Meriter

3 Hamilton, Gustaf David, son till H 1, f 29 jan 1699 på Forstena, V Tunhem (Älvsb), d 29 dec 1788 på Barsebäck, Barsebäck (Malm). Kornett vid Livdragonreg 9 jan 18, kapten vid reg Royal Suédois 15 mars 20, överstelöjtn i fransk tjänst 25 mars 40, överste för eget reg i sv tjänst 13 juli 41, generalmajor vid infanteriet 29 juni 47, greve 21 nov 51 (introd 52), generallöjtn 29 april 55, general 24 juli 58, general en chef i Pommern 28 juni—23 nov 58, fältmarskalks titel 18 dec 65, en av rikets herrar 17 dec 78. — RoKKMO 69.

G 12 juni 40 m Jakobina Henriette Hildebrand, dp 13 april 17 i Sthlm (Kat), d 30 jan 69 på Barsebäck, dtr till assessorn Jakob Henrik H o Florentina Cornelia van Roeden tat Drakenstein.

Biografi

Efter att ha deltagit i sista skedet av Karl XII:s krig, gick H 1720 i fransk krigstjänst. Vid krigsutbrottet 1741 åtog han sig att sätta upp ett eget regemente i sv tjänst. Han satte god fart på värvningarna, och det snart färdiga regementet förlades i garnison i de skånska fästningsstäderna med staben i Malmö. I spetsen för ett tiotal officerare gick han 1745 i preussisk tjänst och bevistade årets fälttåg i Böhmen (H:s många rapporter från detta krig i Manuskriptsaml, Kr A). 1751 kommenderades han med en del av sitt regemente till Finland. Två år senare förlades hela regementet till Sveaborg.

H upphöjdes 1751 i grevligt stånd och befordrades 1755 till generallöjtnant. Två år efteråt följde han armén ut i kriget mot Preussen. Om den oreda som rådde under överfarten har han vittnat i en avslöjande rapport. Trossvagnarna, skrev han, var så illa lastade, att vagnskorgarna blev instuvade på ett fartyg, hjulen på ett annat, förspannen på ett tredje och locken på ett fjärde, så att när ena delen kommit fram till Tyskland, var andra delen ännu kvar i Sverige.

Över denna illa utrustade armé förde H befälet sista halvåret 1758. Någon större förmåga som fältherre hade han inte. Han hade svårt att upprätthålla distans och disciplin, var ofta obestämd i kritiska lägen och ville diskutera varje beslut vid krigskonseljerna. Han var klart medveten om sina brister men var omtyckt av alla för sin öppna och flärdfria karaktär och sitt muntra lynne.

H följde sina instruktioner och ledde armén djupt in i fiendens land mot Berlin, men då han inte fick något understöd av bundsförvanterna, måste han i okt dra sig tillbaka. Reträtten väckte harm hos regeringen, och kanslipresidenten A J v Höpken sände honom 17 okt ett kränkande brev. H tillbakavisade anklagelserna värdigt och kraftfullt men begärde avsked från sina militära befattningar, vilket beviljades i nov.

H spelade en ledande roll som hattpolitiker under 1760-talet och stod på god fot med Adolf Fredrik. Han gjorde sig känd som en kvick och slagfärdig sällskapsmänniska. När kungen en gång skänkte honom en snusdosa och Lovisa Ulrika framhöll, att kungen själv svarvat den, skall han ha svarat: »Om jag hade valet, ville jag hellre att kungen vore guldsmed än svarvare».

Under kommendantstiden i Malmö köpte H Barsebäcks gård. Huset var förfallet och jorden vanhävdad, men han var en duktig lanthushållare. Han sammanförde tegarna till stora fält, skaffade nya jordbruksredskap och blev en föregångare, när det gällde att dika åkrarna. I de byordningar han utfärdade ålade han bönderna att dika sina tegar. När Linné under sin skånska resa besökte Barsebäck, var herrgården omgiven av en trädgård med nya planteringar, och jordbruket befann sig i daglig förbättring.

H ingrep också på andra områden. Han införde en framsynt stadga om fattigvården i Hofterups socken, som innebar att varje bonde skulle leverera spannmål till fattigkistan i kyrkan och sörja för mat och dryck åt sängliggande sjuka enligt en bestämd turordning. Han inrättade också skolor i Hofterup och Lundåkra, för vilka han inträdde som ekonomisk garant. Ännu i sitt testamente bestämde han att 500 rdr bko skulle lämnas för att förbättra skolväsendet i socknen. Han blev en av pionjärerna för reformverksamheten på den skånska landsbygden.

H gjorde Barsebäck till fideikommiss för sin släkt. Han levde tills han blev nästan 90 år gammal och blev känd som en varmhjärtad, patriarkalisk godsägare, som vårdade sig om sina underlydandes materiella och andliga förkovran.

Författare

Alf Åberg

Arkivuppgifter

H:s arkiv på Barsebäck. Självbiogr som serafimerriddare 1769 i vol F 465, UUB. Många brev från H bl a i Skriv:er till konungen (1751, 1757, 1759, 1760), Diplomatica: Danica, Adm handl:ar rör armén: H:ska reg (1741—58), överbefälhavaren i Pommern (1758), RA. Strödda brev från H i UUB (bl a till Gustav III o A R Wrangel). H:s svar till Höpken 10 nov 1758 tr i M J Crusenstolpe, Portefeuille, 1 (1837).

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Biographica, Krigshist saml (Pommerska kriget, Strödda handhar), Militära ansökn:ar, RA; Generalmönsterrullor, Likvidationer, Manuskriptsaml (Anteckn:ar om Änkedrottningens livreg), Biograf ica, Kr A.

A F v Fersen, Hist skrifter, 8 (1872); A Fryxell, Berättelser ur sv hist, 40 (1871); A J v Höpken, Skrifter, 2 (1893); Malmström, 5 (1877); J E Roos, Ur H:ska reg:s hist (HArk 32, 1924); W Stenhammar o R Stenbock, K andra livgrenadjärreg. Biogr anteckn:ar (1941); T Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757—1762 (1915); Amiral Carl Tersmedens memoarer, ed N Erdmann [6] (1919); C G Weibull, Skånska sätesgårdar. Barsebäck (Hist tidskr för Skåneland, 5, 1914); dens, Det skånska jordbrukets hist (Skrifter utg av de skånska hushålln:sällsk, 1, 1923); M Weibull, Barsebäck under fältmarskalken H (Samhar till Skånes hist, 1872); A Åberg, Skånska slott o deras herrar (1960).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf David Hamilton, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12485, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12485
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf David Hamilton, urn:sbl:12485, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-19.