Meriter

Linnarsson, Jonas Gustaf Oscar, f 24 nov 1841 i Falköping, d 19 sept 1881 i Skövde. Föräldrar: kontraktsprosten TD Gustaf L o Anna Charlotta Salander. Studier vid lärov i Skara 51 - 56, inskr vid UU ht 5 7, FK 13 j an 66, disp 16 maj 66, FD 31 maj 66, doc i mineralogi o geologi 13 april 69 (tjänstl från 8 febr 70), allt vid UU, paleontolog o bitr geolog vid Sveriges geologiska undersökn (SGU) 70, bitr sekr i Geologiska fören i Sthlm 72 o 76, sekr där 77—febr 81, tf prof i mineralogi o geologi vid UU läsåret 72 — 73, ord geolog vid SGU från 76. - Ogift.

Biografi

15 år gammal blev Gustaf L student i Uppsala med årets bästa betyg. Där intresserade han sig under flera år främst for grekiska o botanik men senare blev geologi hans huvudämne. I sin gradualavhandling behandlade han lagerföljden i några av Västergötlands silurberg, o vid promotionen fick han andra hedersrummet bland 68 kandidater. De två följande åren fortsatte han som Sederholmsk stipendiat o med stöd från VA studierna av de västgötska platåbergen. I samband med deltagande i naturforskarmötet i Kristiania 1868 undersökte han även sydnorska siluravlagringar. I Om Vestergötlands cambriska och siluriska aflagringar (1869) redogjorde han för bergens lagerföljd, lagrens petrografiska o paleontologiska karaktärer o där funna fossil. I det underst liggande sandstenslagret hade L påvisat föremål som ansågs representera det äldsta organiska livet. För fortsatta studier av dessa tilldelades han av VA det Letterstedtska anslaget för maktpåliggande vetenskapliga undersökningar. 1870 beskrev han i VAH den kambriska sandstenen o i den funna verkliga o föregivna organismer.

Sedan L anställts vid Sveriges geologiska undersökning fick han de närmaste åren i samband med karteringar o andra tjänsteuppdrag möjlighet att undersöka o beskriva kambrisk-siluriska avlagringar i Jämtland, Dalarna, Närke o Skåne o på Öland. Sommaren 1872 företog han med statligt stöd en vetenskaplig resa för att studera motsvarande avlagringar i bla Sachsen, Böhmen o Estland. Sina erfarenheter o slutsatser redovisade han i en reseberättelse o i ett föredrag vid de skandinaviska naturforskarnas möte i Khvn året därpå. Läsåret 1872—73 uppehöll L geologiprofessuren i Uppsala. De erfarenheter han då fick av undervisning i kombination med dålig hälsa var orsak till att han senare avböjde ett erbjudande att föreläsa vid högskolan i Sthlm.

I ett 20-tal uppsatser o meddelanden, fler- talet i Geologiska föreningens i Sthlm förhandlingar o The geological magazine, redogjorde L för de iakttagelser han under 1870-talet gjorde av silurtidens avlagringar o dess djurvärld. Som paleozoolog beskrev han flera dittills okända trilobiter o brachiopoder från kalksten o skiffrar o efter undersökningar i Skånes silurområden även graptoliter, som han funnit vara lika viktiga vid bestämning av lagerföljden som trilobiter. L var främst en beskrivande o stratigrafisk paleontolog o såg inte de zoologiska resultaten som ett mål. I sitt arbete att i detalj utreda Sveriges silurformation hade han dock funnit det nödvändigt att väl lära känna den fossila faunan o noga akta på arternas förekomst inom de olika lagren. Enligt A G Nathorst var L anhängare av Darwins utvecklingslära, men han försökte inte lägga fram några härledningsserier inom de fossilgrupper han bearbetade.

L hörde till Geologiska föreningens grundare o var flera år dess sekreterare. Han var angelägen, att föreningens tidskrift skulle hålla en hög vetenskaplig standard. Den ansåg han hotad, när redaktionen införde en avdelning för referat av nyutkommen litteratur, o han lämnade i protest sin sekreterarbefattning.

Vid mitten av 1870-talet ådrog sig L under fältarbete svåra förkylningar. I dem såg han själv upphovet till den lungtuberkulos som i fortsättningen tvingade honom till långa arbetsuppehåll för sanatorievistelser. Han tycks inte ha varit medveten om den allvarliga karaktären av sin sjukdom, när han i sept 1881 från sanatoriet i Gausdal i Norge reste direkt till Skänninge för att samla in det sista materialet till en monografi över silurformationen i Östergötland. Han blev förkyld, fick blod-hostningar o for, när han av läkare råddes fara hem, någon vecka före sin död till en bror i Skövde. L var respekterad o omtyckt för sin anspråkslöshet, sina grundliga kunskaper o sin generositet i vetenskapliga sammanhang.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

En reseberättelse 1868 som ligger till grund för L:s artikel Om Vestergötlands cambriska o siluriska aflagringar, tr 1869 (se tr arb nedan) i UUB. - Brev från L i KB, LUB, UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om de siluriska bildningarne i mellersta Westergötland. 1*. Akad afh [Uppsala]. Sthlm 1866. 23 s, 2 pl-bl. — On some fossils found in the Eophyton sandstone at Lugnas in Sweden. Translated from the Ofversigt... Sthlm 1869. 16 s, 3 pl-bl. — Om Vestergötlands cambriska och silu- riska aflagringar. Sthlm 1869. 4:o. 89 s, 2 pl-bl. (VAH, [N F,] bd 8, [1869,] n:o 2.) - Geognostiska och palseontologiska iakttagelser öfver Eophyton-sandstenen i Vestergötland. Sthlm 1871. 19 s, 5 pl-bl. (Ibid, 9, 1870, 7.) — Jemförelse mellan den kambrisk-siluriska lagerföljden i Sverige, Böhmen och ryska östersjöprovinserna (Forhandlinger ved de skandinaviske Naturforskeres 11" Made i Kjö-benhavn fra den 3die til den 9de Juli 1873, Khvn 1874, s 269-272; tidigare på tyska i Zeitschrift der Deutschen geologischen Gesellschaft, Bd 25, 1873, Berlin, s 675—698). — Om några försteningar från Sveriges och Norges "primordialzon". Sthlm 1873. [Omsl.] S 789-796, 1 pl-bl. [Ur VA, Ofversigt ..., årg 28, 1871.] ([Omsl:] Sveriges geologiska undersökning [Serie C. Afhandlingar och uppsatser, n:o 10].) — Beskrifning till kartbladet "Latorp". Sthlm 1875. 41 s. (Ibid, [Ser A. Kartblad med beskrif-ningar, a,] n° 55.) — On the Brachiopoda of the Paradoxides beds of Sweden. Sthlm 1876. 34 s, 4 pl-bl. (VAH, Bihang, bd 3, n:o 12.) - Ofversigt af Nerikes öfvergångsbildningar. Sthlm 1875. 47 s, 1 karta. [Ur VA, Ofversigt ..., 32, 1875.] (Sveriges geol unders [C, 21].) — Om faunan i lagren med Paradoxides Ölandicus. Sthlm 1877. 24 s, 2 pl-bl. [Ur Geologiska föreningens ... förhandlingar, bd 3, 1877.] (Ibid [22].) - De paleozoiska bildningarna vid Humlenäs i Småland. Sthlm 1878. 9 s, 1 karta. [Ur d:o, bd 4, 1879.] (Ibid [28 (omsl)].) -Iakttagelser öfver de graptolitförande skiffrarne i Skåne. Sthlm 1879. 30 s, 1 pl-bl. [Urd:o.] (Ibid [31 (omsl)].) — [Gotlands berggrund] (Ibid, 34. A Lindström, Praktiskt geologiska iakttagelser under resor på Gotland 1876-1878, Sthlm 1879, s 1-4). — Jordskalfvet i mellersta Sverige den 2 februari 1879. Sthlm 1879. 37 s, 1 karta. [Ur Geol föreningens ... förh, 4, 1879.] — Om faunan i kalken med Conocoryphe exsulans ("Coronatuskalken"). Sthlm 1879. 31 s, 3 pl-bl. (Sveriges geol unders, G 35.) - Om Gotlands graptoliter. Sthlm 1879. 11 s, 1 pl-bl. [Ur VA, Ofversigt ..., 36, 1879.] (Ibid, 37.) — Om försteningarne i de svenska lagren med Peltura och Spluerophthalmus. Sthlm 1880. 31 s, 2 pl-bl. [Ur Geol föreningens ... förh, 5, 1880.] (Ibid, 43.) — Graptolitskiffrar med Monograptus turriculatus vid Klubbudden nära Motala. Sthlm 1881. 24 s, 2 pl-bl. (Ibid, 46.) - De undre paradoxideslagren vid Andrarum. Sthlm 1882 [omsl: 1883]. 4:o. 47 s, 4 pl-bl. (Ibid, 54.) - Beskrifning till kartbladet Vreta kloster. Sthlm 1882. 45 s, 1 karta. [Utg av S A Tullberg.] (Ibid, Ser A a, 83.) — Artiklar i paleontologi o geologi i Nordisk familjebok, bd 1-5, Sthlm 1875-82, o i Ny ... uppl, bd 1-8, 1904- 08; bidrag i Ofversigt af Kongl. vetenskaps-akademiens förhandlingar, årg 25—26, 1868-69, 28, 1871, 30, 1873, 32, 1875, o 36, 1879, Sthlm 18[68]-80, The geological magazine, vol 6, 1869, samt decade 2, vol 3, 1876, o 5, 1878, London, Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 1-5, [1871/73]-1880/81, Sthlm 1872-82, Neues Jahrbuch fur Mineralogie, Geologie und Pala:ontologie, 1872, 1880-1882, Stuttgart (i referat), Nordisk tidskrift, 1878, 1880, Sthlm, o Deutsche Rundschau fur Geographie und Statistik, Jahrg 1, 1879, Wien, Pest, Leipzig; titlar se Förteckning öfver Linnarssons utg arb (Geol förening- ens ... förhandl, bd 5, 1880/1881, Sthlm 1880-81, s 607-609; jfr [Upsala universitet 1872-1897, 3.] Upsala universitets styresmän, lärare och tjänstemän 1872-1897, Upsala 1897, 4:o, s 107 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Erdmann, SGU:s chefer o tjänstemän ... 1858—1919 (handskriven matr, SGU:s arkiv).

U Danielsson, Darwinismens inträngande i Sverige (Lychnos 1963-1964, 1965); Inbjudn till phil drsprom ... 31 maj 1866 [UU] (1866); C Lap-worth, The life and work of L (The geological magazine, decade 2, vol 9, London 1882); S Landt-manson, Några västgötaporträtt från mitten av 1800-talet (Vestrogothica, 10, 1952); S Laufeld, G L 1841-1881 (SGU-information 1981, nr 9); A G Nfathorst], G L t (Ny ill tidn 15 okt 1881); dens, Om G L o hans bidr till den sv kambrisk-siluriska formationens geologi o paleontologi (Geolog fören:s i Sthlm förhandkar, bd 5, 1880-81); E Svedmark, Geolog fören i Sthlm åren 1872-86 (ibid, bd 10, 1886.) - Nekner över L i Sköfde tidn 21 sept o i AB 22 sept 1881.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Gustaf O Linnarsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10731, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10731
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Gustaf O Linnarsson, urn:sbl:10731, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-20.