Meriter

1 Hedberg, Frans Theodor, f 2 mars 1828 i Sthlm (Pro Patria), d 8 juni 1908 där (Ad Fredr). Moder: Greta H. Debuterade som skådespelare o teaterförf 49, skådespelare i landsorten 49—53, vid Mindre teatern i Sthlm 53—54, litteratör o lärare i deklamation vid K teatern 62—81, lär vid MA 68, föreståndare för K teaterns elevskola 68—74, intendent för K teatern 71—81, dir för St Teatern i Gbg 81—83. Förf. — Litt et art 65, LMA 70.

G 1 febr 57 i Sthlm (Jak) m skådespelerskan Julia Amanda Carolina Broman, f 20 maj 35 i Borås (enl intyg vid föräldrarnas vigsel 1 sept 37 i Hedv El, Sthlm), d 27 juli 16 i Sthlm (Kungsh), dtr till skådespelaren Gustaf Robert B o Augusta Wilhelmina Haglund.

Biografi

Frans H inskrevs på Frimurarbarnhuset och uppfostrades — efter vad han själv berättat i Ny ill tidn 1872 — under sina första sex år av en »öm och god» komministeränka på ett litet undantagstorp under Sigridsholms säteri i Lunda (Sth), varefter han återkom till Sthlm och upptogs som barn i huset hos sin mors syster, gift med en vaktmästare. Efter tre år i Jakobs skola och två år i Tyska lyceum måste han i brist på pengar avstå från vidare skolstudier och tog tjänst hos en destillator under två år och sedan en kort tid hos en kramhandlare. Under sex år arbetade han därefter som perukmakare. Det var en hård tid, men den gav honom samtidigt stimulerande kontakt med teaterlivet och även lust att börja skriva.

Redan som perukmakare framträdde H med dikter och noveller i tidningen Friskytten, och 1849 tog han det avgörande steget till teatern, som länge lockat honom, då han dels debuterade som skådespelare (i Uddevalla), dels fick sin första pjäs, Hafvets son, uppförd. Som skådespelare skördade H inga lagrar. Ibland fick han under turnétiden nöja sig med sufflörens anspråkslösa roll; i sitt arbete Fyra år vid landsorts-theatern (1857—58) ville han bl a visa hur de avundade skådespelarna måste »framsläpa sitt liv». Efter sitt engagemang vid Mindre teatern i Sthlm lämnade han 1854 definitivt skådespelarbanan för att bli författare men senare också teaterledare.

Som dramatisk författare blev H snart sin tids populäraste, och han torde alltjämt vara den i Sverige hittills mest produktive med ett hundratal original och c:a 200 översättningar och bearbetningar; av de senare förtjänar framför allt Advokaten Knifving (1898) nämnas. I sina första originalverk höll han sig huvudsakligen inom farsens och vådevillens enklare uttrycksformer, men sedan han tagit råd av O U Torsslow och dessutom studerat särskilt August Blanche men också dansk, fransk och tysk lustspelsdiktning, utvecklade han en egen komedistil, som inte bara slog an på enklare teaterpublik utan även blev av betydelse för Strindbergs tidigare lustspel. Stor framgång hade han bl a med Frun af stånd och frun i ståndet (1861) och Blommor i drifbänk (1862). H ansåg själv, att han nästan alltid skrev med »en smula tendens», och det gällde i varje fall om dessa båda stycken, av vilka det förra förlöjligade ståndshögfärden och det senare var ett inlägg i tidens könsrollsdebatt, skildrande kvinnouppfostran i de moderna flickpensionerna. Den borgerliga sedekomedin En odåga (1867) har troligen bidragit till utformningen av Strindbergs Fritänkaren, och folklustspelet Rospiggarna (1884) finner alltjämt publik.

Annars står H numera nästan helt utanför repertoaren. Det gäller också om hans folkvisedramer, historiska skådespel, tragedier och mellanformer av dessa. Han utnyttjade här flitigt romantiska anekdoter och folkrim hos Fryxell, Starbäck-Bäckström, Afzelius och Arwidsson och tog intryck av Beskows, Scribes och dansk teknik liksom norsk nationalromantisk dramatik. Stilen är arkaiserande och den pedagogiskt-moraliserande idealismen överträder ofta gränsen till en besvärande sentimentalitet..Hans första historiska skådespel, Kung Märtha (1860; otr) behandlar Stureänkan på Hörningsholm men är mera borgerligt-sedelärande än historiskt, medan det bejublade Dagen gryr! (1863), som utspelas under Västerås riksdag 1527, var ett inlägg i representationsfrågan som kom att påverka Strindbergs både Mäster Olof och Gustav Vasa. Någon betydelse tillmätte Strindberg däremot inte H:s mest kända verk: Brölloppet på Ulfåsa (1865), ett nationalromantiskt skådespel i fyra akter på blankvers, byggt på Sigrid den fagras romantiska kärlekssaga och med musik av August Söderman. Den H:ska moralismen har här fått sin mest bekanta formulering i det råd Sigrid får av modern: »Gör glatt din plikt, så blir du säll på jorden!»

H har som dramatiker blivit hårt bedömd av eftervärlden; Stig Torsslow har kallat honom fäsör och teaterskräddare, saknande finess och elegans och med föga ambition att skriva en verkligt sv dialog. Man kan tillägga att han förvisso inte heller var förfaren i begränsningens konst. Men han ville hålla på teaterns värdighet under en tid då han såg hotet från gratismusik, varieté och flack operett. Däråt har han givit många uttryck i bl a brev, i Svenska skådespelare (1884), På ömse sidor om ridån (1888) och den anonymt utgivna skriften Teater eller varieté? (1893). För dramatikens förnyelse utgjorde han emellertid ett hinder. I sitt närmast för teaterskolor avsedda verk Bidrag till skådespelarekonstens och dramatikens historia (1890) säger han t ex om Strindbergs naturalistiska mästerverk, att det torde vara svårt att avgöra om de skulle beteckna ett nytt skede i den sv dramatikens historia och »motbjudande att hoppas».

H:s skådespel är ofta lyriska i tonen, och lyriken odlade han också i diktsamlingar präglade av enkelhet i Talis Qualis' stil, reflexion och naturkänsla, där »ögonblicket är spegeln för evighetens glans». Han skrev även livfulla realistiska och dramatiska noveller i borgerlig huvudstadsmiljö och skärgårdsberättelser grupperade kring dialoger på roslagsdialekt och med markerad sympati för urinvånarna — han tillbringade ofta somrarna på Skarpö utanför Vaxholm. Mest lästa blev samlingarna Svart på hvitt (1876 —79) och Stockholmslif och skärgårdsluft (1886), av vilka den senare bland berättelserna upptar Vid höslåttern med motiv som Strindberg följande år behandlade i Hemsöborna. Ett speciellt intresse har Sthlms-romanen Arbetarlif (1892), som i framstegsvänlig anda diskuterar rösträtts- och arbetarfrågan, rättslösheten och fattigdomens förbannelse och är vår första egentliga roman om arbetarrörelsen och dess ledare.

H var en optimistisk natur, som trodde människor om gott, och han ville gärna hjälpa dem som råkat i svårigheter; hans godtrogenhet ledde honom emellertid till egna ekonomiska bekymmer som teaterledare i både Gbg och Sthlm. Som föreståndare för Dramatens elevskola var han lärare för Strindberg, och då denne misslyckades i sitt försök att bli skådespelare, stödde H honom på många sätt, och det var väsentligen hans förtjänst, att Strindberg fick sina ungdomsdramer uppförda. I sin minnesbok Vid skrifbordet och bakom ridån (1908) angav han som det viktigaste hos en sceninstruktör »lugn och hovsamhet», och det var egenskaper som han själv ofta prisades för av sina många vänner. »H är trevlig som alltid», heter det i af Edholms dagbok, och det var en allmän uppfattning i sällskapslivet, bl a i Idun, där han med sin förnöjsamhet och älskvärda frihet från all avundsjuka hörde till de populäraste berömdheterna.

Författare

Ragnar Amenius

Arkivuppgifter

Brev från H i GUB, KA, SA (till H 2), SSA, UUB, Örebro stadsbibl o hos Bonniers förlag, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bacchi-sonen af -ed-(Kaffe-visa af [M] Cramer .. ., »Hjertat mig klämmer,» sorgeqväde af Bellman, samt Bacchi-sonen . . ., Sthlm 1850, s 7 f). — Ängsblommorna. Poetisk vår-kalender. Sthlm 1853. 100 s. [Med ny titel o omsl:] Förgät mig ej. Poetisk jul-kalender för 1854 jemte kassa- och annotations-almanach. Sthlm 1853. (28), 100 s. — Hin ondes gåfva. Komedi . . . Sthlm 1853. 72 s. (Svenska thea-tern, 37; Theaterstycken af F. Hedberg, 1 [båda omslagstit liksom nedan].) — »Min vän löjtnanten.» Komedi . . . Sthlm 1853. 52 s. (Ibid, 38; Theaterstycken . . ., 2.) 2. uppl 1862. — »När man inte har pengar.» Lustspel . . . Sthlm 1853. 88 s. (Ibid, 39; Theaterstycken . . ., 3.) — Bilder ur lifvet. Några etuder. Götheborg 1853 [omsl: 1854]. 63 s. — Strids-röster. Fosterländska sånger. Sthlm 1854. 48 s. — Den gamle lotsen. Sann fosterlandskärlek. Ett minne från år 1719, då ryssarne härjade våra svenska kuster. Sthlm 1855. 12 s. [Anon; förut i Aftonbladet, pseud Paul Qvitt] — Prolog till representationen, fredagen den 9 maj 1856, å Södra theatern, gifven till förmån för de brandskadade i Stockholm den 28 april 1856. Sthlm 1856. (4) s. [Undert.] — Nyårsnatten på Mosebacke. Tillfällighetstrolleri . . . Sthlm 1856. 40 s. (Sv theatern, 57.) 2. uppl s å. 36 s. — Valborgsmesso-aftonen. Hvardagsbilder ur folklifvet ... Sthlm 1855—56 [omsl: 1856]. 119 s. (Ibid, 58.) 2. uppl 1905. 112 s. — Huru tiden förändrar. Dramatisk skizz . . . Sthlm 1856. 47 s. (Ibid, 60.) — Tomtegubbarne. Nyårsskämt . . . (Uppställningen efter en idé af Erik Bögh.) Sthlm 1857. 35 s. (Ibid, 64.) — »Min hustru vill så ha det.» Lustspel ... Sthlm 1857. 93 s. (Ibid, 66.) — Kung Cliquot eller »Die verdammte Flie-ge». Lustigt sorgespel . . . [anon] (Tomtebis-sen 1857, Gbg, fol, n:r 19, s [3]). — Fyra år vid landsorts-theatern. Anteckningar i berättelseform af »Palle Block.» Afd 1—3. Sthlm 1857—58. 412 s. [Pseud.] — »På kärlekens vingar!» Lustspel . . . Sthlm 1858. 68 s. (Sv. theatern, 75.) 2. uppl 1904. 65 s. — Han reser för att roa sig. Lustspel . .. Sthlm 1858. 101 s. (Ibid, 78.) — Tal, uppläst på högtidsdagen i Sällskapet W. 6, den 27 :e febr. 1859, af -g. Sthlm 1859.^ 12 s. [Sign.] — Nordens qvinnor [sign] (Sånger vid minnesfesten öfver den trettonde mars 1809 på femtionde årsdagen, Sthlm 1859, s 7 f). — Ny-års-kommitén, ett skämt . . . Sthlm 1859. 31 s. (Sv. theatern, 81.) — Den tankspridde. Komisk monolog . . . Sthlm 1859. 13 s. (Anon; ibid, 83.) 2.-3. uppl 1886, 1908. — Sanningsvännen. Komisk monolog . . . Sthlm 1859. 12 s. (Anon; ibid, 84.) 2.-3. uppl 1865, 1880. — Galle Gläder eller En man af värde. Komisk monolog .. . Sthlm 1859. 13 s. (Anon; ibid, 85.) 2.-4. uppl 1862, 1869, 1875. 5. uppl: Kalle Gläder ... 1896. 15 s. 6. uppl 1911. — Slutbalen. Nyårsmönstring .. . Sthlm 1860. 28 s. (Ibid, 94.) 2. uppl så. — Maj-kungen. Tillfällighetsstycke . . . Sthlm 1860. 32 s. (Anon; ibid, 100.) — Kröningsfesten. Tillfällighetsstycke ... af Paul Qvitt. 31 s. (Pseud; ibid, 101.) — Slutbalen n° 2. Nyårsmönstring ... Sthlm 1861. 38 s. (Ibid, 104.) — Frun af stånd och frun i ståndet, lustspel . . . Sthlm 1861. 80 s. (Ibid, 109.) — Aldrig för sent! Dramatisk nutidsmålning . . . Sthlm 1861. 112 s. (Ibid, 112.) — Redaktions-visa vid Aftonblads-banketten den 27 januari 1861. (Tryckt som manuskript.) Sthlm 1861. 12 s. [Undert F. Ff.] — Sånger vid Sällskapet W-6S tredje högtidsdag i Stockholm, söndagen den 24:de febr. 1861. Sthlm 1861. (4) s. [Anon; tills med Johan Johansson.] — Sän-debref till baron Stedingk rörande några teater-förhållanden, af en teatervän. Sthlm 1861. 34 s. [Anon.] ¦— Pittoreskt Sverige. Första serien: Kanalfärden mellan Stockholm och Göteborg. Tjugo lithografierade utsigter efter originalteckningar. Med kort text. Sthlm 1861. Tv-8:o. 47 s, 20 pl, 2 kartor. — Smått och godt, i öfversättning och original. Sthlm 1861. 131 s. (Humoristiskt biblio-thek, 2 [omsl].) — Stockholmsbor på sommarnöje. Lustspel .. . Sthlm 1861. 94 s. ¦—¦ Till tings! Till tings! Nyårsmönstring . . . Sthlm 1862. 57 s. (Sv. theatern, 117.) — Blommor i drifbänk. Komedi . . . Sthlm 1862. 116 s. (Ibid, 122.) — Anna-Stinas illusioner. Lustspel ... Sthlm 1862. 123 s. (Ibid, 124.) — Dagen gryr! Historiskt skådespel . . . Sthlm 1863, 128 s. (Ibid, 131.) — Frivilliga och motvilliga. Lustspel . . . Sthlm 1864 [omsl]. 84 s. (Ibid, 148.) — På femtionde årsdagen af Sverges och Norges förening den 4 november 1864. Sthlm 1864. (4) s. [Dikt undert -ed-.] — För Danmark. Den 4:de november 1864, (vid en enskild fest) [sign dikt] (Litet förladdning. Skarpskytte-kalender för år 1865, Sthlm 1864, s 52 f). — Norr och Söder. Lustspel ... Sthlm 1864 [omsl: 1865]. 101 s. (Sv. theatern, 152.) — Korp-Kirsti. Ett dala-äfventyr . . . Sthlm 1865. 43 s. (Ibid, 155.) 2. uppl 1903. — Brölloppet på Ulfåsa. Skådespel . . . Sthlm 1865. 147 s. (Ibid, 157.) 2. uppl 1876. 177 s, 1 pl. 3. uppl: Bröllopet . .. 1902. 178 s. 4. uppl: Bröllopet på Ulvåsa . . . 1915. 173 s. 5. uppl 1931. 202 s. Dansk övers Khvn 1866, tyska Danzig 1873 o Leipzig [1875], italiensk Milano 1882. — Under utställningen. Tillfällighetsfars . . . Sthlm 1866. 77 s. (Ibid, 168.) — Dikter. Sthlm 1866. 271 s. [Annan uppl: 322 s. — Hertig Magnus och sjöjungfrun. Romantisk operett i tre akter. Musiken af Ivar Hallström. Sthlm 1867. 64 s. (Opera-repertoire, 37 [omslagstit liksom nedan].) — En odåga. Komedi ... Sthlm 1867. 119 s. (Sv. theatern, 170.) — Wasa-arfvet. Historiskt skådespel. . . Sthlm 1868. 150 s. (Ibid, 177.) — Lejonet vaknar. Skådespel . . . Sthlm 1868. 108 s. (Ibid, 181.) — Dagens man [sign dikt] (Litterära jul-bladet, [1,] 1868, Sthlm, 4:o, s 2). — Jaså! [sign dikt] (Miniatyr-almanach för 1869, Sthlm 1868, s 151—154). — Valkyrian [sign dikt] (Val-kyrian. Kalender för 1869, Sthlm 1868, s 7—9). — Så kallad ungdom. Komedi . . . Sthlm 1869. 124 s. — Brudens krona. En dikt af »Esbern Snare». 1*. Sthlm 1869. 180 s. [Pseud.] — Prolog vid invigningen af We-nersborgs nya teater den 8 augusti 1869. Wenersborg 1869. (6) s. — Stolts Elisif. Skådespel . . . Sthlm 1870. 132 s. (Sv. teatern 189.) — Det skadar inte! Lustspel . . . Sthlm 1870. 72 s. (Ibid, 193.) 2.-4. uppl 1880, 1892, 1906. 74 s. 5. uppl 1912, 1920 [omsl: 6. uppl(!)]. 6.-7. uppl 1931. — Majorens döttrar. Komedi . . . Sthlm 1871. 84 s. (Ibid, 197.) 2.-3. uppl 1884, 1903. 4. uppl 1916. 79 s. — Den stumme brodern. Sthlm 1871. 7 s. [Dikt undert -ed-.] — Vid riks-gränsen. Tillfällighetsspel, med sång och dans i en akt. Musiken af Aug. Söderman. Sthlm 1873. 20 s. (Sv. teatern, 202.) — Den berg-tagna. Romantisk opera i fem akter. Musiken af Ivar Hallström. Sthlm 1874. 60 s. (Opera-repertoire, 72.) 2. uppl s å. Dansk övers Khvn 1876, tysk Miinchen 1876. — Sång för Nordens qvinnor den 9 juni 1875. Sthlm 1875. (4) s. [Undert -ed-.] — Dagtingan. Komedi på vers . . . Sthlm 1876. 132 s. [Sv teatern, 210.] — Svart på hvitt. Berättelser. 1—3. Sthlm 1876—79. 375, 369, 316 s. 1: 2. uppl 1886. —¦ Vikingarne. Romantisk opera i tre akter. Musiken af Ivar Hallström. Sthlm 1877. 50 s. (Opera-repertoire, 76.) — Waxholms kapprodd. Sthlm 1878. Fol. 1 bl. [Dikt undert -ed-.] — Glanskis. Komedi . . . Sthlm 1878. 148 s. [Sv teatern, 211.] Tysk övers Berlin 1879. — Lille jätten. Berättelse ur folklifvet i Stockholm. Sthlm 1880. 52 s. [Ur Svart på hvitt.] (öreskrifter för folket, 102 [omsl].) — Vegafärden. En diktcykel . .. tillegnad Nordostpassagens upptäckare. Sthlm 1880. 38 s. 2. uppl s å. — Mellan bjudningarna. Komedi . . . Sthlm 1884. 52 s. (Sv. teatern, 218.) 2. uppl 1905. 56 s. — Rospiggarna. Folklustspel . . . Sthlm 1884. 117 s. (Ibid, 219.) — Svenska skådespelare. Karakteristiker och porträtter. Sthlm 1884. 252 s. — Svenska operasångare. Karakteristiker och porträtter. Sthlm 1885. 319 s. — Till Anna De Wahls beundrare och vänner! [Rubr.] Sthlm 1886. Fol. (4) s. [Undert Fr. Hg.] — Stockholmslif och skärgårdsluft. Nya berättelser. Sthlm 1886. 488 s. — Den gamle kejsaren [dikt] (Ur det moderna samhälls-lifvet, 9: O Sjögren, Kejsar Wilhelm, Sthlm 1888, s V—VIII). — På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet. Sthlm 1888. 405 s. — Från gator och skär. Nya berättelser. Sthlm 1889. 474 s. — Bidrag till skådespelarekonstens och dramatikens his- toria. Sthlm 1890. VII, 508 s, 10 pl. [För-tit:] Skådespelarekonst och dramatik. — Svenska historiska skådespel. Stolts Elisif. Dagen gryr! Wasa-arfvet. Lejonet vaknar. Sthlm [1891]. [Nytr omsl o tit till Sv teatern 189, 131, 177 o 181.] — Gustaf ID> operahus och dess minnen. Några samlade blad. Sthlm 1891. 138 s, 6 pl. — Sånggudinnornas afsked. Efterspel ... Sthlm 1891. 25 s. [Sv teatern, 227.] — Lille prinsen [sign dikt] (Barnens jultidning Snöflingan, årg 2, 1891, Sthlm, 4:o, s 1). — Arbetarlif. Skildring ur verkligheten. 1—2. Sthlm 1892. 186, 244 s. ¦—¦ Från skärgården och fastlandet. Verklighetsbilder och historier. Sthlm 1893. 267 s. — Teater eller varieté? Några närgångna betraktelser af »en teatervän». Sthlm 1893. 68 s. [Anon.] — Kung Heimer och Aslög [sign dikt (ur Svea 1872)] (Lekkamraten. En julbok för barn . . ., 11, 1893, Sthlm, s 17— 19). — Våra sceniska konstnärer förr och nu. Afbildningar . . . Med text. H 1—[2*]. Sthlm 1893—94. 16 s, 8 portr, 15 s, 5 portr. — Vacklande grund. Skildringar ur ett konst-närslif. Sthlm 1894. 402 s. (Iduns romanbibliotek, 5.) — Petter Fredrik Lindström. * 1840 t 1893. Sthlm 1895. 8 s. [Undert F. H.] — Bland storstadsfolk och skärgårdsbor. Ny samling berättelser. Sthlm 1895. 234 s. — Upplysning åt alla! Dikt . . . vid Stockholms arbetareinstituts tioårsfest den 2 mars 1890 (Stockholms arbetareinstituts folkskrifter, 3: A Hedin, Om arbetarehögskolornas nödvändighet . . ., Sthlm 1896, s 14—16). — Efterskörd. Äldre och nyare dikter. Sthlm 1898. 298 s. — Till Knut Almlöfs minne. Fregattkaptenen. Advokaten Knifving. Jämte inl och förord. Sthlm 1899. 229 s, 3 pl. — Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser. Sthlm 1899. 399 s. — Mina första teaterstycken. En blick tillbaka (När vi började, ungdomsminnen af svenska författare. Utg af Sveriges författareförening, Sthlm 1902, s 6—19). — Sten Stures löfte. Historiskt skådespel . . . Sthlm 1903. 151 s. (Sv. teatern, 276 [ryggtit].) —¦ Gräsänklingar. Lustspel . . . Sthlm 1904. 88 s. (Ibid, 277.) — Vid Aftonbladets 75-årsfest den 23 januari 1906. [Rubr.] Sthlm 1906. (4) s. [Dikt, undert.] — Hin och småländingen. Sagolustspel . . . Sthlm 1906. 125 s. (Sv. teatern, 304.) — Hårda sinnen, folkskådespel . . . Sthlm 1906. 96 s. (Ibid, 305; även Nya följetongen. Tidskr för sv o uti skönlitteratur, 1906: 49—50.) — Flinta och stål. Skådespel . . . Sthlm 1906. 89 s. (Ibid, 306). — Kloka Maja och andra berättelser. Sthlm 1908. 183 s. — En spillra. Norrköping 1908. 46 s. [Bil till Den sv familjejournalen; ur På ömse sidor om ridån.] — Vid skrifbordet och bakom ridån. Minnen från flydda teatertider. Sthlm 1908. 188 s. — Kapellpredikanten och andra berättelser. Sthlm 1909. 189 s. — Majorens döttrar och andra berättelser. Sthlm 1910. 190 s. — Lillbo-Petter och andra berättelser. Sthlm 1910. 190 s. — Flickan med grafkransarna och andra berättelser. Sthlm 1911. 182 s. — Sista uppbådet [dikt] (Barnbiblioteket Saga, 72: E Col-lin m fl, Drottning Karins ring, historiska episoder och sägner, Sthlm 1919, s 193— 196). — Medv i Svea, folk-kalender för 1857—1902, 1905, 1907—08, med en eller flera dikter, artiklar eller dödsrunor årligen, även sign, och i Nornan, 1874—76, 1878, 1885, 1895, Sthlm; vidare i Ny illustrerad tidning 1865—1900, När och fjerran 1869— 71, Friskytten, Budkaflen, Idun o SvD, Sthlm, samt i redigerade tidn nedan. Följetonger i bl a GHT 1853, Aftonbladet o Väs-terbottens-kuriren. — Tyska övers av H:s arb, se S Rinman, Deutsche Bucher iiber Schweden und schwedische Dichtung in deutscher Ubersetzung, Sthlm 1952, s 10; övers även till danska, finska o holländska. — Sign: -ed-.

Översatt: [A v] Kotzebue, En hufvudpas-sion, 1856, 80 s. (Svenska theatern 59); [G V Varin o L Desvergers — G Kettel —] E Bögh, Tre för en, vådevill . . . lokaliserad, 1858, 44 s (ibid 71), 2. uppl 1876; [K G] Stephanife] d y [-L Knudsen], Doktorn och apothekaren. Komisk operett ... af Ditters von Dittersdorf, 1858, 78 s (anon, ibid 74); [M A A (Marc-)Michel o E M Labiche,] Herre! Var så god och tag bort er dotter!, 1860, 62 s (ibid 99), 2. uppl 1891, 57 s, 3. uppl 1914; E Bögh, Sju föreläsningar, 1860, 102 s ([omsl:] Humoristiskt bibliothek, [1]); H Cremieux (omsl), Orpheus i underjorden. (Burleskt sångspel) ... af J. (Jules[lJ) Of-fenbach, 1861, 62 s (anon bearb tills med A Blanche efter E Wallmarks o L Granbergs övers, Sv. theatern 103); E Bögh, »Jag ber tusen gånger om förlåtelse!», 1862, 36 s (anon, ibid 118), 2. uppl 1903; [E Roche-fort —] dens, Ett stockholmsgenie, 1862, 44 s (ibid 127); [H Andersen eller J Luise Hei-berg,] Rosa och Rosita, 1864, 50 s (ibid 142), 2. uppl 1879, 48 s, 3. uppl 1913, 46 s; H Nicolle, Min tants planer, 1864, 36 s (anon, ibid 143); E Bögh, Tjugufyra visor . . ., 1865, 36 s, 48 s noter; H Meilhac o L Havély [Halévy], Den sköna Helena. Komisk operett ... af J. Offenbach, 1865, 95 s (Opera-repertoire, 28), 2.—4. uppl 1865, 1866, 1867, 5.-6. uppl 1888, 1908, 84 s, 7. uppl 1918, 90 s; B Björnson, De nygifta, 1866, 67 s (Sv. theatern 160), 2. uppl 1893, 44 s, [3.] uppl s å, 48 s; V Sardou, Familjen Benoiton, 1866, 156 s. (anon, ibid 167); O Feuillet, Ett hem, 1867, 34 s. (ibid 172); E Gondinet, Den hvita halsduken, 1868, 46 s (ibid 178), 2. uppl [omsl] 1884; Den förtrollade katten, sagospel . . . från franskan. Musiken af I Hallström, 1869, 74 s (Opera-repertoire 53); [M F L Gand-Lebland du Roullet - R Wagner,] Ifigenia i Aulis ... af Gluck, 1871, 40 s (ibid 60); M Garré o J Barbier, Mignon ... af A Thomas, 1873, 59 s (ibid 65), 2.-5. uppl 1875, 1882, 1891, 1901, 6. uppl 1923, 67 s; R Wagner, Lohengrin, 1873, 52 s (ibid 66), 2.-5. uppl 1874, 1885, 1905, 1923; [F A E de] Planard, Duellen ... af Herold, 1873, 76 s (anon bearb av G G Ingelmans övers, ibid 71); E Gon-dinet, Kungen har sagt det! ... af L Délibes, 1877, 134 s (ibid 75); P Mérimée - Meilhac o Halévy, Carmen ... af G Bizet, 1878, 60 s (ibid 77), 2.-4. uppl 1879, 1888, 1898, 5. uppl 1911, 56 s, 6. uppl 1922, 68 s [även med omsl 1927: Radiooperorna], 7. uppl 1931; R Wagner, Tannhäuser och sångarstriden på Wartburg, 1878, 40 s (ibid 79), 2.-4. uppl 1910, 1919, 1927 [omsl: Radiooperorna]; J Barbier o M Carré, Philémon och Baucis ... af C Gounod, 1879, 43 s (ibid 80); [S H v] Mosenthal, Guldkorset ... af I Briill, 1879, 48 s (ibid 81); E Gondinet o P Gille, Jean från Nivelle ... af L Délibes, 1880, 77 s (ibid 83); [W Muller v Königswinter,] Karpathernas ros ... af S Saloman, 1881, 52 s (ibid 84); G de Mau-passant, Ett lif, 1884, 280 s; [Elisabet av Rumänien, pseud] »Carmen Sylva», Neaga . . . af I Hallström, 1885, 52 s (Opera-repertoire 86); R Wagner, Mästersångarne i Niirnberg, 1887, 110 s (ibid 88), 2. uppl [omsl] 1929, 118 s; H Suderman, Ära, 1890, 204 s [anon, Sv teatern 225 (ryggtit liksom nedan)], 2. uppl 1905, 164 s; dens, Hemmet, 1893, 178 s [anon, ibid 244 (ryggtit 242)]; Sudråka - E Pohl, Vasantasena. Indiskt drama . .., 1894, 119 s [ibid, 247]; H [R v] Hopfen, Hexfällan, romantisk opera ... af A Hallen, 1895, 58 s ([omsl:] Chelius operatexter, 2); Fregattkaptenen eller Salamandern . . . från franskan, 1898, 142 s, 1 pl (Sv. teatern 257); Teren-tius — [A] v Winterfeldt, Advokaten Knif-ving, [1898], 85 s, 1 pl, (ibid 258); [J-M-F Marniére, pseud] Jeanne Marni, Droskor, situationer, scener och ögonblicksbilder ur det parisiska hvardagslifvet, 1900, 138 s; W Meyer-Förster, »Gamla Heidelberg», 1903, 138 s, 1 pl [Sv teatern 273], 2. uppl s å, [ny uppl] 1918, 158 s (Bonniers [95]-öres-böcker, [48]); M Maeterlinck, Monna Van-na, 1903, 99 s [ibid 274], 2. uppl s å; dens, Joyzelle, 1903, 90 s [ibid 275]; Kalidasa -M Möller, Sakuntala, ett indiskt drama . . ., 1905, 83 s [ibid 300]; H Ibsen, Vildanden, Radioarr av L-L Lxstadius, 1955, 58 s (Radiotjänsts teaterbibliotek, 140); samtliga Sthlm. Vanligen fria övers, vars förf o ev tidigare bearbetare för varje verk här angivits kronologiskt; jfr de fullständigare titlarna i Sv förfdex 1911—1940, s 292.

Redigerat (utg): Julaftonbladet. 1856— 59. Sthlm. Fol. (Anon utg.) — Tidning för theater och musik. 1858—59 (juni). Sthlm. Fol. (Sign; red tills med L Norman o A Rubenson.) — Ny illustrerad tidning . . . 1865 (nov). Sthlm. Fol. (Red.) — Biträtt red av Skarpskytten, Gbg 1851.

Källor och litteratur

H Baude, Strindberg, H o Mäster Olof (OoB 1956); K O Bonnier, Bonniers, 3 (1930); L Dietrichson, En norrmans minnen från Sverige, 2 (1902); E af Edholm, På Carl XV :s tid (1945); dens, Mot seklets slut (1948); G Fredrikson, Teaterminnen (1918); H O Granlid, Martin Koch o arbetarskildringen (1957); A Hagsten, Den unge Strindberg, 1—2 (1951); G Hasselberg, Rudolf Wall, DN:s skapare (1945); W Hedberg, F H (Bonniers månadshäften, nr 2, 1908); Y Hedvall, Hundraårsminnet av F H:s födelse (Scenen 1928); O Levertin, Essayer, 1 (1907); H Lindgren, F H. Några ord till sjuttiofemårsdagen (Idun 1903); R M Lindgren, »Arbetarlif» — vår första arbe-tarroman (Nya Norrland 15 jan 1963); T Nerman, Hjalmar Branting, kulturpublicisten (1958); Ny ill tidn 1872 o 1898; G Nordensvan, Sv teater o sv skådespelare ... 2 (1918); När vi började (1902); G Ollen, Strindbergs dramatik (1961); G Rydell, Adertonhundratalets hist skådespel i Sverige före Strindberg (1928); S Rönnow, Barnhus-barn — perukmakare — skådespelare — arbetareskildrare (Soc-Dem 21 juni 1936, bil); A Strindberg, Brev, 1 ff, ed T Eklund (1948 ff); J Svanberg, K teatrarne . . . 1960—1910, 1 (1917); S Torsslow, Edvard Bäckström o hans dramatiska diktning (1947); P-O Zenn-ström, En bortglömd tendensroman (Arbetar-tidn 15 febr 1962).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frans T Hedberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12687, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12687
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frans T Hedberg, urn:sbl:12687, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-19.