Biografi

Heland, von Heland, släkt, härstammande från regementsskrivaren Erik Andersson (1608—72). Han uppges ha varit född i Örebro o son till en Anders Sverkilsson, men denne har ej kunnat återfinnas i Örebro tiondelängder. Enligt mantalslängderna bodde Erik Andersson 1652—62 efter sitt avsked i Hestad i Skönberga (Ög) o därefter i Åskog i Mogata (Ög). Hans söner kallade sig H. Sonen Erik H (1658—1709) stupade som kornett vid Poltava, o sonen Anders H (f 1637 enl Åkerstein; d 1695) på Gäversnäs i Helgesta (Söd) var från 1679 kronofogde i Oppunda o Villåttinge hd (Söd). En dtr till honom blev g m biskop Daniel Lundius i Strängnäs. Hennes bror Martin H (d 1734) på Gäversnäs deltog i Karl XII:s polska o ryska krig o var 1709—22 fånge i Ryssland samt blev till sist löjtnant. Han blev farfar till grafikern o målaren Martin (Mårten) Rudolph H (se nedan).

Anders o Erik H:s bror regementskvartermästaren Claes H (1645—1731) i Åskog blev svårt sårad vid försvaret av Stettin 1677. Hans son Gustaf H (1680—1759) blev registrator i änkedrottning Hedvig Eleonoras kansli 1714 o i inrikes civilexp 1719, var bondeståndets sekreterare vid riksdagen 1726—27, adlades 1727 med namnet v H, blev s å expeditionssekreterare o fick 1747 kansliråds n h o v. Dennes son Carl Fredrik v H (1732—1801) var kommissionssekreterare vid beskickningen i Madrid från 1761 o chargé d'affaires i Dresden från 1790. Hans äldre halvbror Johan v H (1713—86), blev expeditionssekreterare i inrikes civilexp 1758 o var statssekreterare där 1777—82. Dennes sonson Johan Vilhelm v H (1785—1850) sårades i Pommern 1807 o utmärkte sig i kriget mot Norge 1808 samt blev major 1835. Han var gift med en syster till E G Geijer o blev svärfar till F A Dahlgren (bd 9). Denna släktgren fortlever endast i Australien.

Johan Vilhelm v H:s bror Isak Fredrik v H (1801—90) blev 1833 kapten, 1836 tf linjechef för den nyinrättade optiska telegrafinrättningen i Sthlms skärgård o 1843 major. Uppfinnaren löjtnant A Fahnehjelm (bd 15) lyckades 1844 intressera honom för den elektriska telegrafen, o de utarbetade tillsammans den första sv elektriska »telegrafmaskinen», som 1846 demonstrerades för chefen för topografiska kåren generalmajor C F Akrell (bd 1) o för kungaparet. Den kom dock ej till praktisk användning. 1850 motionerade v H på riddarhuset om modifikation av expropriationslagstiftningen för att möjliggöra anläggning av elektriska telegraflinjer, vilket ledde till en författning därom 1854. Sedan regeringen 1 febr 1853 beslutat att införa den elektriska telegrafen i Sverige, förordnades v H o Fahnehjelm att biträda Akrell vid anläggningen av telegraflinjen Sthlm—Uppsala. Den provades 16 juli s å, o 1 aug förordnades v H som befälhavare för denna linje. Han fick därefter jämte Akrell för undersökningar o kostnadsberäkningar göra en resa längs den planerade telegraflinjen till Hälsingborg o därifrån till Tyskland för studium av därvaran-de telegrafverks organisation o förvaltning. 1854 ledde v H arbetet med inrättandet av nämnda telegraflinje. Efter dess fullbordande utnämndes han s å till överstelöjtnant. 1854—71 var v H som en av telegrafverkets avdelningschefer (från 1856 kallade intendenter) chef för dess kameralavdelning (tjänstledig från 1868). Hans son Frans Isak v H (1843—1923) var 1897—1904 överste för Jämtlands fältjägarreg. Frans v H är framför allt bekant som tonsättare. Hans mest kända alster är den lyriska sången Bland fjällen, till vilken han även författat texten. Sju operetter av honom uppfördes på olika sthlmsteatrar 1870—90.

En kusin till Frans v H blev farfar till landshövding Erik v H (f 1894) o dennes bror verkst direktören för ab Sthlms spårvägar Hans v H (f 1902).

Författare

Källor och litteratur

Biographica, diplomattraktamenten, vol 15, RA; J O Åkersteins genealogier, RHA; Hammarkinds hdsrätts arkiv A I: 2, p 140, VLA.

L Dahlgren, Ransäter (1923); F A v Fersens hist skrift:er, 4 (1869), s 157, 328 f; Frälseg, 2—3 (1934—47); H Heimburger o NJA Risberg, Sv telegrafverket, 2—3 (1938); K första livgrenadjärreg:s hist, 3 (1958), 5—6 (1930—53); K Jämtlands fält-jägarreg:s hist (1966); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); Lewenhaupt; Malmström; C Meijer, Kriget emellan Sverige o Danmark åren 1808 o 1809 (1867), s 78 f; Norlind; Sohlman; SRA 2:2 (1913); G Stiernstedt, Ur Erik Gustaf Geijers liv, 1 (1963); Örnberg, 8 (1892), s 326.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Heland, von Heland, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12803, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12803
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Heland, von Heland, släkt, urn:sbl:12803, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.