Meriter

1 Jungstedt, Carl August Hugo, f 26 mars 1854 i Sthlm, Ad Fredr, d 3 aug 1936 där, Hedv El. Föräldrar: övertullinsp August Fredrik J o Amelie Catharina Christina Zetterling. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 18 dec 73, officersex vid Karlberg 11 okt 75, underlöjtn vid fortifik 12 nov 75, elev vid art:- o ing:högsk 15 juli 78—30 april 81, löjtn 20 maj 81, generalstabsasp 1 okt 83—1 april 86, löjtn vid generalstaben 2 dec 87, kapten där 29 aug 88, lär vid nämnda högsk 15 juli 90—21 okt 99, kapten i fortifik 9 mars 94, major i armén 11 nov 95, vid generalstaben 6 dec 95, souschef vid lantförsvarsdep:s kommandoexp 7 nov 95—7 juli 99, chef 7 juli 99—13 nov 00, sekr i komm ... rör landets fasta försvar 14 maj 97—4 aug 98, adj hos Oscar II 18 sept 97, överstelöjtn i armén 25 nov 98, vid generalstaben 4 aug 99, chef för krigshögsk 21 juni 01 (tf 13 nov 00)—7 nov 02, led av komm för omarb av reglementen o instnr för inf:s utb sept 02—april 04, överste o sekundchef för Livreg till fot, sedermera Liv-reg:s grenadjärer, 7 nov 02, överadj hos Oscar II s d, led av komm för omarb av exercisreglementet för kavalleriet jan—maj 04, ordf i den s k värnpliktskommissionen jan 06—jan 07, i komm . . . rör avgivet förslag till skjutinstnr mars—april 08, i lant-försvarets domänförvaltn:kommission okt 08—nov 09, generalmajor i armén 8 mars 10, överkommendant för Sthlms garnison 28 okt 10, led av utrustningskommissionen okt 10—dec 14, chef för IV. arméfördelningen 2 nov 11 (tf 8 mars 10), led av kasernkommissionen jan 14, militär led av högsta domstolen 18 juni 15—24, inspektör för militärläroverken m m 1 jan 17, generallöjtn i armén 9 mars 17, ordf för sakk . . . rör org av arméns o marinens flygvapen m m 29 juni s å, för sakk . . . ang arméns behov av vissa tekn oll o deras utb 18 jan 18, ordf i dir för arméns pensionskassa 11 nov 18—3 nov 23, avsked 28 mars 19 med skyldighet att inträda i generalitetets res, led av mil kontrollkommissionen på Åland 19, v ordf i överstyr för sv Röda korset 22—34, president i NF:s kommission för kontroll av Bulgariens rustningsanordningar 25—27, v ordf i styr o ordf i förvaltningsutsk i Centralfören för idrottens främj 28—33, ordf i Stadionstyr 28. — LKrVA 96 (andre styresman 17— 18, styresman 22—23).

G 12 juli 81 i Salem, Sth, m Nanna Paulina Cecilia Silfverswärd, f 4 nov 56 på Skårby, där, d 21 dec 23 i Sthlm, Engelbr, dtr till majoren Conrad Georg S o Anna Christina Charlotta Schartau.

Biografi

Hugo J var den förste fortifikationsofficer som efter vederbörlig aspiranttjänst kom in i generalstaben. Han fick tidigt anseende för att vara en skicklig utredningsman och insattes i ett flertal kommittéer. Av särskild betydelse för J:s fortsatta karriär torde sek-reterarskapet i den viktiga befästningskommittén 1897—98 med den inflytelserike J Crusebjörn som ordf ha varit. Hans militära erfarenhet ökades genom utländska studieresor, framför allt ett besök på den sydafrikanska krigsskådeplatsen under boerkriget 1900. Som regements- och fördelningschef sökte J införa mera fältmässiga övningar. Han var en framstående taktiker och särskilt intresserad av befälsutbildningen. Som lärare och föreläsare var J mycket uppskattad. Hans rika författarskap omfattade både fackmilitära ämnen och populära reseskildringar. Skildringen av besöket i Sydafrika präglas av liv och konkretion.

J var känd för sin enorma arbetsförmåga. Till sitt väsen var han lättsam och humoristisk. Någon har sagt, att sthlmsgrabben aldrig gick ur honom. Han var starkt musikaliskt begåvad. Med sina stora kulturengagemang var J en intresserad medlem av sällskapet Idun, vars nämnd han tillhörde 22— 34. En betydande insats gjorde han som medarbetare i Nordisk familjebok och under en tid medlem av redaktionen för dess andra upplaga.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

En liten del av J:s arkiv i KrA. Brev från J bl a i KB, KrA o RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Stormningen af Gorni-Dubniak och i samband dermed stående operationer under kriget i Bulgarien 1877 [sign] (Tidskrift i fortifikation, årg 6, 1883, Sthlm, s 76—114). — Några exempel på hastiga fältbefästningars användning. Sthlm 1887. 74 s, 6 pl. (Tills med B S Leijonhufvud.) — Kriget mellan Frankrike och Tyskland 1870—71 till och med slaget vid Sedan, samt öfversigt af operationerna efter nämnda slag till krigets slut jämte redogörelse för Belforts belägring. D 1—2. Sthlm 1898—1900. X, XXX, V, 468 s, 17 kartor. — Historisk öfversigt öfver Sveriges befästningsväsende under tidsskedet 1523—1899. Tr såsom manuskript. Sthlm 1899. 4:o. 108 s, 8 kartor. — Historisk öfversigt öfver örlogsfartygs strider samt kustbefästningar under tidsskedet 1861—98 . . . Tr såsom manuskript. Sthlm 1899. 4:o. 46 s, 6 bilagor. — Om milissystem och milistrupper. Upsala 1901. 48 s. ([Omsl:] I vår tids lifsfrå-gor. Skriftserie utg af S Alrutz, 19.) — Dagboksanteckningar från en kommendering till krigsskådeplatsen i Sydafrika år 1900. Sthlm 1901—09. 152 s, 4 kartor. [Ur Illustrerad militärrevy, årg 4—8, 1901—1905, 10—12, 1907—09.] — Årsberättelse af föredragan- den i krigskonst (KrVAH, 1902, Sthlm, s 33—101, 1903, s 35—89). — Infanteriet inom artilleriets eldområde [sign] (111 militärrevy, 8, 1905, Sthlm, s 73—83). — Med svenska arméns representanter till Ltitzen [sign] (ibid, 11, 1908, s 2—22). — Är en förenkling af infanteriets exercis af behofvet påkallad? [sign] (Kr VA, tidskrift, 1908, Sthlm 19 [08—] 09, s 417—432). — Några betraktelser med anledning af den senast fastställda läroboken i krigsbyggnadskonst för krigsskolan [sign] (ibid, 1909, tr 19 [09—] 10, s 505—514). — Försvarsställningar. En app-likatorisk studie. Sthlm 1911. 198 s, 2 kartor. ([Omsl:] Militärlitteratur-föreningens förlag, 109.) — Vår försvarsfråga med hänsyn särskild t till värnpliktsutbildningen vid infanteriet (SvT, årg 2, 1912, Sthlm, s 151—166). — Några spörsmål angående taktiska uppgifter m. m. af seende försvarsställningar (KrVA, tidskr, 1912, s 186—193). — Den lilla gevärskalibern och kulans verkan (ibid, 1913, s 423—437, 462—478). — Om vapenverkan och förluster i strid (SvT, 5, 1915, s 98— 108). — Andre styresmannens anmälan om avlidna ledamöter (KrVAH, 1917, s 101— 117). — Inledning (Minnesskrift med anledning av K. högre artilleriläroverkets och krigshögskolans å Marieberg samt artilleri-och ingenjörshögskolans etthundraåriga tillvaro. Utg av P Sy Ivan o O Kuylenstierna, Sthlm 1918, s 5—12). — Om kompanichefs ansvar för vården av kompaniets förråd m. m. [sign] (KrVA, tidskr, 1918, s 221—231). — Försvars-anfallsstriden i fältkriget. En appli-katorisk studie. Sthlm 1919. VII, 254 s, 2 kartor. ([Omsl:] Militärlitteratur-fö ren förlag, 126.) — Krigsväsendets tekniska utveckling under det nittonde århundradet. Sthlm 1921. 208 s. [Det nittonde århundradet 4: 4.] [Dansk övers:] Krigsvaesenets tekniske Udvik-ling i det nittende Aarhundrede. Khvn 1925. 210 s. (Det nittende Aarhundrede, 10.) — Styresmannens anförande på akademiens högtidsdag d. 12 november 1923: Flygvapnet som maktfaktor (KrVAH, 1923, s 187—194). — Biografien. Skådespel i en öppning med förspel af H. v. Glasenapp. Sthlm 1924. 15 s. [Pseud.] — Flygvapnets uppkomst och utveckling. Sthlm 1925. 255 s, 30 pl. ([Omsl:] Militärlitteratur-fören förlag, 143.) — En återblick på Kungl. krigsvetenskapsakademiens uppkomst och utveckling 1796—1931. Sthlm

1934. 74 s. (KrVAH o tidskr, bihäfte, 1931: 1.) — Bidrag, delvis sign, i Meddelanden från Föreningen för Stockholms fasta försvar, 11, 16, 18, 20—22, 25, 28, 30, 32, 34, 36, 38, 40, Sthlm 1910—35; Svenska röda korset. Tidskrift för frivillig sjukvård och so-cialhygienisk verksamhet, årg 18—27, 1926—-

1935, Sthlm, 4:o, samt i NF, 2. uppl (bl a artikeln Världskriget).

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica, tjänsteförteckn:ar o T G Nyströms memoarer, KrA; Hugo Hults minnesanteckn:ar, KB; Carl Bäckströms nekr över J, Livreg-.s grenadjärers officerskårs arkiv, Örebro.

Arméns pensions- o änkekassor 1757— 1937 (1939); N Forssell, Sällskapet Idun 100 år (1962); Fordfik 5: 1 (1952), 5: 2 (1960); Generalstaben 1873—1923 (1923); Minnesskr med anledn av K högre artillerilärov:s o Krigshögsk:s å Marieberg samt Artilleri- o ingenjörhögsk :s etthundraåriga tillvaro 1818—1918 (1918); O F Östermans minnes-teckn i KrVAH 1936; T Wennerström, K krigsakad o K krigsskolan åren 1792—1935 (1936).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C A Hugo Jungstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12256, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12256
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C A Hugo Jungstedt, urn:sbl:12256, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-16.