Meriter

Lennartsson, Torsten Vilhelm, f 7 nov 1881 i Malmö, Caroli, d 31 okt 1933 i Sthlm, Osc. Föräldrar: länsveterinären Lars Jacob L o Josefina Wilhelmina Kull. Mogenhetsex vid Norra latin i Sthlm 17 maj 01, apoteksbitr vid apoteket Storken, Sthlm, 01—03, studier vid Musikkonservatoriets operaskola ht 03—ht 06, debut vid Kungl teatern 9 okt 08, engagerad där 08—24, lärare i sång vid Musikkonservatoriet ht 24, huvudlärare i sång där 32, ordf i Sv sångpedagogförb 33, privat sånglärare.

G 5 juni 09 i Ängelholm m sångerskan Eva Elisabet Nilsson, f 21 nov 81 i Norra Vram, Malm, d 1 april 72 i Sthlm, Osc, dtr till stationsinsp Per N o Johanna Svensson.

Biografi

Torsten L hade från början tänkt bli apotekare, men efter två års praktik gick han över till sångarbanan. Hösten 1903 prövade han in vid Musikkonservatoriet i Sthlm där hans sånglärare blev O Lejdström (s 511) o där han blev elev i plastik till August Lindberg vid operaskolan. Sina sångstudier kompletterade han senare för dr Gillis Bratt. 08 provsjöng han med framgång för den nye operachefen Albert Ranft. L fick först medverka i en liten roll vid nypremiären på Meyerbeers Nordens stjärna, men den egentliga debuten kom i oktober, när han sjöng herden Nando i Låglandet vid verkets sverigepremiär. I denna biroll glänste han med sin vackra röst o kultiverade sångkonst. L knöts snart till K teatern, där han blev en användbar kraft. Med sin ganska veka o ljusa röst blev han en god framställare av operornas romantiska ynglingaroller på första, men kanske framför allt på andra planet. Exempel på hans större lyriska partier är Ernesto i Don Pasquale, Almaviva i Barbe-raren i Sevilla, Rodolphe i Bohéme, Lenskij i Eugen Onegin, Don Ottavio i Don Juan o Nadir i Pärlfiskarna, den senare vid sverigepremiären. Bland hans många något mindre roller kan nämnas Arturo i Lucia di Lainmernioor, Roderigo i Olello, Lorenzo i Den stumma från Portici o Fenton i Muntra fruarna i Windsor.

I, visade sig snart också behärska karaktärsuppgifter som Spalanzani i Hoffmans äventyr, Don Curzio i Figaros bröllop o — vid sverigepremiären 11 — Sjuisky i Boris Godunov. I succéuppsättningen av Rabauds Marouf 15 alternerade han med D Stockman i titelrollen. Några gånger försökte sig I. på mera lyrisk-dramatiska hjälteroller som Erik i Den flygande holländaren, Max i Friskytten o Turiddu i På Sicilien. För dessa passade hans temperament o röst mindre väl. Dock framstår L som överdrivet självkritisk, när han säger: "Av de roller jag fick utföra tyckte jag mest om Rodolphe fastän min röst inte räckte till för den. Men jag tror inte det kunde ha funnits en lyckligare sångare än jag om jag förmått utföra med min stämma, vad jag känt och velat för denna uppgift" (se Tr arbete nedan).

L:s röst finns väl dokumenterad på drygt 150 skivinspelningar 06—30, varav huvuddelen romanser, andliga o fosterländska sånger men också c:a 40 operanummer. L hörde till de artister som behärskade inspelningstekniken. Han torde varit den förste sv operasångare som hade årskontrakt med ett skivbolag, Gramophone/HMV, men spelade också in för Favorite (även utg på Beka, Ekophon o Harmonium), Odeon o Imperial.

Under sina sista år vid Operan besvärades L alltmer av en tilltagande fetma o därmed sammanhängande orörlighet. Han sökte sig nu över till komiska partier o gubbroller av typen Styx o Jupiter i Orfeus i underjorden, Spinelloccio i Gianni Schicchi samt vid sv premiären Mats far i Kronbruden. Vid teatern var han en omtyckt kamrat o tog bl a initiativet till K teaterns solistklubb. 23 medverkade L i stumfilmen Anna-Clara och hennes bröder.

43 år gammal lämnade L Operan o blev biträdande lärare i sång vid Musikkonservatoriet under huvudläraren John Forsell. L förde sina egna lärare Lejdströms o Bratts idéer vidare till många elever, bland vilka de mest namnkunniga var Einar Andersson, Folke Andersson, Folke Cembræus, Gösta Kjellertz, Sigurd Björling o Folke Sällström. Den sistnämnde blev en inflytelserik lärare i sångpedagogik generationen efter L. Sällström har karakteriserat honom som sångpedagog: "L tillmätte det rent tekniska förståendet av sångkonsten en utomordentligt stor betydelse. Det vaksamma örat, den medvetna handlingen och tanken måste alltid vara med för att utvinna det äkta i känslan och musiken . . , Den klarhet, varmed varje problem genomskådades och analyserades, vittnade om hans fina öra, hans psykologiska blick och fenomenala karaktärise-ringsförmåga men också om en utomordentlig och vetenskapligt sovrad erfarenhet. Med omutlig konsekvens förde han eleven steg för steg i medvetenhet om varje etapps logiska uppbyggnad ur den föregående" (SvD 5 nov 33).

När Forsell drog sig tillbaka från sånglärarbefattningen, utnämndes L till huvudlärare i sång efter honom. På våren 33 befästes hans ledande ställning inom sv sångpedagogik, när han utsågs till den förste ordföranden i det nybildade Sv sångpedagogförbundet, men redan samma höst satte ett slaganfall en slutpunkt för hans liv.

Författare

Sune Hofsten

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete; Glimtar ur en sångares liv (Minnesskrift utg av Föreningen 1881 års män . . ., Sthlm 1931, s 173—178).

Källor och litteratur

Källor o litt: MA:s arkiv (ansökn:ar till befattn som lärare i solosång), RA. Klipp o anteckn:ar i Musikhist museet, Sthlm. — Muntliga uppgifter av sonen Lars L.

C L Bruun o P H Törngren, Sv röster (stencil, 1944); Norlind; A Rundberg, Sv operakonst (1952); Sohlman; K G Strömbeck o S Hofsten, K teatern. Repertoar 1773— 1973 (1974); CG Åhlén, Operasång på svenska (Röster på Sthlmsoperan, kommentar till skivalbumet med samma titel, 1977). — Art:ar, rec:er o nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Torsten V Lennartsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11225, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sune Hofsten), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11225
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Torsten V Lennartsson, urn:sbl:11225, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sune Hofsten), hämtad 2024-04-25.