Meriter

Lindquist, John Mauritz, f 1 mars 1871 i Sthlm, Hedv El, d 5 aug 1942 där, Osc. Föräldrar: riksbanksrevisorn Carl Mauritz L o Anna Charlotta Hörnsten. Mogenhetsex vid N reallärov i Sthlm vt 90, inskr vid UU vt 91, FK där 15 dec 94, extralär vid Östermalms h a l vt 95-vt 00, FL vid UU 15 sept 97, lär vid Sofi Almquists samskola i Sthlm 00—02, innehade olika lärartjänster vid N reallärov 00-06, disp vid UU 22 sept 00, FD där 31 maj 01, lär vid Sthlms borgarskola vt 01—vt 03, vid KFUM:s språkinst 01-04, förest där 04, förest för Sthlms samgymn ht 02—11 o 25 — 26, adjunkt i modersmålet, hist o geografi vid N reallärov 25 maj 06-23, VD i ab Herserud, Lidingö, 13 — 17, led av kommunal-fullm där 14—17, chef för skolboksavd hos ab P A Norstedt & söner, Sthlm, 22-28, v VD för Sv bokförlaget där 28-36, VD där 36.

G 26 nov 1898 i Sthlm, Kungsh, m Edla Lovisa Hildegard Lejdström, f 26 juni 1869 där, ibid, d 25 sept 1953 där, Osc, dtr till vaktmästaren Carl Johan L o Sophie Kihlberg, samt syster till prof Oscar L o operasångaren Carl L (bd 22).

Biografi

John L växte upp i ett välbärgat tjänstemannahem i Sthlm. Efter fil kand:examen o provar 1895 arbetade L som extralärare vid olika skolor i Sthlm, samtidigt som han fullföljde sina akademiska studier. 1897 blev han fil lic, o tre år senare disputerade han på avhandlingen Framställning af Torbern Bergmans fysiska geografi. L:s ovanliga arbetsförmåga o initiativrikedom skulle snabbt föra honom in på andra arbetsuppgifter än den adjunktstjänst vid Norra real som han med tiden skulle tvingas sköta något med vänster hand o med upprepade tjänstledigheter. Tillsammans med O G A Hahr grundade L 1902 Sthlms samgymnasium, vars föreståndare o senare rektor han var från starten till 1911. Då var skolan helt utbyggd o hade fått såväl student- som real-examensrättigheter. L stod kvar i samgymnasiets styrelse ända in i pensionsåldern, o ett läsår (1925/26) ryckte han också in som dess rektor. Hans verksamhetslust drev honom att bl a åtaga sig flera kommunala o ekonomiska uppdrag i sin hemkommun Lidingö.

Som skolman o pedagog var L kanske inte nydanande, men han var fylld av experimentlusta o hade ett utpräglat sinne för okonventionella tillvägagångssätt. Det kan ha varit dessa egenskaper som bidragit till att han 1918 knöts till P A Norstedt & söner, först som konsult i läroboksfrågor o från 1925 som ansvarig chef för förlagets skolboksavdelning, som han i realiteten skött sedan 1922. I egenskap av chef för det då dominerande skolboksförlaget skulle han sätta sin prägel på skolboksutgivningen under en lång följd av år. Han fick där utlopp för sina pedagogiska idéer men också för sin redan tidigare ådagalagda affärsinstinkt. Utom sin betydelsefulla insats för samgymnasiet med dess ofta svårmanövrerade ekonomi hade han även 1913 — 17 varit VD i ab Herserud.

Norstedts skolboksavdelning utvecklades starkt under L:s skickliga ledning, o när Norstedts o Bonniers 1928 slog samman sina skolboksavdelningar till ab Sv bokförlaget, blev L det nya företagets självklare ledare — låt vara med titeln vice VD, då Norstedtchefen C Carleson ville behålla VD-titeln för sig själv. Några månader före sin pensionering blev dock L även till namnet företagets chef.

Under sin tid som förlagschef knöt L nära förbindelser med sin blivande efterträdare N Hänninger (bd 19). Tillsammans initierade de ett stort antal läroböcker o läseboksserier, som för lång tid framöver behärskade den sv skolmarknaden. L hade förmågan att knyta för sin verksamhet gynnsamma förbindelser. Redan under Norstedt-tiden hade han uppnått ett brett o mångsidigt samarbete med Värner Rydén, vars namn under ett trettiotal år skulle komma att återfinnas på mer än hundra läroböcker i skilda ämnen o med hundratals författare. Många av de av L skapade "Rydénarna" hade livskraft inom folkskolan ända in på 50-talet. L hade den för en skolförlagschef betydelsefulla förmågan att trivas i umgänge med författare o skolfolk o var gärna en generös värd, när representationstillfälle gavs. Han var en otrolig arbetsmänniska, som kunde sitta långt in på nätterna med korrekturgenomgång o ändå själv vara först på förlaget om morgnarna.

Författare

Birger Beckman

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Framställning af Torbern Bergmans fysiska geografi.1*. Akad afh [Uppsala]. Sthlm 1900. 110 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Y Dahl, Lärarmatr 1922 (1923); Lärare o studenter. Sthlms reallärov o Norra real-lärov 1876 ... 1941 (1941); Väd 1941. - Nekner över L i SvD 6 aug o i S-T 7 aug 1942.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John M Lindquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10632, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Beckman), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10632
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John M Lindquist, urn:sbl:10632, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birger Beckman), hämtad 2024-04-20.