Meriter

5 Kempe, Seth Michael, son till K 1 i hans tredje g, f 11 juni 1857 i Härnösand, d 25 sept 1946 på Drafle, Hemsö, Vnl (enl db för Osc, Sthlm). Mogenhetsex vid Ateneum i Sthlm vt 75, grundade tills m brodern Frans K (K 4) Dals ångsågs bolag (ab från 85) 78, led av styr där 78—16 (ordf från 09), VD o disp där 87—16, led av styr för Mo o Domsjö ab 79—20 o dess ordf 22—30, VD o disp för Töre ab april 92—03, för Sandö sågverks ab dec 94—07, för ab Robertsfors febr 99—28 (ordf i styr 28—45), led av styr för Sulfit-ab Mo o Domsjö febr 02—09, VD o disp för Gideå o Husums ab jan 03—09 (led av styr 03—30, ordf från 22), kassadir för ab Wallinska flickskolan 08—26, ordf i styr för Sävenäs nya ab juli 14—16, led av styr för Sandviks ångsågs ab 15—30 (ordf 17—30), ordf i styr för As-träsks ångsågsab 27. — HedL av Norrbottens hushålln:sällsk 04, av Västerbottens 14, av Västernorrlands 32, LLA 08, HedLLA 20, Iqml 32.

G 4 okt 97 i Sthlm, Hedv El, m Thyra Elisabeth Lundberger, f 29 mars 71 där, Svea livg, d 27 sept 06 på Drafle, dtr till förste bataljonsläkaren Anders Erik L o Maria Charlotta Sidner.

Biografi

Seth K hade enligt vad Frans K meddelat "starka vetenskapliga tendenser" men tycks ändå inte ha haft några planer på teoretiska studier utan började omedelbart efter mogenhetsexamen sin utbildning till trävaruman dels vid familjebolagets kontor i Härnösand, dels utomlands bl a under en längre tid i Frankrike. Så snart han blivit myndig började han driva affärer i kompanjonskap med halvbrodern Frans, som blev chef för brödernas företag Dals ångsågs bolag, bildat 1878. En såg anlades vid Nyadal i Nora. sn, efter Ångermanälven köptes c:a 35 000 har skog o i Jämtland förvärvades avverkningsrätten till ett stort skogsområde, Hemsjöskogen. 79 skedde en fullständig sammanslagning av brödernas affärer, o följande år köpte de Sanna egendom på Hemsön, varifrån de drev sin rörelse under somrarna, medan de på vintrarna bodde o hade kontor i Sthlm. Dal ombildades till ab 85 o ett par år senare blev K dess chef. I fortsättningen förvärvade detta bolag i kompanjonskap med Mo o Domsjö eller kempeföretaget Sandö sågverks ab norrländska bruksegendomar o drev träexport i stor skala. Törebolaget med skogar efter Töre o Råne älvar köptes från det engelska gällivarebolagets konkursmassa 92 o behölls i tio år med K som chef. För de pengar som frigjordes vid dess försäljning förvärvades halva aktiestocken i Gideå o Husums ab, som K ledde fram till 09, då Mo o Domsjö övertog hela företaget. Sandöbolaget hade 97 köpt Robertsfors bruk, o två år senare bildades ett särskilt bolag för robertsforsaffären med Sandö o Dal som huvuddelägare o med K som VD. När Sandöbolagets aktier senare såldes, hade före försäljningen dess andelar i Robertsfors fördelats bland ägarna. Kompanjonskapet mellan Frans o Seth K hade upphört redan i början av 90-talet, o 09 sålde Frans sina aktier i Dal o Robertsfors till K.

Robertsfors bruk i mellersta Västerbotten, 15 km ovanför Rickleåns utlopp i Bottniska viken, hade under de närmast föregående ägarna som huvudsaklig hantering haft en efter föråldrade metoder skött sågverksrörelse. K moderniserade sågen o kompletterade bruksdriften med hyvleri, mekanisk verkstad o en sulfitfabrik. Lastageplatsen i Sikeå byggdes ut, o järnvägen dit elektrifierades. Robertsfors bruk blev i flera avseenden en mönsteranläggning. Skogsdomänerna, som 97 omfattat 29 000 har, ökades under K:s chefstid till 90 000 har. Liksom sin bror kom han tidigt till insikt om att vården av skogsmarken krävde en annan uppmärksamhet än man tidigare ägnat den, o med stöd av vunna erfarenheter utförde han en systematisk indelning av brukets skogar med planläggning för dikning, sådd, plantering, gallring o avverkning med sikte på ett uthålligt skogsbruk o en fortgående kvalitetsförbättring. Till hans insatser för skogsvården måste också räknas införandet av den s k kubikfotsflottningen. Kostnaden för flottningen uppdelades av hävd lika på alla behandlade klampar, vilket kom att få till följd att topparna lämnades kvar på avverkningsplatserna o att det blev olönsamt att gallra täta bestånd o att fullständigt rensa ut försumpad o sjuklig skog. Efter flera års segt motstånd lyckades K i början av 1900-talet genomföra principen att kostnadsfördelningen skulle bygga på flottningsgodsets kubik, vilket visade sig gynnsamt för både skogsvård o massaindustri. En rapport i samband med riksskogs-taxeringen 24—26 konstaterade, att Rickleåns flodområde procentuellt hade den största arealen mycket väl skött skogsmark. I brev till Arvid Högbom skriver K, att Carl Lindhagen "sig ovetande" utförde ett storverk, när han 06 drev igenom Norrlandslagen, som tvingade bolagen att bättre vårda de skogar som redan var i deras ägo.

K var väl medveten om sitt sociala ansvar. Han skydde inte kostnader, när det gällde att minska de anställdas risker för ohälsa o olycksfall, o de fick avsevärd ekonomisk hjälp till egna hem. Till bolagets arrendatorer såldes inägor med husbehovsskog, så att de på för dem gynnsamma villkor blev självägande bönder. K lät också bygga skolor vid bruken, som senare skänktes till församlingarna. De skolor han organiserade som disponent vid Törebolaget omnämndes i folkskoleinspektörens rapport som föredömliga för stat o kommun.

K var norrlandspatriot med ljus tro på det norrländska jordbrukets möjligheter. Vid Robertsfors anlades försöksfält, o agronomer anställdes för att experimentera fram för norrlandsförhållanden ändamålsenliga utsäden, vilket bl a resulterade i stråstyva, halmrika havresorter. Hushållningssällskapen i Norr- o Västerbotten fick stora bidrag för att upprätta ett 40-tal mönsterjordbruk, vid vilka för orten lämpliga brukningsmetoder, redskap o grödor skulle användas. 28 gjorde han tillsammans med sin svägerska Eva K o sin syster Lotty Bruzelius en donation, som gjorde det möjligt att starta en norrländsk trädgårdsskola vid fd K-egendomen Söråker i Medelpad. Egendomen Sanna på Hemsön delades 01 mellan bröderna K, varvid Seth fick s delen, som utvidgades med Drafle gård, byggd på en tidigare avsöndring från Sanna. Där tillbringade han somrarna o skapade en för den nordliga breddgraden enastående försöksodling av buskar o träd, främst olika barrträdsarter. Han lämnade 12 i Skogsvårdsföreningens tidskrift meddelande om sina försök med utländska barrträd o redovisade då 93 arter o former. När han 40 gav ut en fullständig katalog, blev det en förteckning över 125 barrträdsarter o därtill 336 arter o former av buskar o lövträd. Avsikten med hans arboretum var från början att undersöka de utländska barrträdens skogliga värde jämfört med de svenskas, senare kanske främst att ge tillresande främlingar en uppfattning om vad som kunde växa o trivas i Norrland.

K hjälpte med stor generositet enskilda — principiellt i första hand norrlänningar — o institutioner, oftast under uttryckligt förbehåll att hans namn inte skulle nämnas. Han bidrog till finansieringen av den polarexpedition som A G Nathorst organiserade för att söka efter S A Andrée o lämnade stora bidrag till skoglig forskning o museums paleobotaniska avdelning.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Brev från K i KB (bl a till O Rydbeck), RA, UUB o VA (främst till A G Nathorst).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Försök med utländska barrträd å Hemsön i Ångermanland (Skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 10, 1912, Sthlm, s 57—80). — Med två- och fyrbenta jaktkamrater bland Hemsö berg och annorstädes. Sthlm 1917. 4:o. 91 s. [Anon; vanl tillskriven Frans K.] — Arboretum Drafle 1890—1939. Upsala & Sthlm (tr Upsala) 1940. 4:o. 54 s, 88 pl.

Källor och litteratur

Källor o litt: S Grapengiesser, nekr över K i SvD 29 sept 1946; T Gårdlund, Mo o Domsjö intill 1940 (1951); J Hellner, Minnen o dagböcker (1960); E Kempe o S Humble, Släkten K från Pommern (1937); R Kempe, Barrträd odlade i Arboretum Drafle (Lustgården, 41, 1946); O o E Lundström, Bygden kring Gideälven o Husan (1966); Norrland i ord o bild, 1928, nr 5; N Sylvén, biogr över K (Lustgården 1925); dens, S M K (K Skogs- o lantbruksakad:s tidskr 1946); Sågverksförb 1907—1957, ed K-G Hildebrand (1962); G Unger, Carl K. Den siste patriciern (1967); Västerbottens-Kuriren 10 juni 1932.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Seth M Kempe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11432, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11432
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Seth M Kempe, urn:sbl:11432, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-16.