Meriter

2 Kallstenius, Georg Gottfrid, kusin till K 1, f 26 jan 1873 i Filipstad, d 28 juni 1942 i Uppsala. Föräldrar: stadskassören Georg Gottfrid K o Ida Ulrika Mathilda Molinder. Mogenhetsex vid h a l i Örebro vt 91, inskr vid UU ht 92, musikstudier för I E Hedenblad 93—94, FK vid UU 14 dec 95, FL 28 febr 02, disp 29 maj 02, FD 31 maj 02, doc i nord språk 3 okt 02—07, allt vid UU, ledare för Uppsala studentkårs allm sångfören 02—07, för Värmländska sångarförb 02—19, vik adjunkt o extra lär vid h a l i Uppsala ht 03—vt 07, stiftade Upsala sångarförb 04, ledare där 04—07 o 26—30, lektor i modersmålet o tyska vid h a l i Nyköping 8 mars 07—30 juni 09, grundade Södermanlands sångarförb 08, ledare där 08—09, rektor vid h a l i Härnösand 30 april 09—17, dirigent för Härnösands musiksällsk 09—17, rektor vid hal i Västerås 31 juli 17—25, tryckfrihetsombud för Uppsala län från 35, prof:s n h o v 20 jan 39. Musikskriftställare, musikkritiker. — LMA 17, LGAA 34, LHVU 34.

G 7 april 34 i Filipstad m Hildegard Maria Elisabeth Örtenholm, f 31 mars 77 i Västanfors, Vm, d 16 juni 64 i Uppsala, dtr till bruksinspektören Johan Götrik Ö o Barbara Maria van Rijswijk.

Biografi

Vid sina språkstudier i Uppsala kom Gottfrid K på sin lärare Adolf Noreens inrådan främst att ägna sig åt de värmländska dialekterna, vilket 1902 resulterade i avhandlingen om ljudläran hos allmogemålet i Färnebo härad, som delvis byggde på egna fältforskningar somrarna 1898—1900. K innehade 1902—07 en docentur i nordiska språk vid universitetet och kompletterade nu sin avhandling med en översikt över det värmländska bergslagsmålets formlära (publ i Sv landsmål 1907). Jämsides med lärartjänst i Nyköping, Härnösand och Västerås 1907—25 fortsatte han sina forskningar i de värmländska folkmålen. 1927 kom det sammanfattande verket Värmlands sv dialekter, som enligt D Strömbäck "har sina stora förtjänster i fråga om redogörelser för ljudbestånd och formlära, men man saknar ofta de önskvärda utblickarna till kringliggande språkområden liksom även karakteristika i värmländskt ordförråd och värmländsk syntax" (GAA:s minnesbok, 1943). K:s forskningar rörande värmländska ortnamn resulterade i tre volymer i serien Sveriges ortnamn, varav två utkom postumt, och 1936 utgav han en samling egna uppteckningar av historier på värmlandsmål.

På tjugotalet började K intressera sig för isländsk filologi, speciellt manuskript efter den i Sverige på 1600-talet verksamme isländske språkmannen Jonas Rugman och dennes efterträdare GuSmundur Olåfsson. Deras i UUB förvarade förteckningar över isländska ordspråk utgavs av K med översättningar och kommentarer.

Sin kanske mest uppskattade insats gjorde K dock som musiker och musikskriftställare. Han ingick från 1895 som förstebas i OD och fick sin sångutbildning för den legendariske Ivar Hedenblad (bd 18), vilken han 1902 efterträdde som ledare för Allmänna sången. S å valdes han till ledare för Värmländska sångarförbundet, som han ledde under sommarloven fram till 1919. 1904 stiftade K Upsala sångarförbund, vars ledare han var fram till dess han 1907 lämnade Uppsala. Han fick då även uppge posten vid Allm sången, där Hedenblad åter övertog ledningen. K var en av initiativtagarna till bildandet av Sv sångarförbundet 1909, det första samlade nationella organet för landets manskörer.

Av K som dirigent har en medlem i Värmländska sångarförbundet givit följande bild: "Han var den stränge läraren, den omutlige dirigenten. Han kunde med en blick betvinga sina sångare, han krävde underkastelse för det helas väl. Han införde ett rent envälde inom vårt förbund, han var en allom bjudande suverän. Han var trots sin stränghet älskad mer än någon annan. Han lärde oss att djupare förstå innehållet i våra sånger och vår kärlek till sångerna blev därigenom rikare" (Värml sångarförb, 1948, s 168 f). K är själv i sin historik Blad ur Uppsalasångens historia (1913) väl självkritisk, då han citerar några uppsalatidningars uttalanden om att "hans uppfattning av sångarna var utpräglat dilettantmässig och utförandet därefter". De flesta samtida recensenterna var dock mycket välvilligare, men jämförelsen med den store föregångaren Hedenblad innebar givetvis en belastning för K.

K framträdde även som tonsättare med företrädesvis körstycken i nordisk lyrisk ton, en del utg under pseud Knott Spelius. Under en följd av år var K uppskattad musikskribent i bl a Upsala nya tidning, och 1941—42 publicerade han en serie minnesskisser från sin musikerkarriär i Sångartidningen.

Författare

Björn Englund

Arkivuppgifter

Vissa av K:s excerpter i resp Dialekt- o folkminnesarkivet o Ortnamnsarkivet i Uppsala. Brev till K från N F Nilsson i UUB. Brev från K i KB (bl a till K Asplund), LUB o UUB (bl a till ANoreen).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se J Tuneld, Professor Gottfrid Kallstenius' tryckta arbeten (Kungl. Gustav Adolfs akademiens minnesbok 1932— 1942, Upps 1943, s 169—174). Dessutom: Hundra år af Uppsalasång (idun, årg 26, 1913, Sthlm, fol, s 614, 616). — Värmländska sångarförbundet (Svenska sångarförbundet, årg 2, 1916, Sthlm, 4:o, s 9 f). — Ivar Hedenblad och studentsången (Ergo, årg 2, 1925, Upps, 4:o, s 239). — Om sångarför-bund och deras verksamhet (Festskrift vid Södermanlands sångarförbunds 2 5-års jubileum Strängnäs 1933, s 10—12). — Norska manskörskompositioner i svensk repertoar (Sv sångarförb, 20, 1934, s 105 f). — Om frasering (ibid, 22, 1936, s 5 f). — Minnen av privat kvartettsång i Uppsala på 1890-talet (Hågkomster och livsintryck, saml 17: Den eviga ungdomens stad. Uppsalaminnen . . ., Upps 1936, s 190—200). — Hågkomster av Alfred Johnsson (Värmländska sångarförbundet, minnesskrift 1898—1938, Filipstad 1938, s 39 f). — Ett märkligt femtioårsminne [Oscar Arpis död] (Sångartidningen, årg 28, 1940, Sthlm, 4:o, s 85 f). — Första planen på ett svenskt sångarförbund (ibid, 29, 1941, s 55 f). — Personliga sångarminnen 1—11 [nr 9 överhoppad] (ibid, s 1 f, 11, 17, 25 f, 33, 61, 71, 81, 30, 1942, s 11, 63). — Manstrion. En bortglömd konstform (ibid, 30, 1942, s 19 f). — 1800-talets manskörer i Stockholm (ibid, s 80 f). — Ortnamnen i Värmlands län. På offentligt uppdrag utg. av Kungl. ortnamnskommissionen. D 6. Jösse härad. Upps 1942. 4:o. 174 s. (Sveriges ortnamn.) — Svensk sång i blandad kör före år 1800 (Vår sång, årg 16, 1943, Sthlm, 4:o, s 19—23, 53 f, 77—79, 110—112). — Ortnamnen i Värmlands län. D 11. Näs härad. Upps 1944. 4:o. 135 s. (Sveriges ortnamn; tills med A Noreen o E Noreen.) — De första manskörerna i Sverige (Svensk manskörssång . . ., Sthlm (tr Göteborg) 1946, 4:o, s 19—31).

Kompositioner: Se J Tuneld ovan a a, s 174 f. Dessutom: Sång vid invigningen av Värmlands nations nybyggnad i Uppsala 1931 (Nya tider bringa nya seder) (autograf i MAB).

Källor och litteratur

Källor o litt: Klippsaml, Musikhist mus.

Y Dahl, Lärarmatr 1922 (1923); H Gejrot o P H Räf, Lärarmatr 1934 (1934); M Henriksson o M Hallberg, Läroverkskollegierna 1923 (1924); G Hilleström, MA. Matr 1771—1971 (1971); G Hultquist, G K (Sv sångarförb, 1919, s 30); H8D, årg 14, 1913— 1914, nr 52; S Landtmanson, G K (Ärosiana, ser 6, 1944); Norlind; Sångsällsk OD:s led:er 1853—1903 (1903); Orphei drängar 1853— 1913. Biogr förteckn (1914); SMoK; Sohl-man; D Strömbäck, G K (GÄA:s minnesbok 1932—1942, 1943); Sångartidn, 1923, s 6, 1925, s 121, 1926, s 118, 1942, s 57 f; UUM (1906); Värmländska sångarförb. Minnesskr 1898—1948 (1948), s 168 f. — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G Gottfrid Kallstenius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12333, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Englund), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12333
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G Gottfrid Kallstenius, urn:sbl:12333, Svenskt biografiskt lexikon (art av Björn Englund), hämtad 2024-04-20.