Meriter

4 Lagerberg, Joen Carlsson, f 26 dec 1888 i Gbg, Domk, d 25 febr 1975 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: intendenten kammarherre Sven Carl Pontus L o konstnären Jenni Heyman. Mogenhetsex vid Gbgs h reallärov vt 07, inskr vid UU ht 07, FK där 15 dec 10, JK där 30 maj 12, attaché (diplomataspi-rant) 26 okt 12, attaché i UD 1 dec 12, i Hfors 18 mars 13, i Paris 24 nov 13, i Bern 20 sept 15, i Rom 13 okt 15, tjänstg lega-tionssekr i Bern 9 maj 17, tf extra förste sekr 20 juni 18, tf legationssekr i Bern 16 aug 18, tjänstg i UD 8 nov 18, tf extra andre legationssekr i Paris 21 mars 19, andre legationssekr i UD o tf extra andre legationssekr i Paris 12 sept 19, tf förste legationssekr i Washington 27 febr 20—22 mars 21, legationsråd där 16 dec 21, i Paris 24 april 23—28, ombud vid lufträttskonferensen i Lyon 25, sakk bitr åt de sv ombuden vid Nationernas förbis förs 28, legationsråd o chef för första byrån på UD:s politiska avd 11 maj 28, legationsråd (tf chargé d'affaires) i Peking 14 juli 30, tf chargé d'affaires i Prag 1 okt 32, legationsråd (tf chargé d'affaires) där 2 juni 33, namn av ministre plénipoten-tiaire 28 aug 34, åtföljde kronprinsparet på resa till Främre Orienten 34—35, envoyé i Prag 26 april 35, i Warszawa 26 nov 37, tjänstg i UD 29 sept 39, chef för UD:s avd B jan 40—april 41, envoyé i Madrid 28 mars 41, i Rom 14 sept 42, ordf vid handels-avtalsförhandkar med Italien i Rom 43, envoyé i Haag 28 juni 46, i disponibilitet 53, ordf i schweizisk-rumänska förlikn:nämnden 49, led av styr för K teatern 53—61, ordf i Sthlms studentsångarförb 53—67, överceremonimästare 53—70, handlade ärenden rör kung Gustaf VI Adolfs 70- o 80-årsfonder för sv kultur 53—72, v ordf i organisations-komm för Sthlms festspel från 53, ordf i Carina Aris minnesfond från 72. — LMA 70.

G 10 mars 30 i Sthlm, Engelbr, m Valborg Clara Agnes Holterman, f 11 mars 98 där, Livg till häst, d 19 april 54 där, Engelbr, dtr till kabinettskammarherren Oscar Claes Fleming H o grev Ella Clara Caroline Maud v Rosen.

Biografi

L växte upp i Gbg. Hans far var en begåvad sällskapsmänniska o i hemmet samlades Gbgs kulturella elit. Modem var en konstnärsnatur, livlig o spirituell, o L kom tidigt att påverkas av den konstnärliga o intellektuella atmosfären i hemmet.

Efter studentexamen med högsta betyg i alla ämnen o fil o jur kand i Uppsala började L sin diplomatiska bana. Som diplomat gjorde han en förnämlig karriär o anförtroddes flera viktiga o även känsliga uppdrag, trots att han saknade verkligt intresse o väl också fallenhet för det politiska spelet o utan att vara vare sig karriär- eller ärelysten. Som en av sina mest angelägna yrkesuppgifter såg L att i verklig mening leva sig in i det land, där han placerats, o göra sig förtrogen med dess kultur. Han hade stor lätthet att skapa kontakt o detta i förening med hans ovanliga språksinne — han brukade snabbt lära sig språket i det land där han tjänstgjorde o hade t o m i Kina viss framgång i detta — hjälpte honom att främja sv intressen o handelsförbindelser.

I verksamheten som diplomat kom L:s konstnärliga intressen väl till pass, framförallt då musiken, som betydde mest i hans liv. Han blev tidigt en god pianist — bl a spelade han redan under skoltiden kammarmusik tillsammans med Kurt Atterberg o Juan Morales. Långt senare återförenades de, o ännu på 50-talet musicerade de samman. Hans skicklighet som pianist medförde, att han, inte minst under åren i Paris, blev en eftersökt gäst o gav honom tillträde till kretsarna kring Marcel Proust o Le Faubourg-S:t Germain. I alla länder, där L kom att bli placerad, knöt han livsvariga förbindelser med framstående musiker o dirigenter som, när han i början av 50-talet flyttade hem till Sverige, gärna besökte honom.

När L fick i uppdrag att handlägga ärenden rörande Gustaf VI Adolfs 70- o 80-års-fonder för sv kultur, kom han i direkt personlig kontakt med författare, konstnärer o musiker, o hans hem blev långa tider något av ett centrum för sv kulturliv. Självklart är att musiken även där kom att spela en stor roll, bl a med oförglömliga kammarmusikaftnar. Men också författare o konstnärer hjälptes o gynnades på olika sätt. När fondernas medel inte förslog, hände det att I tog medel ur egen ficka, trots att han int». utan personliga uppoffringar hade resurser härtill. Han kunde också spontant ge gåvor till obekanta medmänniskor, vilka han fann vara i behov av hjälp eller uppmuntran, o han snålade aldrig med vänlighet o omtanke. "Vänlighet föder vänlighet" var en av hans maximer.

L var en spirituell konversatör o hade lätt att uttrycka sig i skrift, vilket framgår av hans minnesbok I stället för memoirer. 53—70 var han överceremonimästare vid Gustav VI Adolfs hov, där han spelade en Petronius' roll av arbiter elegantiarum. Man har sagt om L "att han var en man, som genom sin behagfullhet, sin grace o sin spiritualitet. .. kunde prytt sin plats i Marie Antoinettes salonger eller vid Gustaf III:s hov". Med sin gammaleuropeiska kultur hörde han till de unika människor som för sin samtid utgjorde en levande förbindelselänk med det förgångna.

Författare

Anders R Öhman

Arkivuppgifter

Brev från L i KB (bl a till Bo Nilsson), RA o UUB (bl a till S Taube).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Madrid (Jorden runt, årg 16, 1944, Sthlm, 4:o, s 441—459). — Nieuwe Rotterdamse Courant. Holländska pressen (Världens bästa tidningar, Sthlm 1952, s 115—126; tills med A Stempels). — Förenta nationerna (Svensk linje, årg 19, 1960, Sthlm, nr 4, s 24—27). — Frankrike 1962 (ibid, 21, 1962, nr 1, s 32—35). — Människorna kring Proust. Minnesanteckningar för en yngre vän som läser Proust i 1960-talets Sverige (BLM, årg 35, 1966, Sthlm, 4:o, s 661—667). — I stället för memoirer. Sthlm 1968. 203 s, 7 pl-bl.

Redigerat: Kronprinsparets orientresa. En minnesbok i bilder september 1934—januari 1935. Sthlm 1935. 4:o. 244 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Hägglöf, Möte med Europa (1971); dens, Engelska år (1974); A Sköld, Otte. En bok om Otte Sköld (1960); UD:s kal 1946 o 1951; H Tingsten, Mitt liv. Ungdomsåren (1961); Väd 1975. — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Joen C Lagerberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10834, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders R Öhman), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10834
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Joen C Lagerberg, urn:sbl:10834, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders R Öhman), hämtad 2024-04-27.