Biografi

Hasselgren (Hasselgréen; af H), släkter.

1 Kh Jonas Petri (d 1677) i Hassle (Skar) kallas Hastadius på sin gravsten (Sundholm) o förmodas därför ha varit född i Hagestad i Väring (Skar). I äktenskap med en syster till residenten Johan Fegraeus (bd 15), adlad Strömfelt, blev han far till prosten Harald H (d 1697) i Alingsås o till lektorn i grekiska Bengt H (d 1685) i Skara. Harald H, som var riksdagsman 1686, blev far till Harald H (1676—1755), som 1708 av Karl XII utnämndes till professor i orientaliska språk vid universitetet i Greifswald. Han var den förste svensk som blev professor där, o utnämningen ägde rum mot universitetets vilja på generalsuperintendenten J F Mayers förslag. Först 1711 kunde H tillträda tjänsten, o han uppges ha haft svårt att sköta undervisningen på grund av bristfälliga kunskaper i tyska. Redan s å tvangs han av den fientliga invasionen att fly till Sverige, o hans av den danska regeringen utnämnde efterträdare fick behålla professuren även efter det att Greifswald 1720 åter blivit svenskt men måste då avstå en del av lönen till H. 1729 blev han kh i Broddetorp (Skar) trots biskop Jesper Svedbergs motstånd, o 1730 blev han kontraktsprost. H uppges ha visat mindre intresse för sin tjänst än för fortsatta studier. Hans bror, kontrollören vid Stora sjötullen i Visby Jonas H (d 1734), blev far (Biographica) till rådmannen Carl H (d 1769, 63 år gammal) i Helsingfors.

2 Rådmannen o skeppsredaren Johan Bengtsson (1625—1703) i Uddevalla blev far till rådmannen där Arvid Johansson H (1678—1723), som var riksdagsman 1719. Han blev i äktenskap med en brorsdtr till den bekante prosten Fredrik Bagge i Marstrand far till grosshandlaren o skeppsredaren Niklas H (1714—73) i Sthlm. Denne ägde hälften av Gustavsfors järnbruk i Blomskog (Värml) o en fjärdedel av Bofors järnbruk i Karlskoga samt andelar i Djurgårdsvarvet o Ostindiska kompaniet. En annan son, köpmannen Arvid H (1716— 50) i Uddevalla, blev far till grosshandlaren i Sthlm Arvid H (1745—99). Denne övertog tillsammans med grosshandlaren Lars Björkman farbroderns affärsverksamhet, varigenom firman H & Björkman tillkom. Mest känd är han emellertid som umgängesvän till Gustav III:s gunstling E Schröderheim o genom den privata teater han inrättade på det efter farbrodern ärvda torpet Jakobsberg sydväst om Sthlm.

Arvid Johansson H:s äldste son, Johan H (1709—82), skapade en förmögenhet som affärsman i Amsterdam o grundade där omkr 1744 med sin yngste bror, Carl Benjamin H (1718—73), som kompanjon handelshuset Jan o Carl H, vilket bibehöll detta namn även sedan Carl H flyttat till Sthlm 1762. 1763 råkade det ut för den ekonomiska krisen men repade sig snart. Firman drev sockerraffinaderi o hade som huvudsaklig inriktning sockerhandel, företrädesvis på Sverige, men fungerade även som bankir. Den spelade sålunda stor roll för J D Wahrendorffs affärsverksamhet o hade stora fordringar i M af Grubbens (bd 17) o R Finlays (bd 16) konkurser 1769 resp 1771. Till följd av den sistnämnda ägde firman 1778—83 de finländska järnbruken Fiskars i Pojo (Nylands län) o Koskis i Bjärnå (Åbo o Björneborgs län). Genom stora lån till den sv kronan 1776, 1788, 1791 o 1796 kom den att spela en roll även för statsfinanserna. 1811 uppgick dess fordringar hos denna till mer än fem miljoner holländska rdr courant.

Johan H:s son Conrad Adrian H (1756—1813), som ledde handelshuset efter faderns död, var sv agent i Amsterdam från 1788 o fick 1790 (Biographica) av Gustav III muntligt löfte om adelskap samt 1797 sv adelsbrev med namnet af H. Han drev även affärer på Ryssland o bodde från 1806 i S:t Petersburg. Hans son Jan Adrian af H (1778—1843) blev sv kammarjunkare 1802, sv handelsagent i Amsterdam 1814 o sv-norsk konsul där 1815 samt var generalkonsul 1817—22. I början av 1820-talet kom firman på obestånd, vartill bör ha bidragit de sv statsmakternas nedskrivning 1812 av sina skulder i de av Napoleon besatta länderna till en tredjedel av de ursprungliga beloppen. 1823 måste det efter Niklas H ärvda huset mellan Storkyrkobrinken o Gråmunkegränd i Sthlm säljas på auktion.

3 Av borgmästaren i Örebro Magnus Hanssons (s 256) söner antog kaptenerna Carl Gustaf Hasselgréen (1693—1750) o Johannes (Hans) Hasselgréen (d 1762) namn efter faderns gård Hassle i Glanshammar (Ör). Den senare blev farfar till ritfärgsfabrikören o kopparstickstryckaren Lars Christoffer H (1780—1848) i Sthlm, vars firma fortsattes av sonen Ludvig Constantin H (1813—80), mest känd som tillverkare av jord- o himmelsglober. Ludvig H:s son protokollssekreteraren Laurentius (Lars) Constantin H (1839—1903) i Sthlm blev far till länsveterinären i Kronobergs län Henrik Constantin H (1877—1958). Henrik H publicerade bl a Gotlands fåglar (1907; ny tillökad uppl 1909), Gottlands däggdjur, reptilier o amfibier (1908; ny tillökad uppl 1910), Populära uppsatser i veterinärvetenskapen, 1—2 (1908—10), Från vårt lands djur- o växtvärld, 1—3 (1911— 18) o Om flöjten o flöjtspelandets konst, 1—2 (1931—43). Han blev dr phil i Washington 1920 o med vet dr i Philadelphia 1925. Hans bror översten för Vaxholms kustartilleriregemente Lars Theodor H (1875 —1960) blev far till kommendören Kjell H (f 1903). Deras äldste bror, notarius publicus i Sthlm Carl Ludvig Laurentius H (1873—1956) blev far till notarius publicus i Sthlm Lars Arne H (1901—57) samt till tecknaren o författaren Gunnar H (f 1903), g 1929—45 med målarinnan Gerda (Gigi) Maria H, f Ekegren (1902—52).

Utan påvisbart samband med någon av ovannämnda släkter var den som historiemålare bekante professorn vid FrKA Gustaf Erik H (1781—1827).

Författare

Källor och litteratur

Kabinettets för utrikes brevväxlingen dossier G 30, Str kam handl, vol 21—22, Biographica, RA; M Mårtenson, Biogr uppg:er över underofficerskåren vid K Svea livgarde 1700—84 o 1785—1955 (stencil), SBL; O Kugelbergs släktant:ar, 2: 1, O Nycanders samhar om släkten Norrseus-Han-son-H, filmkop av A Hülphers genealogier, 4, p 85, KB; handelskolhs prot 10 dec 1776, SSA; riksgäldsfullmäktiges prot 1821—23, Riksgäldskontorets arkiv; Jäders bruksarkiv, vol 337 o 353, ULA; O Sundholm, Hm öfver Skara Stifts Presterskap, 2, p 750, Skara SB. L B Bagge, Geneal öfversikt öfver de ofrälse Bagge-släkterna i Sverige (1906); G Bergström, Stora sjötullen & lilla tullen i Skåne, Halland o Blekinge samt på Gotland 1658—1765 (1958), suppl (1962); D H Biederstedt, Nachrichten von. . . neuvorpomerisch-rügenscher Gelehrten (1824); B Boëthius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719—1815 (1943); G A Bohlin, Bidr till Alingsås stads hist (1920); P-E Brolin, Hattar o mössor i borgarståndet 1760—66 (1953); H T Colenbrander, Gedenkstukken . . . van Nederland van 1795 tot 1840, 6: 1 (Rijks geschiedkundige publicatien, 13, 1911); A Gyrus, Theodor H in memoriam (SvD 24 febr 1960); O Dahl, Ett märkligt arv i Uddevalla (Bohuslänningen 25 mars 1963); dens, Uddevalla-släkten Bäck under 16- o 1700-talen (SoH 1967); B Dahlström, Rikets gäld 1788—92 (1942), s 310 f; A Edestam, Gustafsfors bruk (Dalia, 10, 1940), s 7—12; Z Esbergius, likpr över Arvid Johansson H (1723); N Frykholm, Sv veterinär-matr (1909); Henrik Constantin H, Några släktminnen rör släkten H, 1—2 (1927—39); E F Heckscher, Sveriges ekon hist från Gustav Vasa, 2:2 (1949); K-G Hildebrand, Fa-gerstabrukens hist, 1 (1957), s 216; R F Hochschilds memoarer, 2 (1909), s 31, 80; E Hornborg, Perioden 1721—1809 (Hfors stads hist, 2, 1950), s 253 f; Hultmark; E E de Jong-Keesing, De economische crisis van 1763 te Amsterdam (1939), s 136 f; Kommerskoll; S Kristiansson, Uddevalla stads hist, 1—2 (1951—53); P-A Lange, Anders Håkansson som politiker o ämbetsman 1789— 1800 (1940); Lewenhaupt; O Levertin, Teater o drama under Gustaf III (1889), s 83; F Ludvvigs, Statsobligationer från Gustaf III :s dagar (Ekonomisk revy 1968); B V:son Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 1 (1928—46); Millqvist; A Nach-manson o D Hannerberg, Garphyttan (1945); L van Nierop, De honderd hoogst aangesla-genen te Amsterdam in 1815 (Economisch-historisch Jaarboek, 11, 1925); G Nikander, Fiskars bruks hist (1929), s 60; O Nycander, Släkten Norraus-Hanson-H (1917); C T Odhner, Sveriges polit hist under Gustaf III:s regering, 1 (1885), s 431 f, 499, 2 (1896), s 137, 386; S Olsson, Olof Hermelin (1953); M v Plåten, 1700-tal (1963), s 53—56, 68, o där anf litt; Prof o prosten herr Harald H:s lefverne (G G Gjörwell, Nya sv bibi, 1: 1, 1762); PrRP, 4 (1962); H Rosman o A Munthe, Släkten Arfwedson (1945); K Samuelsson, De stora köpmanshusen i Sthlm 1730—1815 (1951); Schröderheimiana (PHT 1924); H Schiick, Elis Schröderheim (1942), s 13, 170,' 173; I Seth, Univ i Greifswald o dess ställn i sv kulturpolitik 1637—1815 (1952); Skara hm; SKL; L Stavenow, Ur konung Gustav III:s o statssekr frih Erik Ruuths brevväxl, 2 (1921), s 37f, 3: 1 (1927), s 23, 3: 2 (1928), s 38; Sv förfdex 1900—40, 1 (1942); C Tersmedens memoarer, 6 (1919), s 22 f, 40; H Tottie, Jesper Svedbergs lif o verksamhet, 1 (1885), s 40; K Åmark, Sveriges statsfinanser 1718—1809 (1961).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hasselgren, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12637, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-07-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12637
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hasselgren, släkter, urn:sbl:12637, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-07-27.