Leijonhielm, släkt



Band 22 (1977-1979), sida 462.

Biografi

Leijonhielm (Leyonhielm; Leijonhjelm), släkt, härstammande från kh i Gårdsby, Kron, o domkyrkosysslomannen i Växjö Jöns Olsson (d tidigast 1578), som var rdgm 1571. Hans son prosten Benedictus Joannis (d 1600) i Gårdsby var far till biskopen i Växjö Joannes Baazius (bd 2). Denne hade förutom sönerna ärkebiskop Johannes Baazius (bd 2) o underståthållaren i Sthlm Bengt Baaz, 1647 adlad Ekehielm (bd 12), sonen Erik Baaz (1621–87), som deltog i stormningen av Prag 1648 o erövringen av Krakow 1655. I en strid mot danskar på Amager hösten 1658 räddade han Karl X Gustavs liv genom att vända dessas anfall mot sig o blev själv tillfångatagen. Inom kort utväxlad, blev Baaz 1659 underkommendant i Malmö, var 1667–68 överste för Västmanlands regemente o från 1667 till sin död kommendant i Kalmar samt adlades 1667 med namnet L. 1675—77 vikarierade han tidvis som landshövding i Kalmar län. L:s sätesgård var Rumskulla i Rumskulla, Kalm, som han 1664 bytt till sig från kronan o gjort till säteri.

Hans son Anders L (1655–1727) blev tillfångatagen vid danskarnas stormning av Kristianstad 1676 men utväxlades vid årsskiftet 1676–77. Senare deltog han i landstigningen på Själland 1700, slaget vid Kliszów 1702 o belägringen av Toruń 1703. 1704 kringrändes o tillfångatogs en sv styrka under L:s befäl av sachsare o kosacker vid Latowicz, öster om Warszawa. Efter en tids fångenskap i Sachsen utväxlades han våren 1705. I slaget vid Poltava 1709 förlorade L sitt vänstra ben men undkom med Karl XII till Turkiet, där han utnämndes till överste för Jönköpings regemente 1710 o blev tillfångatagen vid kalabaliken i Bender 1713. Senare blev han landshövding i Linköpings län 1714, generalmajor o landshövding i Jönköpings län 1718 samt friherre 1719.

Hans son Gerhard L (1695–1739) blev tillfångatagen vid Stralsunds kapitulation 1715, rymde 1717, blev ryttmästare så, deltog i norska fälttåget 1718 o kom genom äktenskap med en syster till Malcolm Sinclair i besittning av säteriet Dala i Grebo, Ög. Hans son Wilhelm L (1721–99) deltog i finska kriget 1741–42, fick avsked med överstes karaktär 1770 o bodde på Gerstorp i Kaga, Ög. En annan son, Anders L (1727—92), deltog i pommerska kriget o blev 1781 överste o till sist generalmajor. Genom äktenskap med en dtr till landshövding Gustaf Adolph Lagerfeldt (s 101) kom han i besittning av säteriet Bo i Västra Harg, Ög. En tredje son, Gerhard Malcolm Leyonhielm (1740–1793), sårades o tillfångatogs i striden vid Necklins brygga 1759 under pommerska kriget, blev överste i armén 1792 o arrenderade Mantorp i Veta, Ög. Den sistnämndes son Gotlieb David Carl Leijonhjelm (1766–1833) deltog i finska kriget 1788–90, fick överstes avsked 1807 o förvärvade efter Anders L:s änkas död Bo genom byte. Hans sonson lättmatrosen Erik L:s (1845–1914) i London änka Emma L, f Andersson (1847–1937), blev känd som "Eastends ängel" genom sin mångåriga hjälpverksamhet bland sjömännen där. En bror till Erik L blev stamfar för en ännu talrikt fortlevande australisk släktgren.

Kusin till Erik L var sekundchefen för livregementets dragonkår överste Georg Christoffer Hjalmar L (1826–91). Dennes äldre bror disponenten för Svarta bruk i Kvistbro, Ör, överstekammarjunkaren Carl Gustaf (Carl-Gösta) Nils L (1820–76) var far till disponenten där kammarherre Carl Henrik L (1854–1932). Den sistnämndes son var far till konstnärinnorna Görel L (f 1920, d 1979[1]) o Märta Brayer f L (f 1922, d 2000[2]), g m prof vid konsthögskolan i Clermont-Ferrand Alain Brayer.

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Agronom Gerhard L:s ms Ant:ar ur ätten L:s hist (5 bd, av vilka de båda sista innehåller talrika avskr :er av familjebrev från 1800-talet) hos frih Bengt L, Sthlm (mikrofilm, RA). De äldsta leden: H Lundin, Joannes Baazius kyrkliga reformprogram (1944), s 4; Växjö hm. Erik L d ä: RR 1667 jan—mars, f 382 ff, Biographica, landshövdingens i Kalmar län underd skr, vol 2, Likv 5—6: 100, RA; P G Berggren, Kalmar stad o dess hist (2 uppl, 1936); R Björkman, Det nya Jönköping (Jönköpings hist, 3, 1919); J L Carlbom, Karl X Gustav (1910); Frälseg, 4 (1976); G Håkansson, Kalmar o kalmarbor under 1600-talet (1944); S v Pu-fendorf, Sju böcker om konung Carl X Gustafs bragder (1915), s 539; F Rudelius, Kalmar reg:s personhist 1623—1927, 1—2 (1952—55); S A:son Sparre, Biogr ant:ar om officerare o vederlikar 1623—1779 (K Västmanlands reg:s hist, 4, 1930). Anders L dä: Friherrebrev, vol 4, RA; S Grauers, Arvid Bernhard Horn, 1 (1920), s 95; L Kagg, Dagbok 1698—1722 (HH 24, 1912); KKD 7, 9 (1912—13); Lewenhaupt; J Nordberg, Konung Carl den XII:tes hist, 1—2 (1740); G Petri, K första livgrenadjärreg:s hist, 3 (1958); C v Rosen, Bidrag till kännedom om de händelser, som närmast föregingo sv stormaktsväldets fall, 1 (1936), s 205, 231, 266, 274 f, 285; Rudelius, a a; S Schartau, Jönköping 1691—1862 (Jönköpings hist, 4, 1921); SMoK; L G Tidander, Änt:ar rör K Jönköpings reg:s hist (1873), s 48, 53, 91; dens, d:o (2 uppl, 1910), s 161. Gerhard L: Frälseg, 3:2 (1947); Lewenhaupt; W Stenhammar o R Stenbock, K andra livgrenadjärreg (1941). Wilhelm L: M 1099, RA; C Th Kocken, Biogr uppg:er (K Västgöta reg, 2, 1948); W Stenhammar, Östgöta kavallerireg under frihetstiden o Gustaf III:s regering (1926); Stenhammar o Stenbock, a a: E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 1 (2 uppl, 1930), s 266. Anders L dy:M 1099, RA; T J P[etrelli], Danskt omdöme om sv generalitetet 1791 (PHT 1900); Stenhammar, a a; Stenhammar o Stenbock, a a; Åkerhielm, a a, s 93. Gerhard Malcolm Leyonhielm: M 1099, RA; A F Skjöldebrand, Memoarer, 1 (1903), s 130, 150 f; Stenhammar, a a; Stenhammar o Stenbock, a a; T Säve, Sveriges deltagande i Sjuåriga kriget åren 1757—62 (1915). Gotlieb David Carl Leijonhjelm: M 1099, RA; A Kugelberg, Biogr ant:ar om officerare med vederlikar 1619—1927 (K första livgrena-djärreg:s hist, 5, 1930); dens, Gamla linköpingsgårdar, 1—2 (1943—49); Åkerhielm, a a, s 93. Emma L: O R Landelius utlandssv saml: England. Georg Christoffer Hjalmar L: C A G Braunerhjelm, K lifreg:s till häst hist, 5: 2 (1922); B Broomé, KrA o de privata arkiven (PHT 1958). Carl Gustaf Nils L: L De Geer, Minnen, 1 (1892), s 70, 108, 123, 277 f; Karl Gustaf L (Ny ill tidn 1876) ; W Swa-lin, Bidrag till K M:ts hofs personalhist under det senaste århundradet, 1 (1888). Carl Henrik L: SPG.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Dödsår tillagt

2021-11-03

2. Dödsår tillagt

2021-11-03

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Leijonhielm, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11153, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11153
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Leijonhielm, släkt, urn:sbl:11153, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se