Biografi

Keyser (Keijser), släkter.

1 Henrik K (d 1663) var från 1630-talet verksam i Sthlm som k boktryckare o grundade 1600-talets största sv bokförlag (Schück). Han tryckte mängder av officiellt tryck, såsom förordningar o almanackor, men även lag-, bibel- o lexikoneditioner (bl a den första fullständiga finska bibelöversättningen 1642) samt religiös litteratur m m. Särskilt bekant är Sweriges Rijkes Ridderskaps o Adels Wapenbook (1650), vår första vapenbok o vårt första kopparsticksverk. Även de flygblad med krigsnyheter från åren 1634 o 1644, som hör till våra första tidningsförsök, har på typografiska grunder attribuerats till honom liksom även tidningarna 1655–60 (Klemming; Lundstedt; Strömbom). En av K 1637 tryckt almanacka avslutas med en i träsnitt framställd utsikt över Sthlm från Södermalm, som är av stort topografiskt intresse. Hans son Henrik K (1640–99) blev bokbindarmästare 1664 o övertog i början av 1670-talet tryckeriet. Det var under hans tid landets mest betydande, ehuru han genom sitt temperament ofta råkade i konflikter (Schück 1900; Herdin; Silfverstolpe). 1685–95 var K akademisk boktryckare i Uppsala, där han startade en filial till tryckeriet i Sthlm. Han är mest känd genom en 1691 utgiven samling stilprov o genom att han började planeringen av Karl XII:s bibel, som dock ej blev tryckt förrän 1703. Hans son Henrik K (1672–1707) blev bokbindarmästare 1694 o var 1695–1701 akademisk boktryckare i Uppsala. Han flyttade sedan tryckeriet där till Sthlm. Där drev hans medarvingar faderns tryckeri till 1716. Det övertogs då av dennes styvson auditören Aron Holm, som efter en eldsvåda sålde det på 1720-talet.

2 Handlanden i Sthlm Jakob K (d 1680), som uppges (Leijonhufvud) ha inflyttat från Hamburg, var far till handlanden i Sthlm Johan K (1664–1728). Denne var i äktenskap med en syster till den vid Nyköpings mässingsbruk verksamme Govert in De Betou (bd 19) far till Govert K (d 1753), som drev en klädesfabrik först i Sthlm o sedan i Nyköping, där han blev en av stadens mera betydande fastighetsägare genom köp av flera gårdar o tomter o gifte sig med en dotter till borgmästaren Gerhard Willemoth.

Hans farbror Abraham K (1673–1734) kom genom äktenskap med en dotter till Govert in De Betous farbror Johan in De Betou i besittning av Nacka stärkelsebruk vid Skogsö vid Baggensstäket (nu i Saltsjöbaden, Sth) o var farfar till lärftskramhandlaren Abraham K (1745–1811). Denne var en av de sthlmsborgare Gustav III 1789 ville få valda till rdgm, men valet av honom omintetgjordes till följd av en handelstvist mellan kramhandlare o hökare. Som representant för minuthandelssocieteten invaldes han 1792 i borgarståndets kanslidirektion. K var också stadsmajor o en av den herrnhutska sthlmskretsens mest inflytelserika män (Sundkler). Han byggde vid Rödbodtorget i Sthlm det s k K:ska huset, ett ståtligt fyravåningshus, på vars tomt Centralpalatset numera står, o hade som sommarnöje Johannelund med Svartvik o Traneberg i Bromma. En av hans döttrar blev i äktenskap med lärftskramhandlaren Johan Hazelius stammor för alla senare medlemmar av denna släkt (bd 18), o en annan blev stammor för den äldre grenen av släkten Mankell. Den äldste sonen, lärftskramhandlaren Abraham K (1781–1832) i Sthlm, har efterlämnat en dagbok från en resa tillsammans med bl a föräldrarna från Sthlm till den herrnhutska kolonin Christiansfeld i Sönderjylland 1805 (Kassmans saml, vol 18, RA). Hans yngste bror, grosshandlaren Gustaf Theodor K (se nedan), var i sitt första gifte far till med dr Johan Ferdinand Gustaf K (1813–86) o kommendörkapten Klas Teodor Gustaf K (1823–1904), som bl a skrev Om sv skrift (1889), Arbetet, samhället o socialismen (1914) o Universalspråket (1918–23). I sitt andra gifte — med den som författare av historiska romaner bekanta Hilda Fredrika K, f Almstedt — var Gustaf K far till porträttmålarinnan Hilda Elisabeth K (1851—98^[1]). Elisabeth K är representerad i bl a NM o Gbgs konstmuseum.

Abraham o Gustaf K:s bror grosshandlare Jakob Keijser (1783–1831) var far till Carl Johan (Janne) Jacob K (1821–95). Janne K blev magister 1848 o docent i kemi vid UU 1851 samt var lärare i kemi, geognosi o fysik vid Ultuna lantbruksinstitut 1851–57 o i kemi o kemisk teknologi vid Tekniska elementarskolan i Norrköping 1857–88 (från 1877 lektor). 1858–86 var han därjämte Östergötlands läns hushållningssällskaps agrikulturkemist. K publicerade inom kemin såväl vetenskapliga avhandlingar som läroböcker o populärvetenskapliga arbeten. Vid konkurrens om professur i allmän kemi och kemisk teknologi vid Teknologiska institutet i Sthlm 1869–70 placerades han i tredje förslagsrummet. Äldre bror till honom var apotekaren Abraham Adolph Jacob Keijser (1813–89) i Sthlm.

Apotekaren Keijser var far till Gustaf Jacob Keijser (1844–1916). Gustaf Keijser blev 1869 fil dr i Uppsala på avhandlingen Försök till en kortfattad öfversigt af hufvudframstegen inom den menskliga philosophiens historia (1868) o var lektor i kristendom vid Högre lärarinneseminariet 1875–1909. Han kom att få betydelse för den andliga utvecklingen hos Selma Lagerlöf, som var elev där 1882–85. Bland hans skrifter märks en i flera upplagor utkommen Lärobok i bibelkunskap (1878) o Grunddragen af kristendomens historia, 1–4 (1878–96), samt utgåvor av vissa av Christopher Boströms (bd 5) skrifter (1901) o föreläsningar (1906 o 1910), de sistnämnda i det av bl a honom 1908 grundade Boströmsförbundets skriftserie. Genom testamentariskt förordnande donerade han till UUB sitt "Boströms-bibliotek", innehållande bl a egenhändiga ms av Boström, brev från denne, uppteckningar efter Boströms föreläsningar o korrespondens i 21 bd rörande Boström o Boströmsförbundet. Hans bror Ernst Jakob Keijser (1846–1905) blev 1869 fil dr på en avhandling om Sofokles tragedi Konung Oidipus, 1876 teol kand o 1877 docent i praktisk teologi, allt i Uppsala, samt 1878 (tilltr 1880) kh i Örebro, 1883 kontraktsprost, 1885 (tilltr 1886) domprost i Strängnäs, 1893 teol dr o 1895 biskop i Skara. Ernst K var den kanske mest konservative av sin tids sv biskopar (Rodhe).

Utan genealogiskt samband med dessa släkter var operasångerskan Matilda Karolina Vilhelmina K-Kroplien (1875–1948). Mathilda K-Kropliens far hade 1872 som artillerist ändrat sitt ursprungliga namn Heyser till K.

Författare

Källor och litteratur

1 Källor o litt: Biographica, Likv, RA; I k 2 b (rättegångshandkar i arvstvister o skuldfordringsmål rör medlemmar av boktryckarefamiljen K), KB.

J Alnander, Boktryckerikonstens uppkomst o fortgång uti Sverige (1959); B Bengtsson, Det äldsta sv stilprovet (1950); dens, Tillkomsten av Carl XII:s Biblia (1953); dens, Sv stilgjuteri före år 1700 (1956); C Björkbom, Henrik III K:s georgiska stilprov (NTBB 1935); I A Bonnier, Ant:ar om sv bokhandlare intill år 1935, 2 (1935); SE Bring, En deposition i boktryckerisocieteten 1703 (Sv boktryckarefören:s medd:n, 38, 1933), s 160 ff; dens, Boktryckerierna i Uppsala, 1—2 (1962—64); Carlander, 4:2, s 818 f; Collijn; I Collijn, översikt av det sv boktryckets hist 1483—1700 (Svend Dahls bibl:handbok, 1, 1924; pers:reg i 2, 1931); M Edquist, Petrus Diderici Arenbechius o hans tid (1943); EG Folcker, Två kalendrar från 1600-talet (Medd:n 3 från fören för grafisk konst, 1896); C-R Gardberg, Boktrycket i Finland intill freden i Nystad (1948), s 60 ff; A Hedberg, Sthlms bokbindare 1460—1880, 1 (1949); K W Herdin, Uppsala på 1600-talet. Rättsväsendet, 1—2 (1926—27); E Key, Försök till sv tidningspressens hist (1883), s 34—38, 50; E Klass, Die Anfänge des schwedischen Post- und Zeitungswesens bis zum Tode Karls XII (1939), s 80 f, 85—88, 101 f, 104, 112, 147 f; [G E Klemming,] Ur en antecknares saml:ar (1880—82), s 5, 50—55; dens o J G Nordin, Sv boktryckerihist 1483—1883 (1883); [dens o G Eneström,] Sv almanachor, kalendrar o kalendariska skrifter intill 1749 (1878), s 6—13, 15—28; H Lagerström, K, En sv boktryckarefamilj (1916); Lundstedt, 1; A Sahlén, Om träsnitt o träsnidare (1914); H Schück, Bidr till sv bokhist (1900), s 36 ff, 40 f, 59— 70, 102—27; dens, Den sv förlagsbokhandelns hist, 1 (1923), s 211—28; G M Silfverstolpe, Bokbindare i Sthlm 1630—1930 (1930), s 28, 72, 232; A Sjögren, Förebilden till tryckeriinteriören i K:s (II) Stilprov från 1691 funnen (Nord boktryckarekonst 1934); SKL; SMoK; N Strömbom, De äldsta sv tidningarna o deras värde såsom hist källa (HT 1946), s 164 f; O Sylwan, Sv pressens hist till statshvälfningen 1772 (1896); N Östman, Sextonhundratalets Sthlmsbilder tom 1660 o deras efterbildningar (SSEÅ 1914), s 74—83.

2 Källor o litt: A W Brunius o O Kugelbergs klippsaml:ar, KB.

S Alin, Biskop E J Keijser (Julhälsn:ar till församkarne från präster i Skara stift 1908); A Andersson, UUB:s årsber för år 1916 (1917), s 14 f; B Boëthius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719—1815 (1943); [J C Bratt,] Claes (!) Gustaf Teodor K (KrVAH 1904, s 242 f); B Ek, Selma Lagerlöf efter Gösta Berlings saga (1951); [ A G J Eurenius,] Tekn elementarskolan o Ebersteinska söndags- & aftonskolan i Norrköping 1857—1907 (1907), s 99 f; AE Falck, Hantverksskrån o fabriksväsen i Nyköping (1928), s 341—49; W Falk, Hiärneska huset i kvarteret Näckström o dess invånare (SSEÅ 1939), s 75; V Fevrell, K Högre lärarinneseminariet in memoriam (1943), s 94—99; F Fåhraeus, Min barndoms kristendomslärare (Hågk o livsintr, 2, 1922); P Henriques, Skildringar ur KTH:s hist, 1 (1917); I Hildebrand, Den sv kolonin S:t Barthélemy o Västindiska kompaniet fram till 1796 (1951); E A Jansson, Jo-hannelund som stadsmajor K:s lantställe (Bromma hembygdsfören:s årsskr 1947); H Juhlin Dannfelt, LA 1813—1912 (1913); E Kleberg, Borgarståndets inre organisation intill 1809 (1929); E Kölgren, Läroverksmatr 1908—09 (1909); A Lagerlöf, Skaldinnan på skolbänken (Hågk o livsintr, 22, 1941), s 13, 17 f, 24 f; E Lagerroth, Landskap o natur i Gösta Berlings saga o Nils Holgersson (1958); U-B Lagerroth, Körkarlen o Bannlyst (1963); Leijonhufvud; G L[inder], Gustaf Jacob Keijser (Idun 1904); dens, Selma Lagerlöf före Gösta Berling (OoB 1940), s 151; dens, Selma-Lagerlöfsminnen (Sv litt:tidskr, 5, 1942), s 98 ff; Matr öfver styrelsemedlemmar, lärare o elever vid Ultuna landtbruksinst 1849—1909 (1909); S Lindqvist, Om Selma Lagerlöfs förhållande till spiritism o teosofi (Saml 1960), s 50 f; P Meijer Granqvist, Sthlmskt borgarfolk (1902); R Myrdal, Styrelse, förvalta, politik 1863—1919 (Norrköpings hist, V, avsnitt 11, 1972); B Nordwall, Några äntrar om slägten Nordwall, 2 (1926); Oden; A-M Petersson, Nyköping under frihetstiden (1972); O Rabenius, Mellan Sthlms strömdrag (1943); E Rodhe, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930); V Rundgren, Mitt första missiv (Hågk o livsintr, 7, 1926), s 137 f; H Scheffer, Ernst Jakob Keijser (1925); H Schött, Östergötlands läns hushålln:sällsk:s hist, 1—2 (1913—14); Skara hm 1850— 1930, 1 (1928); SKL; SLH 1:5, 2:1 (1853— 73); SMoK; N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776—1850 (1950); Strängnäs hm, 1 (1897); B Sundkler, Sv missionssällsk 1835—76 (1937); Sveriges apotekarhist, 1—4 (1910— 27); V Söderberg, Äldre generationer av släkten (dens m fl, Johan August Hazelius, 1936); G Tengwall, DanckwardtsättI:ar, 2 (1913); L Ulvenstam, Den åldrade Selma Lagerlöf (1955); A Uppström, Min barndoms skola (Hågk o livsintr, 3, 1923), s 251; Th Wennerström, Sthlms stads borgargarde genom tiderna (1937); Örnberg, 7 (1891).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Keyser, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11462, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11462
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Keyser, släkter, urn:sbl:11462, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-20.