Bergshammarsaml) - 79 o Bråbo, Ög, 1581-1602 (landskapshandl).

Erik Jönsson L:s o Sven L:s bror Axel Jönsson (d senast 1574), som genom sitt äktenskap fått en sätesgård i Halleby i Skärkind, Ög, var far till Gustav L (d trol 1605) på Strömsnäs i Högsby, Kalm. Denne var 1594 med i Johan III:s begravningsprocession o 1602 bland de skeppskaptener som av Karl IX fick order att bege sig till farvattnen utanför Riga o deltaga i blockaden av denna stad (Lagermark) men förliste vid Gotland (Palme). 1605 nämnes han som fänrik vid Smålands ryttare, o han blev senast 1607 "slagen i Livland oppå tåget emot riksens fiender" (Biographica), enligt senare uppgift (Åkerstein) i striden vid Kirkholm. Hans son riksrådet o fältmarskalken Axel L (se nedan), som blev friherre 1651 o greve 1652, var svärfar till Gustav Adam Banér (bd 2) o far till Gustav Helmer L (1639-84). Gustav L deltog i slaget vid Warszawa 1656 o sändes 1659 av den sv befälhavaren i Kurland Robert Douglas till Karl X Gustav i Danmark med informationer om läget i Balticum. Han var 1664 en av hertig Adolf Johans (bd 1) främsta anhängare (Gezelius; Fryxell) men befordrades dock till överste för Upplands regemente 1665 o tillika för livgardet 1668. 1673 måste L emellertid ta avsked, då han, ehuru gift med en dotter till riksrådet Hans Wachtmeister, fått en son med Karl X Gustavs systerdotter Juliana av Hessen-Eschwege. L måste lämna Sverige o kan de följande åren beläggas ha varit i Hamburg, Hannover o London. 1675 fick han tillstånd att vistas i Livland, Pommern o Bremen, o 1676 blev han svårt sårad vid ett utfall under försvaret av Stade. Tidvis var L dock på sitt säteri Mossle eller Helmershus vid Värnamo. Litteraturuppgiften, att han 1678 skulle ha deltagit i sin f d svåger G A Banérs intriger mot Johan Gyllenstierna, beror på förväxling med hans släkting Per L Knutsson (se nedan). 1684 reste han till Ungern, där han deltog i kriget mot turkarna men insjuknade, o dog i Schlesien. Av hans söner stupade den ene vid Poltava 1709, o med den andre utslocknade släktens grevliga gren på manssidan 1710. Gustav Helmer L:s äldre bror Axel L (1637—92) lät bygga om det av fadern uppförda slottet på Lövstad, blev kammarråd 1665 o hovmarskalk 1666, var landshövding i Uppsala län 1666—79 o förlorade både grevskapet o friherreskapet genom reduktionen. Hans gemål var riksrådet Johan Gabriel Stenbocks syster Maria Elisabeth Stenbock (d 1693), känd som drottning Ulrika Eleonora d ä:s hovmästarinna o närmaste väninna o genom den bekanta spökhistorien från likvakan för drottningen. De var morföräldrar till C G Tessins gemål o farföräldrar till presidenten Magnus Julius De la Gardies (bd 10) gemål, som vid sin död 1745 var den sista av släkten L:s grevliga gren.

Axel Jönssons, Erik Jönsson L:s o Sven L:s halvbror (Svea hovrätts arkiv; De la Gardieska saml) Knut Jönsson (d före 1586) kom i besittning av Ottinge i Lofta, Kalm, genom sitt äktenskap (Gillingstam 1962) o uppges (Stiernman; Indebetou) ha varit ståthållare på Nyköpings slott 1581. Han var far till Jöns L (d 1631) på Ottinge. Denne var en tid skeppskapten (Börjeson o Hafström; Tunberg) o senare hovjunkare hos hertig Karl, satt 1600 i domstolen i Linköping över Sigismunds anhängare, fungerade 1602 som budbärare mellan Karl o Kristian IV av Danmark o var 1610 fogde i Tjust. Hans bror Per L (d senast 1607) på Kleva i Björnlunda, Söd, följde 1589 Johan III till Livland (Hausen) o var 1598 verksam för Sigismunds räkning (RR; Tunberg). Efter dennes sonson överstelöjtnanten Christer L (1625-73) fick säteriet Ringshult i Torpa (nu Blå vik), Ög, sitt nuvarande namn Liljeholm. Hans kusin överstelöjtnanten Per L Knutsson (1624—86) på Götvik (länge förväxlad med sin tidigt avlidne kusin Per L Crismansson, d tidigast 1660, på Kleva) förekommer i vissa av de händelser som belyser maktspelet mellan de avgångna riksförmyndarna o männen kring Karl XI. Han var 1675 inblandad i den s k Widekindi-affären (Wadén 1952). 1678 åberopades L o vice presidenten i Svea hovrätt Arvid Ivarsson (Natt o Dag) av Gustav Adam Baner som vittnen beträffande dennes beskyllningar mot Johan Gyllenstierna (bd 17). Denne skulle efter Cromwells mönster ha velat störta Karl XI. Sedan Gyllenstierna befunnits oskyldig, åtalades L o Arvid Ivarsson. Åtalet mot L kom dock aldrig att fullföljas. Hans bror överstelöjtnant (ej överste) Johan L (d 1676), som 1676 uppgav Vänersborg till danskarna (Sthen Jacobsen), var i äktenskap med en dotter till Johan Matthiæ (bd 20) far till Eric Johan L (d 1715). Denne blev efter utländsk örlogstjänst skeppskapten 1698. Han satt 1704 i Karlskrona i generalkrigsrätten över Carl Henrik von Löwens misslyckade expedition till Archangelsk 1701 o utmärkte sig 1705—06 under sjöstriderna med ryssarna i Finska viken. L blev schoutbynacht hösten 1709 (konf av konungen 1712), deltog i viceamiralen G Wattrangs expedition till Finska viken 1710, ledde sommaren 1711 en expedition till Gotland o Balticums kuster o deltog på senhösten så i H Wachtmeisters överförande av trupper till Pommern (Oscar Fredrik) o i Wattrangs undsättning av Wismar (Lagermark 1928). 1712 (ej 1714) befordrades han till vice-amiral, o 1713 ledde han en eskader, som vid Hangöudd hindrade ryssarna från att utsträcka sina härjningar till Åbo skärgård. 1714 deltog L i Wattrangs operationer i Finska viken. Våren 1715 blev han amiral o seglade med en eskader via Gotland till Reval, där han angrep en rysk eskader. Kort därpå deltog L i Claes Sparres undsättningsexpedition till Stralsund, som ledde till sjöslaget med danskarna vid Rügen, i vilket han stupade, träffad av en kanonkula. Från en kusin till honom härstammade släktens längst kvarlevande gren. Den utdog på svärdssidan 1763 o på spinnsidan 1826.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Vapentinkturer: E 8676 (Skokloster-saml I, Fol vol 57), f 238v, RA.

Erik Bärgh: Biskop Hans Brasks släktbok (1970).

Jöns i Lövstad: E 8676, f 237v, 238v, 247v, RA; Biskop Hans Brasks släktbok (1970); A Norden, Norrköpings medeltid (1918); E Nordenfalk, Museet Löfstads slott (1967).

Håkan Jönsson: Perg:brev 2 jan 1510, K 7: Register uppå adelns igenvundne godtz, p 96, o Register på alle the godtz o gårder som både freiset o andre iffrå arff o eigiet in för konung Erickx nämbd igenwunnet haffue, f 43v, perg:brev Bergshammarsaml 1523, RA; Biskop Hans Brasks släktbok (1970); BSH 5 (1884); DGA 4 (1833), s 141 f; Frälseg, 3: 1-2 (1946-47); Nordenfalk, a a; C Silfverstolpe, Klosterfolket i Vadstena (1898), s 16; L Zielfelt, Kullerstad sockens minne (1966).

Jöns Håkansson: J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); Biskop Hans Brasks släktbok (1970); DGA 5 (1834), s 48; Frälseg 2: 2-3: 2 (1935-47); H Gillingstam, Ätten Siö-blads medeltida släktförbindelser o äldsta hist (1949); Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13: 1, 1884), s 60, 190; Nordenfalk, aa.

Erik Jönsson: RR 1569, f 148, 1583, f 3, HKR 1594, f 236v, K kansliets utg diarier, vol 13, p 19, Kanslitjänstemäns ... mottagna skrivelser, vol 8: Erik Matsson, vol 9: Peder Månsson, RKB: Hertig Magnus 1568-82: 1572, 1583-91: 1584: kvittenskopior o 1591, Östergötlands landskapshandhar 1581:4 o 1598:13, Frälse- o rusttjänstlängder, vol 15:4, p 1348, Beställningsregister 1579-89: 1584, f 2v, 1586, f 32, 1588, f 43, Sandbergska saml Ä 7117, 7124v, 7164,7171, perg:brev 23 juli 1580, 30 maj 1581, 3 jan 1583, 30 jan 1587 samt 3 maj o 20 sept 1588 i Bergshammarsaml, RA; De la Gardieska saml: Lillie, vol 3d o 5, LUB; Löfstadsarkivet C I: 1, VLA; J E Almquist, 1569 års adelsprivilegier o våra äldsta bevarade häradshövdingeregister (PHT 1953); dens, aa 1960; dens, Den jordbesittande adeln i Närke o Bergslagen 1576-77 (SoH 1975); SJ Boëthius, Hertig Karls o sv riksrådets samregering 1594-96 (HT 1884), s 53; DGA 4 (1833), s 99, 121 f, 141, 154 ff, 5 (1834), s 48; G Elgenstierna, Ätten Galle i Sverige (PHT 1911), s 56, 60; Frälseg, 2:1-4:3 (1934-76); K G Grandinson, Äldre perg:brev i Örebro läns museums arkiv (Festskrift utg av Fören Örebro läns museum, 1931), s 83; Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13:1, 1884), s 60,190; Lags o doms; F Lindberg, Tiden 1567 -1862. Näringsliv o förvaltn (Linköpings hist, 2, 1975-76); Nordenfalk, aa; M Olsson, Vasagraven i Uppsala domkyrka, 1 (1956), s 177; SRA 1:2 (1899); Vadstena stads äldsta tänkeböcker (1952); Vapen o dräkter på sv gravstenar från äldre Vasatiden (1926), pl 11; Zielfelt, aa.

Sven L: RR 1586, f 170v, 1587, f 215v, HKR 1597 juli-dec, f 213, Östergötlands land-skapshandhar 1579:7, 1581:13 o 1602:3, Beställningsregister 1564-78: 1575, 1576, 1578, Sandbergska saml Ä 7124v och 7l42v, perg— brev 23 april 1578 o 4 aug 1597 i Bergshammarsaml, RA; K hovstallets arkiv G I a: 7:5, p 153, SIA; J A Almquist, Arvid Trolles jordebok 1498 jämte åtkomsthandl:ar o andra därmed samhö-riga aktstycken (HH 31, 1938); J E Almquist, a a 1953 o 1960; DGA 5 (1834), s 49; Frälseg 2: 1-4:3 (1934-76); R Hausen, Bidr till Finlands hist, 5 (1917); HSH 21 (1836), s 10; Lags o doms; J G Liljegren, Förteckning öfver ... permbref uti ... Lars von Engeströms bibliothek (1819), s 55; M Olsson, aa; SRA 1:2 (1899); Vadstena stads äldsta tänkeböcker (1952); J Werwing, Konung Sigismunds o konung Carl den IX:des historier, 2 (1747) o bilagor, s 152.

Axel Jönsson: De la Gardieska saml: Lillie, vol 3d o 5, LUB; Almquist, aa 1960; DGA 5 (1834), s 48; Frälseg, 3:1-4:3 (1946-76); Gillingstam, aa.

Gustav L: RR 1604, f 62v, K 345, Biogra-phica, RA; Hj Börjesons ms Örlogsflottans officerare 1600-99, KrA; J O Åkersteins genealogier, RHA; Almquist, a a 1960; J A Lagermark, Förteckning på handskriftsamhen å Bergshammar (bilaga till HT 1885), s 4; Olsson, aa; S U Palme, Sverige o Danmark 1596-1611 (1942); SRA 1: 2 (1899).

Gustav Helmer L: M 1332, RA; Palmskiöldska saml, vol 223 (gammal avskr i RHA), X 120, nr 11, UUB; A guide to the materials for Swedish historical research in Great Britain (1958); O Bergström, Bidr till K Uplands reg:s hist (1882), s 69, Bihang, s 18 ff; Biogr lex öfver namnkunnige sv:e män, 8 (ny uppl, 1876); A Douglas, Robert Douglas (1957); Fortifik, 3: 1 (1908); A Fryxell, Handhar rörande Sverges hist, 2 (1836), s 251; dens, Berättelser ur sv historien, 13, 19; Frälseg, 3:1—4:3 (1946—76); G Gezelii biographiska lexicon. Suppl (1787); S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 1 (1941); L Magalotti, Sverige under år 1674 (1912); W Ridderstad, "Gula gardet" 1526-1903 (1903); E Tegnér, Sv bilder från sextonhundratälet (1896); F Wernstedt, 1660-1718 (K Svea livgardes hist, 4, 1954).

Axel L (t 1692): Biographica, RA; J L Carlbom, Karl X Gustav (1910); F F Carlson, Sveriges hist under konungarne af Pfalziska huset, 4 (1875), s 302; Frälseg, 1:2-4:3(1931-76); Gezelius, aa; Grauers, a a; KW Herdin, Uppsala på 1600-talet. Rättsväsendet, 1 - 2 (1926 - 27); dens, Uppsala på 1600-talet. Borgerskapet (1929); C V Jacobowsky, Sv studenter i Oxford ca 1620-1740 (PHT 1927); W Karlson, Ett bidr till hög-reståndsbegravningens kulturhist (Rig 1940), s 79 f, 83 ff; dens, Kungligt, adligt, lärt o lekt (1941); J Kleberg, Kammarkoll 1634-1718 (1957); A Lindblom, Lillies o Fersens Löfstad (Fataburen 1961), s 9; Å Nisbeth, Östergötland (Slott o herresäten i Sverige), 2 (1971), s 12, 14, 20; Nordenfalk, a a; R Swedlund, Grev- o friher-reskapen i Sverige o Finland (1936), s 289, 297; E Tegnér, De la Gardieska saml i Lund o på Löberöd (VHAAH 32, 1895), s 40; dens, aa 1896, s 66-70; G Wittrock, Karl XI:s förmyndares finanspolitik ... 1661-67 (1914), s 280 f, 283, 336; dens, d:o 1668-72 (1917), s 178; Zielfelt, a a.

Maria Elisabeth Stenbock: Tegnér, a a 1895, s 40; dens, a a 1896, s 70-74; U Willers, Spöksyn o verklighet (1961), s 16-24. Knut Jönsson: Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa: 18, nr 6, Frälse- o rusttjänstlängder, vol 28: fasc A, RA; De la Gardieska saml: Lillie, vol 3 d, LUB; J A Almquist, aa; J E Almquist, a a 1960; dens, Den jordbesittande adeln i Västmanland år 1562 (SoH 1972); DGA 5 (1834), s 48; Frälseg, 2: 1-4:3 (1934—76); Gillingstam, aa; dens, Studier rörande Vasatidens lågfrälse (PHT 1962); H O Indebetou, Nyköpings minnen, 1 (1874), s 58; A A v Stiernman, Swea o Götha höfdinga-minne, 1 (2 uppl, 1836); Zielfelt, aa.

Jöns L: RKB, vol 61: 1, 62: 1, Frälse- o rusttjänstlängder, vol 28:fasc B, fasc D, f 32v-33v, fasc E, f 33-34, Älvsborgs lösen 1613, vol 3:häfte IV, RA; Almquist, a a 1960; Hj Börjeson o G Hafström, Skeppshövidsmän vid örlogsflottan under 1500-talet (1949); Calendaria Caroli IX (1903); Frälseg, 2: 1-4:3 (1934-76); Gillingstam, aa 1962; Lokalf; Nordenfalk, a a; Palme, aa; S Tunberg, Sigismund o Sverige 1597-98, 2 (1918), s 90; Werwing, aa, bilagor, s 152. Per L: RR 1597-1600, f 121v, 140v, RA; Almquist, aa 1960; dens, Ätten Somme (SoH 1963); Frälseg, 2: 1-4:3 (1934-76); Gillingstam, a a 1962; Hausen, aa; SRA 1:2 (1899); Strängnäs hm, 2 (1964); Tunberg aa, 2, s 127.

Christer L: De la Gardieska saml: Lillie, vol 3d, LUB; Carlbom, a a; Frälseg, 3: 1-4:3 (1946-76); C Nisser, Liljeholmen (E Wettergren, Boxholms ab 1872-1947, 1947); dens, Christer L till Lillieholm (Från Somma-bygd till Vätterstrand, 4, 1950). Per L Knutsson: Biographica, RA; Frälseg, 3: 2 (1947); G Rystad, Johan Gyllenstierna, rådet o kungamakten (1955); dens, Johan Gyllenstierna (1957); I Wadén, Johan Widekindis högförräderi (KFÅ 1952), s 20 f, 37; dens, Per Knutsson L (KFÅ 1955); dens, Några ant:ar om Per Chrismansson L (SoH 1956).

Per L Crismansson: Biographica, RA; Frälseg, 1:2-3:2 (1931-47); Wadén, aa 1955 o 1956.

Johan L: K G Cedergren, Ur Vänersborgs stads hävder (1926), s 12; C-F Corin, Tiden till 1834 (Vänersborgs hist, 1, 1944), s 83; I Gulowsen, Gyldenlovefeiden 1675-79 (1906), s 63; T de Hofman, Historiske Efterretninger om velfortiente Danske Adelsmaend, 3 (1779), s 246; Sthen Jacobsen, Den Nordiske Kriigs Kro-nicke (1897), s 56; Wadén, a a 1955, s 96; dens, aa 1956.

Eric Johan L: K koncept, vol 524: 7 dec 1698, M 1832, 1863, 1865, Likv, RA; Hj Börje-sons ms Örlogsflottans officerare 1600—99, Kr A; F Adler, Die Erinnerungen Axel von Löwens (KFÅ 1920), s 69 f; H Almquist, De ryska fångarna i Sverige 1709- 14 (KFÅ 1944), s 75 f, 81, 83, 85; W Anderson o L-G Kindström, Trefaldighetskyrkan eller Tyska kyrkan i Karlskrona (Sveriges kyrkor. Blekinge, 3, 1946—59); L O Berg, Översikt över administrationen (Amiralitetskollegiets hist, 2, 1974); Bidr til den store nordiske Krigs Historie, 1, 3—5, 7 (1899— 1922); Bref ifrån ... Carl Gyllenborg till ... Eric Sparre (HSH 10, 1822), s 203; Brefvexling mellan konung Carl XII o rådet (HH 10, 11: 2, 14-15, 1879-95; jfr reg till HH 1-20, 1919); Grauers, a a; C A Gyllengranat, Sveriges sjökrigshist i sammandrag, 1 (1840), s 286, 298, 300, 305, 309, 312; E Holmberg, Sjöexpeditionen mot Arkangel 1701 (KFÅ 1918); s 139; L L v Horns biogr ant:ar, 1 (1927); J Kleberg, Amiralitetskoll-marinförvaltningen (1934); Konung Karl XH:s egenhändiga bref (1893); J A Lagermark, Försvaret av det egentliga Sveriges östersjökust 1709 (KFÅ 1923), s 115 f; dens, d:o 1710 (KFÅ 1924), s 149, 203; dens, Försvaret av det egentliga Sveriges östersjökust, västra Sverige o Finland 1711 (KFÅ 1928), s 16, 18, 32, 37, 78, 81, 91; Lewenhaupt; A Munthe, Sv sjöhjältar, 3 (2 uppl, 1922), s 44,47 f, 50; Q Nordberg,] Konung Carl den XILtes hist, 1-2 (1740); Oscar Fredrik, Några bidr till Sveriges krigshist åren 1711, 1712 o 1713 (VHAAH 22, 1861), s 54, 83; S Schartau, Om försvarsväsendet på Gottland 1710-21 (KFÅ 1910), s 227, 243; A Stille, Karolinska officerares tjänsteförteckningar (HH 18:3, 1901),s25;CGTornquist,Utkast till sw flottans sjö-tåg, 2 (1788), s 30, 32 f, 53, 57, 64, 72, 77; G Unger, 111 sv sjökrigshist, 2 (1923), s 59-62, 66, 68, 287; dens, Sv flottans sjötåg 1680-1721 (Sv flottans hist, 2, 1943), s 138 ff, 142; Utdrag ur löjtnanten H J Muncks dagbok 1712-18 (HH 4, 1864), s 174 ff.

Arkivet: Broomé; Lagermark 1885, s 4f; Tegnér, a a 1895, s 38-41. - De la Gardieska saml Cod VII b 16, p 61, 72, 87 94f, 101, 297, 539, 543, 578, 580, 591 (Erik Jönsson), 31 ff (Gustav L), 251, 253, 472 (Christer L), 363-66 (Per L Crismansson), LUB; E Gustavsson, Kungabrev o andra Roslagens dokument (Roslagshistoriskt, 7, 1971), s 49 (om Erik Jönsson); J Liedgren, Sveriges Ridderskaps o Adels Riksdags-Protokoll som källa till Den introducerade sv adelns ättartavlor (PHT 1933; om introduktionen).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lillie, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10287, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10287
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lillie, släkt, urn:sbl:10287, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-20.