Meriter

1 Jeansson, Johan Julius, f 19 april 1831 i Karlskrona, d 1 dec 1896 i Kalmar. Föräldrar: kvarn- o åkeriägaren Gustaf Adolf Jansson o Christina Maria Wahlgren. Biträde hos handl Th W Jeansson, Kalmar, 50— 56, innehavare av grosshandelsfirman Joh Jeansson, Kalmar, 5 maj 56—96, led av hamnstyr där 60—94 (ordf i direktionen 86 —94), led av stadsfullm 64—96, ordf i fattigvårdsstyr o i handels- o sjöfartsnämnden, medgmndare av Ångfartygsbol Kalmar sund 65, dir där 67—95, VD i Ångbåtsab Kalmarsund 4 mars 95—96 (ordf i styr 95— 96), innehavare av firman Kalmar ångkvarn 69—89, VD i Kalmar ångkvarnsab 29 april 89—96 (ordf i styr 89—96), led av styr för Kalmar nya jernvägsab 72—96 (ordf där 11 juli 92—96), led av styr för Oscarshamns ensk banks avd:kontor i Kalmar 77—89, led av Kalmar läns s landsting 84—95, VD i Kalmar spritvarubol 88, i Kalmar pant-banksab 88, ordf i styr för Smålands ensk banks avd:kontor i Kalmar 89—96, led av FK 91—95.

G 19 april 59 i Kalmar m Emma Sofia Parrow, f 4 nov 32 där, d 18 jan 28 där, dtr till sjökaptenen Joachim Christoffer P o Wendela Christina Sabelström.

Biografi

Arton år gammal flyttade Johan J till sin farbror Theodor W Jeansson på Storgatan i Kalmar. Denne, som var trävaruexportör och handlade med lantmannaprodukter, hade 1847 tillsammans med lagman C A Palme och doktor S A Frykman stiftat ett handelskvarnbolag. Bolagets "eldkvarn" inrymdes i huset Södra Långgatan 184, hörnet mot Proviantgatan, vars fundament byggts 1664 och som sedan ca 1680 använts till kronans bageri och "hästkvarn". J arbetade i farbroderns rörelse och skrev sig liksom denne "Jeansson" (dock uttalat Jansson; stavningen anses ha tillkommit under den s k Bernadottefebern). 1857 drabbades staden av ekonomisk kris, varunder kvarnrörelsen överläts till handlanden C J Borell.

Året dessförinnan hade J dock börjat egen spannmålshandel i Kalmar under firma Joh Jeansson, och spannmål hade börjat uppköpas i staden för export till Norge och England. J:s rörelse vann snart rätt stor omfattning, och hans anseende steg. Först invaldes han i hamnstyrelsen, medan anläggningen av Kalmars första egentliga hamn pågick, och några år senare blev han stadsfullmäktig. Överallt, där J var med, blev det fart och resultat, och han blev snart stadens ledande man. Under hans styrelsetid utvecklades hamnområdet med 1,7 km trä- och stenkajer. Tom stadens profil ändrades, då gamla fästningsvallar revs och Malm-och Slottsfjärdarna utfylldes. Dessa åtgärder blev starkt kritiserade, men därigenom vanns betydande mark till hamnanläggningar, upplagsplatser, varumagasin m m.

Kommunikationerna i sundet mellan Kalmar och Öland var otidsenliga; kreatur och spannmålssäckar fraktades oskyddade på rodd- och segelfärjor. Med J som drivande kraft bildades 1865 ett ångbåtstrafikbolag. 1867 kom s/s Kalmarsund nr 1 i trafik, 1868 nr 2 och 3 och 1871 åtog sig bolaget postbefordran tre gånger i veckan.

1868—69 rådde på grund av missväxt hungersnöd, särskilt i Småland. Men J:s spannmålsmagasin hade stor leveranskapacitet, och hans rörelse fick ett kraftigt uppsving, varför han beslöt utveckla den med egen handelskvarn. 1869 övertog han av Borell den av farbrodern grundade ångkvarnen och engagerade sin bror Bernhard som driftschef under firma Kalmar ångkvam. S å lät han bygga på det gamla envånings kvarnhuset till tre våningar och sedan pågick ständigt förbättringar av driften. J;s arbetsförmåga och sega vilja i förening med de rätta medarbetarna, välberäknade kalkyler och sunda affärsprinciper ledde till framgång även för kvarnrörelsen. Fransk-tyska kriget 1870—71 gav också utslag i ökad export.

Till lands skedde varuleveranserna ännu med foror, men vid denna tid, då stambanorna tillkommit, planerades enskilda järnvägsförbindelser med sjö- och stapelstäderna. I Kalmar, nu med nära 10 000 invånare, bildades 1872 ett järnvägsbolag med J som mycket aktiv styrelseledamot. 1874 öppnades den 53 km långa linjen Kalmar—Emmaboda med anknytning till Södra stambanan via den s å invigda banan (Karlskrona—) Emmaboda—Växjö. Två år senare tillkom utlöparen Nybro—Sävsjöström, framdeles direktförbunden med stambanan vid Nässjö. Kalmar stationsbyggnad uppfördes på mark som vunnits genom rivna vallar, och J donerade 1876 en ansenlig summa för iordningställande av en stadspark däromkring. 19 nov 1880 invigdes parken av Oscar II.

1882—83 ombyggde J sin kvarnindustri med spannmålselevator vid kajen, transportbana, ansenlig silo, stort magasin åt sjösidan, ny maskinell utrustning m m, 1889 tillkom ytterligare magasin, och s å lät J ombilda kvarnrörelsen till familjeägt ab. Själv blev han VD, sonen John (J 2) blev disponent och sonen Hugo, som studerat kvarnverk i Tyskland, inträdde som teknisk chef. Under denna ledning utvecklades företaget till ett av branschens största i Skandinavien.

Även i landsting och riksdag verkade J för vitala frågor rörande staden och länet. 1892 föreslog han reform av brand- och polisväsendet i Kalmar med Karlstad som mönster. Moderniseringen skedde dock ej förrän 1902.

J ägde betydande egendomar utefter stadens järnvägslinje. Vid Smedby station innehade han Nygärde gård och tegelbruk med hästdriven "lerbråka", och vid Trekantens station Källstorps stora gård, hans käraste tillflykt, när han behövde rekreation. När J 1891 uppe i Högsby köpte Berga säteri, tillökat med flera hundra tunnland, verkade han för järnvägsförbindelse mellan Berga och Kalmar. Denna linje kom också till stånd året efter hans död.

J hade också sociala ambitioner, understödde bl a Fröbergska stiftelsens uppfostringsanstalt på Norrgård och hjälpte de behövande. Hans byst i brons av Arvid Källström uppsattes i stadsparken 1937.

Författare

Rune Kjellander

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: P G Berggren o M Hofrén, Kalmar stad o dess hist (1936); M Hofrén, Kvarnholmen i Kalmar (1962), s 63—64; Industri o köpenskap i Kalmar o Kalmarbygden (1961); Kalmar ångkvarns kommanditbolag (Sv storföretag, ed E v Gegerfelt, 1, 1945, s 392—395); Kvarnindustri (Uppfinningarnas bok, 4, 1899, s 472 f); SMoK; SPG 25: 1 (1904); W Swahn, Ångbåtsab Kalmarsund 1864—1933 ^(1933), s 108—113; E C:son Swartz, J från Karlskrona (Genealogia Gothica, 1, 1930, s 258 f o 475); E Svänsson, Kalmar (Sveriges städer, bd 6, 1915); G G Thomasson, J (Sv uppslagsbok, 14, 1950); J Winning, Sv kvarnar (1940), s 310; Ångbåtsab Kalmarsund (Sv storföretag, ed E v Gegerfelt, 1, 1945, s 370—380).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan J Jeansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12063, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12063
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan J Jeansson, urn:sbl:12063, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rune Kjellander), hämtad 2024-04-16.