Meriter

3 Lindström, Knut Ivar, son till L 2, f 1 jan 1857 i Gbg, Kristine, d 28 april 1925 i Danderyd, Sth. Elev vid realgymn i Gbg 67 — 73, vid Chalmersska slöjdskolan där 73 — 74, vid Motala mek verkstad 19 sept 74—28 juni 75, ord elev vid Teknol inst (från 77 KTH) 14 sept 76, avgångsex från dess fackavd för kemisk teknologi 10 juni 79, lantbrukselev o bokhållare vid Gammalstorp, Skar, 79—80, elev vid Ultuna lantbruksinst 80, utex där 81, elev vid Bjärka-Säby, Vist, Ög, 81-82, förste lär vid Skaraborgs läns lantbruksskola på Klagstorp, Skar, 82—83, arrenderade Åkerby, Gräve, Ör, 84-93, o Norrtorp, Sköllersta, Ör, 93-06, led av Örebro läns hushålln:sällsk:s förvaltn:utsk 85—05, en av stiftarna av Avels-fören för rödbrokig sv boskap 91, ordf där från 15, ägde Nykvarn o Vibynäs i Turinge, Sth, 06—15, led av styr för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet från 13, arrenderade Nygård under Taxinge-Näsby, Taxinge, Söd, 15-21. - LLA 99, HedLLA 18.

G 20 maj 1887 i Gbg, Kristine, m Ellen Keiller, f 10 dec 1866 där, ibid, d 11 mars 1951 i Sthlm, Engelbr, dtr till dir James K (bd 21) o Hilda Falck.

Biografi

När Ivar L 1879 med examen från fackavdelningen för kemisk teknologi lämnade KTH, hade han bestämt sig för att bli lantbrukare, troligen påverkad av fadern, som var en föregångsman inom sv jordbruk. Efter utbildning vid Ultuna lantbruksinstitut tog L för ett år anställning vid Bjärka-Säby i Östergötland. Där var Ivar Insulander (bd 20) förvaltare, o genom honom kom L:s intresse att framförallt inriktas på kreatursavel o mejerihantering. Efter att läsåret 1882—83 ha varit lärare vid en lantbruksskola i Västergötland ansåg sig L färdigutbildad. Under 22 år arrenderade han ett par jordbruk i Närke. 1906 köpte han de stora lantegendomarna Nykvarn o Vibynäs i Södermanland o slog sig för 10 år ned på Vibynäs herrgård, som han låtit restaurera o bygga till. När han 1915 på fördelaktiga villkor fått sälja dessa gårdar, blev han på nytt arrendator.

L drog nytta av sin tekniska utbildning o konstruerade den senare av ab Separator tillverkade butyrometern för bestämning av fetthalten i mjölk o uppfann mjölkningsmaskinen Omega. Butyrometern gjorde mjölkkontrollen enklare o billigare o kom att bli en prototyp för flera liknande apparater. Mjölkningsmaskinen var sinnrikt konstruerad men hade rörliga delar, som snabbt förslets. Efter att en kort tid haft vidsträckt spridning ersattes den av ändamålsenligare konstruktioner.

1891 tog L initiativet till bildandet av Avelsföreningen för rödbrokig sv boskap. Avsikten var att hejda den pågående massimporten av främmande kreatursraser o söka samla de spridda resterna av den gamla sv herrgårdsrasen. Genom systematisk förädling skulle en inhemsk rödbrokig ras av bestämd typ skapas. Sammanslutningen hade framgång, o den rödbrokiga boskapen nådde efter 10 år likställighet med andra raser. Efter 30 år fanns mer än 60000 stamboksförda djur. Själv drev L på sina egendomar kreatursavel med stor framgång, gjorde banbrytande experiment med olika typer av utfodring o utarbetade en monografi över RSB-rasens uppkomst o utveckling.

L publicerade i Landtmannen, Tidskrift för landtmän o i andra fackorgan avhandlingar om jordbruk o husdjursavel. Som ledamot av Lantbruksakademin ivrade han för dess reformering o utarbetade 1903 ett förslag till nya stadgar. Han tillhörde som en av stiftarna arbetsutskottet i Sveriges allmänna lantbrukssällskap.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Enstaka brev från L i KB, RA, SSA, UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ännu en gång "Den rödbrokiga rasen" (Nordisk mejeri-tidning, årg 7, 1892, Sthlm, fol, s 306 f, 320 f). - Ofversigt af det senast förflutna årtiondets arbete på höjandet af den svenska kreatursafveln. [Rubr.] Malmö 1897. 43 s. (Även: Berättelse öfver andra nordiska landtbrukskongres-sen i Stockholm 1897 ..., Malmö 1898, 2. Bilagor, Bil. 5.) — Några erfarenheter rörande uppfödning och vård af tjurar (Landtmannens månadsblad, 1897, Linköping, s 65—67). — Kreatursafvel och ladugårdshandtering såsom inkomstkälla. Några råd och anvisningar. Örebro 1900. 29 s. 2. uppl 1901. — Har afvelsiöreningen för rödbrokig svensk boskap utöfvat någon inverkan på mellersta Sveriges kreatursstammar, och i så fall i hvilken riktning? Föredrag ... 19 febr 1900 (LAH o tidskrift, [N F,] årg 39, 1900, Sthlm, s 177-190). - Bidrag till kännedomen om Örebro läns nötboskapsafvel (Örebro läns kongl. hushållnings-sällskaps historia 1803-1902 ..., d 2, Örebro 1902, s 89-122; även sep, 34 s). — Om mjökningsmaskiner. Föredrag i Landtbruksakademien [21/10 1907] (Nordisk me-jeri-tidn, 22, 1907, s 509-511, omtr i LAH o tidskr, 47, 1908, s 6-20). - Afvelsföreningens för R. S. B. verksamhet 1891 — 1911 (Afvelsföreningens för rödbrokig svensk boskap utveckling och verksamhet 1891-1911, Upps 1911, 4:o, s 1-29). - Våra svenska landtbruksmöten. Föredrag ... 18 mars 1912 (Handlingar till landtbruksveckan år 1912, utg af Landtbruksveckans styrelse, Sthlm 1912, s 9-24). - Avelsförenirigen for R. S. B. 1891-1916. Översikt... (Handlingar ... år 1916, Sthlm 1916, s 304-309). - Avelsföreningens for R. S. B. utveckling och verksamhet 1916—1920. Föredrag ... 17 mars 1921 (Handlingar ... år 1921, Sthlm 1921, s 326—329). — Rengöring och sterilisering av mjölkningsmaskiner. [Rubr.] Sthlm 1921. 24 s. [Ur Landtmannen s å.] — Bidrag i Tidskrift för landt-män 1885, 1889, 1892, 1894, 1901 o 1910, Lund, 8:o o 4:o, Landtmannen, tidskr för Sveriges jordbruk o dess binäringar, 1890-91, 1894-97, 1900, 1907-08, 1910 o 1912-14, Linköping, 4:o, o deras forts Landtmannen - Tidskrift för landtmän 1918— 19, 1921 o 1923, Sthlm, 4:o, samt i Illustrierte landwirtschaftliche Zeitung, Jahrg 16, 1896, Ber-lin-Schöneberg, Fol, s 432 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: Matr DI a:b:181, LA.

G Bodman, Chalmers tekn inst. Matr 1829— 1929 (1929); B Funkquist, Avelsforen för RSB. Historik (RSB:s hist 1939); J W Jonsson, Örebro läns k hushålln:sällsk:s hist 1803-1902 (1902); H Juhlin Dannfelt, LA 1813-1912 (1913); dens, Lantbrukets hist (1925); J A Karlsson, Herrgårdarna (Tu-ringeboken, 1, 1946); G L[eufvén], I L (Landtmannen 2 maj 1925); Matr över stynmedkar, lär o elever vid Ultuna lantbruksinst 1848-1932 (1932); SvTeknF; H Tigerschiöld, K I L (LAH o tidskr 1925). - Nekner över L i Sv land 1925, SvD 30 april o Djursholms tidn 1 maj 1925.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Ivar Lindström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10697, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10697
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Ivar Lindström, urn:sbl:10697, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-16.