Biografi

Iserhielm (före adl Iser), släkt, härstammande från den förmögne borgaren i Skara Hans Iser (levde 1622), som enligt släkttraditionen (Fryxell) skall ha inflyttat från Tyskland. Hans son kaplanen Johannes Iser (1589—1669) i Vase, Värml, var far till kontraktsprosten Johannes Iser (1629—89) i Fryksdal, Värml, som var rdgm 1675, 1682 o 1686 o LSU vid de båda senare riksdagarna. Dennes son kontraktsprosten Johannes Iser (1672—1737) i Fryksdal var rdgm 1723. En systerdtr till honom var mor till kamreraren Fredrik Fryxell (bd 16), som i sin släktbok meddelat uppgifter om släkten Iser.

Kontraktsprosten Johannes Isers (d 1689) bror Matthias Iser (1645—1725) uppges som pastor vid Livregementet till häst från 1674 ha vunnit Karl XI :s ynnest o blev hovpredikant 1676, kh i Maria församling i Sthlm 1678, pastor primarius i Sthlm 1681 o biskop i Västerås 1711. Han var rdgm vid samtliga riksdagar 1680—-1719, ledamot av SU vid alla utom den sista o av Stora kommissionen vid förmyndarräfsten 1680—82. 1702 tog han initiativ till en aktion mot Sthlms pietister. Han var svärson till den betydande kopparhandlaren Olof Nyman i Falun o uppges ha varit sin tids rikaste sv biskop. 1685 köpte han säteriet Mässvik i Bro, Värml. Han ägde även järnbruket Kvarntorp i Nedre Ullerud, Värml (Alm-quist; Olsson), hus i Sthlm samt 1705—19 (Wollin) mässingsbruket i Nyköping. 1687 —99 innehade han som pant säteriet Göksholm i Stora Mellösa, ör (Biographica; Aktorats- o ersättningskontorets arkiv). Isers lärdom lär ha varit mindre än hans administrativa skicklighet o sällskapstalanger.

Hans barn adlades 1689 med namnet I. Sonen revisionssekreteraren Carl Olof I (1681—1748), som några dagar före sin död fick avsked med justitiekanslers titel, efterlämnade en betydande boksamling o en mängd handskrifter, av vilka ett 40-tal nu i Westinska saml, UUB, o en i RA (Avskr:saml, vol 78). Genom sitt äktenskap med en styvdotter till Olof Hermelin (bd 18) hade han kommit i besittning av säteriet Torsätra i Västra Ryd, o han hade även förvärvat säterierna Lövsta o Negelstena i Håbo-Tibble, allt i Sth. Alla dessa tre säterier kom att ärvas av I:s ättlingar långt in på 1800-talet. Hans son hovjunkaren Carl Wilhelm I (1724—1802) på Torsätra kom även i besittning av säteriet Tranbygge i Västra Ryd o arrenderade 1753—69 säteriet Sundby i samma socken. Hans intressanta uttalanden 1772 för sedermera prof A G Barchæus om jordbruksproblem har utnyttjats av modern forskning (Boëthius; Utterström). I äktenskap med en systerdtr till David Henrik Hildebrand (bd 19, s 35) var han far till Carl Johan I (1761—1817) till Torsätra. Denne blev protokollssekreterare i justitierevisionsexpeditionen 1788, revisionssekreterare 1792, ledamot av Högsta domstolen 1806 o justitieråd 1809. Carl Johan I:s bror Henrik Wilhelm I (1763—1819) till Tranbygge befordrades vid krigsexpeditionen till expeditionssekreterare 1796 o statssekreterare 1809. Han väckte 1810 uppseende genom att vägra kontrasignation av konungens bifall till G C v Döbelns anhållan att få adoptera sin illegitime son o nedlade sitt ämbete. S å blev han vice president i kommerskollegium o ledamot av rikets allmänna ärenders beredning. — Släkten utdog på manssidan 1831.

Utan påvisbart samband med denna släkt var gästgivaren Johan Israelsson Iser (1684 —1771), som var son till inspektören Israel Gabrielsson (d 1705, 65 år) i Skälstad, Kvillinge, Ög, o farfar till underläkaren Carl Jacob Iser (1785—1809). Denne skrev Sv entomologi, 1: 1—3 (1806), Genealogiske o biografiske anteckningar hörande till Norrköpings stads hist, 1 (1806), Journal uti vetenskaperna, sköna konsterna o antiken, 1 (1806) o det stora verket Folkslagens hist, 1—2 (1807—09).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica (bl a koncept till personalier över Matthias Iser), Västergötlands handl 1601: 15, 1609: 17, f 49, 1622: 4: årl räntan, f 51 v, Älvsborgs lösen 1613, vol 37, fasc III, f 37, KK:s byteskontors arkiv F III: 147, Köpegodskontorets arkiv F VI: 442, Sv donationskontorets arkiv F I a: 140, Aktorats- o ersättningskontorets arkiv F VII: 2: 21, RA; F Fryxell, Wärmelands Släg-te-Bok, KB; Sköldebrevsavskr, vol 15, nr 29, RHA; V Örnbergs saml, VLA.

H Almquist, Gbgs hist, 1—2 (1929—35); R Blomdahl, Förmyndarräfstens huvudskede (1963), suppl (1964); dens, Förmyndarräfstens slutskede (1968); B Boethius, Skogen o bygden (1939); Bref från Olof Hermelin till Samuel Barck 1702—09 (1913); Bref från Samuel Bark till Olof Hermelin, 1—2 (1914 —15); Garlander; F F Carlson, Sveriges hist under konungarne af pfalziska huset, 4 (1875), s 246, 5 (1879), s 257, 6 (1881), s 118; S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700—1865 (1949); [M J Crusenstolpe,] Tre hundrade anekdoter (1851), s 15; A E Falck, Hantverksskrån o fabriksväsen i Nyköping från äldre tider (1928), s 313 f; Fräl-seg, 1, 3 (1931—47); S Grauers, Till belysning av det karolinska enväldets näringspolitik åren 1686—97 (KFÅ 1960), s 28, 30; E Gren, Värmlands nation i Uppsala från år 1595, 1 (1939—60), s 115 f, 152 f, 161, 168 ff; G Heckscher, Konung o statsråd i 1809 års författning (1933); T T:son Höjer, Carl XII:s myndigförklaring (KFÅ 1942), s 27 ff; R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); Karlstads hm, 3 (1968); H Kjellin, Mässvik (Sv slott o herresäten vid 1900-talets början. Värmland, 1914), s 17; C A Kling-spor, Sundby (C A Klingspor o B Schlegel, Uplands herregårdar, 1881), sp 4; Kommerskoll; Hj Lundgren, Carl J Iser (Norrköpings tidningar 16 aug 1940); A Munthe, Västra Södermalm intill mitten av 1800-talet (1959); dens, Studier i drottning Kristinas o reduktionens hist (1971); S Olsson, Olof Hermelin (1953); H Pleijel, Karolinsk kyrkofromhet, pietism o herrnhutism (Sv kyrkans hist, 5, 1935); dens, Der schwedische Pietismus in seinen Beziehungen zu Deutschland (1935); PrRP 3—4 (1956—62); SKL; Sthlms hm; G Utterström, Jordbrukets arbetare, 1 (1957), s 248, 500, 849; B Wedberg, Konungens högsta domstol 1789—1809 (1922); [A Westén,] Sv kongl hofclericiets hist, 2 (1801); N G Wollin, Industrierna vid Hargs ström under fyra sekler (1943); Västerås hm, 1 (1843); E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 2 (2 uppl, 1930), s 51; Örnberg, 4, s 106.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Iserhielm, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11991, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11991
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Iserhielm, släkt, urn:sbl:11991, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.