Biografi

Lantingshausen (von L), släkt, enligt uppgift härstammande från en Albrecht Lanting, som skulle ha flytt från Nederländerna till Reval på grund av Filip II :s religionsförföljelser (Nottbeck 1875). Köpmannen Heinrich Lanting (d 1603) i Reval var farfars far till borgmästaren där Jean Lanting (d 1720), som medverkade vid stadens kapitulation 1710, o dennes bror rådmannen i samma stad Heinrich Lanting (d 1715). Deras farfars bror, rådmannen i Reval Heinrich Lanting (d 1643), var far till sedermera ryttmästaren Simon Lanting (d 1658) o sedermera löjtnanten Albrecht Lanting (d 1673), vilka 1651 adlades med namnet Landtingshusen. Den senares son kapten Magnus Jacob L (d 1706), som dödligt sårades i en strid vid Kleck i nuv Vitryssland (jfr bd 9, s 123), blev stamfar för en estländsk gren, som utdog på svärdssidan 1828 o på spinnsidan 1873.

Dennes bror, generaladjutanten Gotthard Heinrich L (d 1704), som stupade vid Punitz (Poniec) i Polen, var i äktenskap med en dtr till generalmajoren Jacob Staël von Holstein far till generallöjtnanten o överståthållaren Jacob Albrecht v L (se nedan), som blev friherre 1760. Dennes son Albrecht L (1751—1820) medverkade som ung fänrik vid livgardet vid arresteringen av riksrådet under 1772 års statskupp, befordrades kort därpå till kapten i armén o fick 1785 överstes n h o v. Liksom sin morbror Axel Fersen d ä tillhörde han oppositionen mot Gustav III vid riksdagarna 1778—79 o 1786 "men med den moderation som tillhörde hans lynne" (Skjöldebrand). L blev 1788 överste i armén o generaladjutant. S å sändes han jämte B F J Stackelberg av konungen till Anjala för att erbjuda de upproriska officerarna nåd, om de skriftligen anhöll därom, vilket de vägrade. Senare s å följde L Gustav på dennes resa till Åmål o förde protokollet vid de i Gbg hållna krigsråden. Vid riksdagen 1789 satt han i hemliga utskottet, där han var den som först föreslog, att ständerna skulle från konungen övertaga all statsskuld o förvalta den genom ett riksgäldskontor. Gustavs framfart mot adeln på denna riksdag föranledde L att s å ta avsked ur krigstjänsten. Vid 1792 års riksdag var han också ledamot av hemliga utskottet o därtill av statsutskottet. Franska revolutionens excesser uppges ha gjort L till rojalist (Elinder), "men även det med moderation" (Skjöldebrand), o vid riksdagen 1800 var han en av regeringspartiets främsta företrädare. S å blev han greve med succession på äldste sonen. Vid krigsutbrottet 1808 erbjöd sig L att uppsätta o anföra Upplandsbrigaden av lantvärnet, vilket beviljades, varefter han utnämndes till generalmajor. S å förde han befälet vid södra finska arméns andra fördelnings misslyckade landstigningsförsök vid Lokalaks i Åbo o Björneborgs län, varför han avskedades, ehuru misslyckandet berodde på de deltagande truppernas ringa antal o dåliga utrustning, framför allt i fråga om ammunition. Från 1806 hade L varit förste stallmästare hos hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta, o sedan hon blivit drottning, blev han överstallmästare hos henne 1809, tf överhovjägmästare 1815 o överkammarherre kort före hennes död 1818. Han var även verksam som landskapstecknare o gravör o blev 1798 hedersled av FrKA. Arbeten av L finns i NM, FrKA, KB o UUB. Anonymt publicerade han en sv prosaöversättning av den engelske skalden E Youngs The complaint, or nightthoughts (3 uppl:or 1787—99). L innehade de av hans far instiftade fideikommissen Sundbyvik i Tumbo, Söd, o Tibble i Sthlms-Näs (nu Kungsängen), Sth, o instiftade själv 1787 fideikommisset Österby i Tumbo. Från mödernet ärvde han säteriet Granhammar i Västra Ryd, Sth, o morbrodern Axel Fersen gav honom godset Bogesund i Östra Ryd, Sth. Genom sitt äktenskap med en dtr till riksrådet Erik v Stockenström fick L ekonomiska intressen även i Bergslagen, o 1788—99 var han en av Jernkontorets fem fullmäktige. Han har karakteriserats som "en ädling av ganska aktningsvärd karaktär o med ett måhända alltför allvarsamt lynne" (Risteli).

Släkten L utdog med hans son kapten Erik Albrecht L (1781—1856), men namnet fortlevde genom att dennes systerson Nils Albrecht v Höpken 1860 fick tillstånd att i enlighet med fideikommissbrevet för Sundbyvik kalla sig v L v Höpken (bd 19, s 713). Sedan denna släkt utdött på manssidan 1952, ärvdes fideikommisskapitalet av Nils Albrecht v L v Höpkens systersons dtrsons son Stephan Wachtmeister, som sedan dess heter v L Wachtmeister.

Författare

Källor och litteratur

De baltiska leden: Biographica, Adelsbrev, vol 4, Livländska donationskontorets arkiv F I b 2): 2, nr 1, 4, nr 32—33, o 5, nr 4, Reduktionskommissionens i Estland arkiv F I: 10, f 217, 237, o 12, f 1223, 1237 f, 1241, 1247, 1259, 1261 f, 1265, 1311 o 1327 f, RA; G Adelheim, Die Genealogie der alten Familien Revals von Heinrich Laurenty (1925); dens, Das Revaler Biirgerbuch, 2 (Publikationen aus dem Revaler Stadtarchiv, 7, 1933); dens, Revaler Ahnentafeln (1935); F G v Bunge, Die Revaler Rathslinie . . . (1874), s 111; J Dehn, Schema Genealogicum (Ex bibliotheca Trolleholmiae 2:4, 1909, s 7—12); Deutschbaltisches biographisches Lexikon 1710—1960 (1970); Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften. Estland, 2 (1929); O Greiffenhagen, Die Bela-gerung und Kapitulation Revals im Jahre 1710 (1910), s 54, 61, 63, 67; W B Hoynin-gen Huene, Auszüge aus den Kirchenbiichern des Estländischen Konsistorialbezirks bis zum Jahre 1900, 1 (1913—15); A W Hupel, Materialien zu einer estländischen Adelsgeschichte (Nordische Miscellaneen, 18—-19, 1789), s 177—81; Katalog des estländischen Generalgouverneursarchivs aus der schwedi-schen Zeit, 2 (Acta archivi centralis Estoniae, 4, 1936); E v Nottbeck, Die älteren Rathsfa-milien Revals (1875); dens, Siegel aus dem Revaler Rathsarchiv ... (1880), särsk s 55; E Pabst o R v Toll, Ehst- und Livländische Brieflade, 1—2 (1861—64); J Paucker, Die Herren von Lode und deren Guter . . . (1852); Schlegel o Klingspor. Magnus Jacob L: Leonard Kaggs dagbok 1698—1722 (HH 24, 1912); Lewenhaupt. Gotthard Heinrich L: Livländska donationskontorets arkiv F I b 2): 5, nr 4, RA; T G Bielkes hågkomster af Karl XII (1901), s 22; KKD 9, 12 (1913— 18); Konung Karl XII:s egenhändiga bref (1893); Lewenhaupt; J Nordberg, Konung Carl den Xlltes hist, 1—2 (1740). Albrecht L: M 1097, Komm:arkiv 220, vol 1, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; F 444: 13 (CM Aminoffs förteckn över dem som bevakade riksråden 1772), UUB; J A Almquist, Riksdagen i Gefle 1792 (1895); A Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden 1811— 1900 (1900); B Boethius o A Kromnow, Jernkontorets hist, 2:1—3:2 (1955—68); Carlander; S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700—1865 (1949); H E Charlottas dagbok, 1—3, 7—8 (1902—39); [J G Collin,] Lefnadsteckn:ar öfver de ut-märktare personerna under kriget emot Ryssland åren 1808 o 1809, 2 (1862); B Dahlström, Rikets gäld 1788—92 (1942), s 79, 93, 96, 99, 114; J R Danielson Kalmari, Finland under gustavianska tiden, 2 (1925—26), s 204, 207 f, 215, 291 f; Å Davidsson, Kat över sv handteckn:ar i UUB (1958); J A Ehrenströms efterlemnade hist ant:ar, 2 (1888), s 579; E Elinder, Adolf Ludvig Hamiltons minnesanteckn:ar från 1800 års riksdag (PHT 1954); A v Fersens dagbok, 4 (1936), s 89, 98, 503 f; F A v Fersens hist skrifter, 3 (1869), s 109, 6 (1870), s 91, 7 (1871), s 56, 118; A L Hamilton, Anekdoter till sv historien under Gustaf III:s regering (Sv memoarer o bref, 4, 1901); J J Hedrén, Christelig åminnelse af . . . Albrecht v L (1820); Heml handl:ar hörande till Sveriges hist efter konung Gustaf III:s äntrade till regeringen, 2 (1822),slO; B Hildebrand, Esbjörn Blåpän-na o hans arvingar (PHT 1934); R F Hoch-schild, Memoarer, 1 (1908), s 187, 208, 212 f, 235, 2 (1909), s 126, 221, 229, 254; Hultmark; S Högberg, PS:s hist (1961); KB:s tidn:ar om lärda saker 1767:1, s 323; C A Klingspor, Bogesund (dens o B Schlegel, Uplands herregårdar, 1881); dens, Granhammar (ibid); G Lagerström o H Erickson, Fullm i Jernkontoret 1747—1947 (1947); A Larson, Sammansvärjningen mot Gustav III (1959); G L[ilja], Albrecht v L (SKL 3, 1957); T Linder, Biskop Olof Wallquists politiska verksamhet tom riksdagen 1789 (1960); Malmström; F M[artin], Albrecht v L (SMoK 4, 1948); C O N [ordensvan], Albrekt v L (NF:s 2 uppl, 15, 1911); G G Nordin, Dagboksant:-ar för åren 1786—92 (HH 6, 1868), s 93, 210; Odhner, 3:1 (1905), s 155; S Olsson, rec av S Waller, Georg Carl v Döbeln (PHT 1950); W Ridderstad, "Gula Gardet" 1526—1903 (1903); [A F Risteli,] Anekdoter om konung Gustaf III:s hof o regering (1820), s 219— 22; G Samuelsson, Lantvärnet 1808—09 (1944); Samzelius; A F Skjöldebrand, Memoarer, 3 (1904), s 61 f, 67, 71 f, 231 ff, 337; N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776—1850 (1950); Sv magazinet 1766, s 300; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 4:1 (1905), s 55, 61, 249, 287, 5:1 (1910), s 9, 12, 24—32, 8:1 (1921), s 106, 108, 111 f; B G Söderberg, Uppland, 1 (Slott o herresäten i Sverige, 1967), s 79 ff; W Tham, Konung Gustaf III o rikets ständer vid 1789 års riksdag (1866), s 211, 284, 305, 318 ff, 329, 332, 336; K K Tigerstedt, Göran Magnus Sprengtporten, 8 (FT 7, 1879), s 368 ff; H G Trolle-Wachtmeister, Ant:ar o minnen, 1—2 (1889); A Tuulse, Bro hd (Sveriges kyrkor. Uppland, 7:1, 1956), s 91, 96, 121, 155; O Wallqvist, Berättelse om riksdagen i Sthlm 1789 (HH 5, 1866), s 376, 384; [Sigiri]d [Wieselgre] n, Riksdagen i Norrköping år 1800 (Sv månads-skr för fri forskn o allm bildn 1864), s 402, 413, 541, 554. Arkivalierna: B Broomé, KrA o de privata arkiven (PHT 1958), s 103 o 105; C T[rolle] B [onde], Ur arkivet, 3. Ppr rörande familjen v L (Ex bibliotheca Trolleholmia;, 2:4, 1909).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lantingshausen, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11016, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-06-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11016
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lantingshausen, släkt, urn:sbl:11016, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-06-14.