Meriter

8 Lilliehöök, Carl Barthold (Bertil), f 7 nov 1809 på Sällerhög, Asklanda, Älvsb, d 2 mars 1890 i Gränna. Föräldrar: kaptenen Anders Johan L o Charlotta Lovisa Stuart. Sergeant vid gbgseskadern av arméns flotta 28 febr 23, styrmansex 23 april 24, kadett vid Karlberg 27 sept 24, utex 7 mars 28, sekundlöjtn vid flottan 10 april 28, tjänstg på nordamerikanska handelsfartyg aug 29—okt 33, genomgick h art: lärov på Marieberg 1 okt 35—maj 38, åtföljde fransk vetensk exp till Spetsbergen o norra Skandinavien 24 maj 38—1 juli 39, lär i fysik vid h artdärov på Marieberg 1 okt 39— 1 april 46, premiärlöjtn 20 aug 40, kaptenlöjtn 2 febr 47, deltog i riksdagarna 44/45 o 53/54-65/66 (statsutsk 53/54 o 56/ 58, förstärkta KU 56/58, förstärkta bankoutsk 56/58 o 65/66, förstärkta lagutsk 56/58), led av komm ang Kungsholms fästn:s försvar maj 49, tygmästare i Karlskrona 29 juni 49-52, kapten 25 febr 52, led av förvaltn av sjöärendena 4 maj 52— 64, av komm ang krigsundervisn dec 53— mars 54, av krigshovrätten 1 jan 54—58, kommendörkapten 26 aug 56, led av komm ang militära hälsovården juni—nov 58, riksbankofullm 24 juli 58-63, led av komm ang undervisn:anstalterna vid flottans stationer nov 58, ang art:exercisregle-mente nov 58, ang bestyckn:plan för Karlskrona redd mars 61, ang rikets sjöförsvar juli 61 —maj 62, kommendör 19 maj 63, led av stadsfullm i Sthlm 63—70 (led av drätselnämnden 63—66, av beredn:utsk 69—70), ordf i komm ang sjökrigsmateriel sept—okt 63, i styr för Teknolog inst okt 63—febr 71, led av komm ang skjutförsöken mot pansarplåt nov 63, lotsdir 12 april 64—27 aug 75, ordf i komm ang lots- och fyrinrättn jan 70—febr 71, i komm ang meteorolog observationer på sv fartyg okt 75—jan 76. -LÖS 38, LKrVA 43 (andre styresman 73-76), LVA 44 (preses 64/65), HedLÖS 64.

G 11 okt 1849 i Karlskrona m Johanna Amalia Charlotta Lembke, f 24 juni 1824 i Stralsund, d 27 jan 1897 i Gränna, dtr till reg:läkaren Johan Henrik L och Charlotta Christina Gothilander samt förut g m MD Carl Staffan Cederschiöld (d 1846).

Biografi

Bertil L skrev i sin minnesruna över C M Ehnemark 1874 om "det ringa tillfälle, som från och med år 1820 och intill medlet av 1830-talet erbjöds nyblivne officerare vid Kongl. Flottan att på svenska örlogsfartyg vinna erforderlig övning i sjömanskap". Många tvingades att lämna officers-epåletterna hemma o tjänstgöra i underordnade ställningar på handelsfartyg under resor på avlägsna farvatten. Själv tog L under mer än fyra år hyra för om masten i nordamerikanska handelsflottan. Han seglade 14 gånger över Atlanten o avancerade till slut till andre styrman. Under ofta hårda förhållanden lärde sig L praktiskt sjömanskap.

Strax efter avlagd mariebergsexamen o enligt egen uppfattning "någorlunda underbyggd i matematik, fysik och astronomi" kommenderades L att delta på korvetten La Recherche i en fransk vetenskaplig expedition till Spetsbergen o norra Skandinavien. Ledare var den franske läkaren Paul Gaimard, som tidigare gjort en liknande forskningsresa på samma fartyg till Grönland o Island. Förmedlare var VA o utom L deltog bl a P A Siljeström, C J Sundevall o U W Gyldenstolpe. På hemfärden övervintrade L i Nordnorge för astronomiska, magnetiska o meteorologiska observationer. Expeditionens vetenskapliga resultat publicerades av Gaimard i Voyages de la commission scientifique du Nord ... (Paris 1843—46). Då L själv inlämnade en sammanfattning av sina meteorologiska iakttagelser till VA, fick han 1843 dess Fersenska pris o året därpå kallelse till ledamot, en ovanlig utmärkelse för en 35-årig löjtnant. 1845 deltog han på akademins uppdrag vid uppsökandet av triangelpunkter för en gradmätning mellan Bottniska viken o Norra Ishavet.

L deltog i flera utländska sjöexpeditioner. Som kadett o nyutnämnd officer var han kommenderad på fregatten Camilla till Medelhavet 1838. Under en expedition med fregatten Eugenie 1846—47 besökte han bl a samma trakter o reste på Nilen till första katarakten. L var 1855—56 chef på korvetten Lagerbjelke vid en medelhavsexpedition o 1861 chef på Eugenie vid en expedition till Cherbourg.

L följde med intresse den stora omvälvningen i fråga om sjökrigsmaterielen. Han var en skicklig vapenofficer. Som tygmästare i Karlskrona 1849—52 deltog han i åtskilliga skjutprov. Han ansvarade under sin tid i förvaltningen av sjöärendena 1852—64 för vapenutvecklingen. L:s inställning har karakteriserats som "avvaktande försiktighet inför de mycket svåra problemen rafflade kanoner, bakladdning och pansarskydd".

L var mycket anlitad i kommittéutredningar. I 1861 års viktiga sjöförsvarskommitté kom han i åsiktsbrytning med ordföranden, B J E v Platen, som ville dra in förvaltningen av sjöärendena, ett förslag som L reserverade sig emot. Ehuru han uppenbarligen personligen högaktade v Platen, kände han enligt egen uppgift sin ställning! förvaltningen hotad, sedan v Platen 1862 blivit sjöförsvarsminister. Han beslöt sig för att lämna flottan o sökte o fick 1864 den ledigblivna lotsdirektörstjänsten.

Lotsdirektören lydde vid L:s tillträde av ämbetet under förvaltningen av sjöärendena men blev 1872 chef för lotsstyrelsen, som var en självständig myndighet under departementschefen. L drog upp riktlinjerna för det nya ämbetsverket. Hans förslag till reglemente för lots- o fyrinrättningen jämte livräddningsanstalterna å rikets kuster fastställdes i det väsentliga av K M:t. Han studerade fyrväsendet i Frankrike o Storbritannien, o en plan för förbättringar kunde genomföras. Under L:s tid uppfördes 26 större o mindre fyrbyggnader, anskaffades sex fyrfartyg o inrättades fem livräddningsstationer. Instruktioner utfärdades för fyrarnas skötsel. Flera lotsplatser försågs med tidsenliga farkoster. Farleder som Flintrännan utprickades. Under L:s tid publicerades det bekanta' verket Beskrifning öfver svenska fyrar (1872).

L bosatte sig efter avskedet först i Mariefred o sedan i Gränna, där han bodde i eget hus o ansågs som den lilla stadens främste invånare.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

Fragment av L:s arkiv (anteckn:r, brev mm) hos hans brorsons sondotter, fru Margaretha L, Sthlm. Teckn o beskrivn av Cheopspyramiden från en resa på Nilen 1847 o handhar o korrespondens ang Drotts resa till Riga 1885 i L:s af Fårdala arkiv, RA. - Strödda brev från L i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Föreläsningar i fysik vid Högre militär läroverket i Marieberg år 1842. [Li-togr övertryck 1842.] 4:o. 524, (8) s, 6 pl. [Anon.] - Om Kinnekulles höjd (Öfversigt af Kongl. vetenskaps-akademiens förhandlingar, årg 2, 1845, Sthlm 1846, s 32-34). - Magnetiska kraftens styrka och riktning observerad i Stockholm (ibid, s 132-135). - Årsberättelse af föredraganden för sjö-krigs-vetenskaperne (KrVAH, 1845, Sthlm, s 67-80). - Om åskledare för fartyg (ibid, s 81 —106). — Årsberättelse ... (ibid, 1846, s 21-36). - Förslag till lärokurs uti de, för ångfartygsbefälhafvare nödige kunskaper om sjö-ångmachiner och deras användande m.m. [Litogr övertr 1846?] 4:o. 140 s, s 149-152. (Tills med B. J. Jonzon.) - Observations astronomiques (Voyages de la commission scientifique du Nord, en Scandinavie ... [éd] P Gaimard, [1.] Astronomie et hydrographie, Paris [ 1843], s 51 — 100; medv även allmänt i denna o följ delar). — Kort afhandling om ångma-chiner och ångfartyg. Carlskrona 1849. 125, XI s. [Föret; tills med B J Jonzon; senare uppl 1855-84 utg av denne.] — Variations de la dé-clinaison magnétique, observées ... (Voyages [4.] Magnetisme terrestre, [1855,] s 351 — 432; tills med A Bravais). — Comparaison des variations de la déclinaison ... / Appendice (ibid, s 526-560; d:o). - Berättelse af föredraganden i sjö-krigsvetenskapen (KrVAH, 1860, s 155-165, 1861, s 87-100, o 1863, s 21-60). -Om stormen den 5 nov. 1864. Anförande i K. V.-akademien den 12 april 1865 vid praesidii nedläggande (Öfversigt ..., 22, 1865, tr 1866, s 617—640, 1 pi). — Utlåtande rörande ifrågasatt anbringande af ledfyrar för farleden in till Carlskrona (Tidskrift i sjöväsendet, årg 30, 1867, Carlskrona, s 196-201; tills med C Kle- man o G. v Heidenstam). — Utdrag ur Anteckningar rörande fyrapparater, m. m. exponerade i Paris år 1867 (ibid, s 211-222). - Några upplysningar rörande isläggningen vid Sveriges kuster vintern 1870-71 (Ofversigt..., 29, 1872, no 6, s 107-110, 1 karta). - Anmälan om afgångne och tillkomne ledamöter (KrVAH, 1873, s 195-207, 1874, s 160-171, 175-178, 1875, s 206-228, o 1876, s 224-234). - Magnetiska observationer, gjorda i Stockholm och Haparanda år 1845 och i Carlskrona år 1846 (Ofversigt..., 40, 1883, no 4, s 3-33). - Christian Anders Sundin (Tidskr i sjöväsendet, 49, 1886, s 340-351). -Sammandrag af geografiska ortsbestämningar och magnetiska iakttagelser åren 1838, 1839 och 1840 under den fransyska vetenskapliga expeditionen till Spetsbergen m. fl. ställen (Ofversigt ...,45, 1888,tr 1888-89,s291-304[1888]). -Vattenhöjdsförändring i Altenfjord (ibid, s 491 f). — Om Tonga-öarna. Meddelanden af R. Winter, upptecknade (Ymer, årg 8, 1888, Sthlm 18[88-]89, s 87-93).

Källor och litteratur

Källor o litt: Meritförteckn:ar (flottan), antecknar, KrA. Tjänste- o meritförteckn:ar, VA. Amiralitetskoll:s hist, 3 (1977); S E Bring, Itine-raria Svecana (1954); E W Dahlgren, VA. Per-sonförteckn:ar (1915); P Henriques, KTH, 1 (1917); L L v Horn, Biogr anteckmar, 3:2 (1934); Hulthander; J Kleberg, Amiralitetskoll - Marinförvaltn. Biogr anteckn:ar 1634—1934 (1934); F Lennman, C B L (TiS 1890); Lots-styrelsens år 1874 i underdånighet afgifna berättelse (1874); Minnesblad ur Mariebergs hist 1818-1884(1886); Minnesskr med anledn af k h artillerilärov:s ... etthundraåriga tillvaro 1818-1918 (1918); C Munthe, Lilliehöökar (1975); K Peyron, C B L (KrVAH 1890); Sverigesriksbank 1668-1924,5(1931);Thyselius; U Willers, Xavier Marmier o Sverige (1949).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Barthold (Bertil) Lilliehöök, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10327, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10327
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Barthold (Bertil) Lilliehöök, urn:sbl:10327, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-26.