Alma I S Hedin

Född:1876-04-22 – Klara församling, Stockholms län
Död:1958-05-21 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län

Filantrop


Band 18 (1969-1971), sida 477.

Meriter

6 Hedin, Alma Isabel Sofia, syster till H 5, f 22 april 1876 i Sthlm (Klara), d 21 maj 1958 i Sthlm (Kungsh). V värdinna för stiftelsen Wilhelm Govenii minne 07—27, led av stadsfullm i Sthlm 11—17, en av ledarna inom Rädda Barnen 19, initiativtagare till Blomsterfonden 21, led av hjälpkomm för Ruhrdistriktet 23. — Iqml 26. — Ogift.

Biografi

I sitt självbiografiska arbete I minnets blomstergårdar ger Alma H en levande bild av umgängesformerna inom det förvånansvärt tunna skikt av familjer, som mot slutet av förra seklet bar upp det kulturella livet i Sthlm. Det är en idyllens tid hon skildrar. Så fick t ex barnen i Brummerska skolan, där H var elev, komma upp på slottet till den fromma prinsessan Eugénie och ha syförening hos henne. Hon talade med dem om djurskydd och sammankomsterna avslutades med aftonbön.

Sedan H tagit kontakt med Agnes Lagerstedt, vilken efter engelskt mönster börjat bygga billiga bostäder för barnrika arbetarfamiljer, såg hon som sin uppgift att organisera ett liknande företag. Från 1907 och 20 år framåt ägnade hon nästan all sin tid åt uppgiften att som v värdinna sköta den genom donationsmedel tillkomna stiftelsen Govenii minne, där obemedlade arbetarfamiljer fick bostäder. Det materiella biståndet var nog så betydelsefullt, men av vida större värde var den möjlighet som detta gav att komma människor nära och ge hjälp i allehanda personliga svårigheter.

Under sitt arbete i Govenii minne hade H lärt känna bostadsnödens förlamande och nedbrytande inverkan ej minst på de gamla. Hon frågade sig då, om inte en del av de pengar som offrades på blommor åt minnet av de döda skulle kunna användas på ett bättre sätt — som hjälp åt de levande. I maj 1921 fick hon till stånd ett upprop om bildandet av en fond för detta ändamål, undertecknat av henne och några av hennes personliga vänner men även av Hjalmar Branting, Nathan Söderblom, överståthållaren i Sthlm och landets landshövdingar. Så bildades föreningen Blomsterfonden, som konstituerades i slutet av maj s å med överståthållaren Carl Hederstierna som ordförande. Vid H:s död hade denna fond, vilkens mål var »goda hem åt de gamla och hjälp till självhjälp in i sena ålderdomen», ekonomiska resurser att bereda omkring tusentalet gamla vård och bostäder i av fonden uppförda fastigheter.

H:s strävan att hjälpa människor som hade det svårt visade sig på många sätt. 1912 tog hon t ex initiativet till nationalinsamlingen för barnförlamningens offer och under och efter de båda världskrigen organiserade hon betydande hjälpsändningar till krigets offer.

H var sin bror Svens ständige sekreterare under många år. I sin bok Min bror Sven berättar hon inte enbart om dennes liv och gärning, utan även om hur hon vid hans sida föres in i vetenskaps- och aristokratkretsar i England och USA. Under broderns långa forskningsresor skötte H de nödvändiga kontakterna hemma i Sverige.

Författare

Lechard Johannesson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Intressekontorets uppgift och nytta ([Vår stad,] Tidskrift för Stockholms stads tjänstemäns förening, årg 4, 1914, Sthlm, nr 6, s 1—4; även sep, 12 s). — Arbetsglädje. Lärdomar från Amerika. Sthlm 1920, 152 s. Tysk övers: Arbeitsfreude. Was wir von Amerika lernen können. Leipzig 1921. 178 s, 1 portr. —¦ Maria Ekman. Levnadsteckning. Sthlm (tr Upps) 1925. 166 s. — Mein Bruder Sven. Nach Briefen und Erinnerungen. Leipzig 1925. 410 s, 1 portr, 20 pl-bl. Volksausg Leipzig 1927. 172 s, 7 pl-bl, 1 portr. Sv uppl: Min bror Sven. Brev och minnen. Sthlm 1926. 389 s, 7 portr-bl, 14 pl-bl. — Från förbehållsamhet till vänskap (Hågkomster och livsintryck, 21: Mårbacka och Övralid . . . under red av S Thulin, saml 1, Uppsala 1940, s 428—434). — I minnets blomstergårdar. Sthlm 1950. 270 s.

Källor och litteratur

Sv förf:lex 1941—50 (1953); Vecko-Journalen, 1926, nr 17; nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alma I S Hedin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12727, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lechard Johannesson), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12727
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alma I S Hedin, urn:sbl:12727, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lechard Johannesson), hämtad 2024-04-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se