Biografi

Herweg [Herveg, Herwegh, Herweghr, Herwech, Herweig), släkt, enligt obestyrkt uppgift ursprungligen av gammal skotsk adel (Fryxell).

Handelsmannen Jakob H (d 1641) flydde 1615 från Lübeck undan sina kreditorer först till Lüneburg o sedan »blott och naken» till Gbg. Där nämnes han som vågmästare 1621, arrenderade stadsvågen 1624—27 o blev ägare av tre hus. Son (Almquist, 1, s 323) till honom var kryddkrämaren, sedermera bryggaren o packhusmästaren Adam H (d omkr 1670) i Gbg. Ovisst är sambandet mellan dem o den i Gbg också verksamme handelsmannen Jörgen H (d 1667) samt Jakob H (d 1690). Den senare var riksdagsman 1678, en av de fyra åldermännen i Gbgs handelsgille från 1681, rådman från 1684 o kassaförvaltare i Gbgs hospital från 1687. Barn (Gbgs drätselkammares räkenskapsbok 1690, f 310) till Jakob H var handelsmannen Johan H (d 1729) i Gbg o Sara H (1651—1727), som i äktenskap med rådmannen Nils Persson Sahlgren blev mor till den kände gbgsköpmannen Niclas Sahlgren.

Adam H uppges (Fryxell) ha varit bror till borgaren Jakob H (levde 1656) i Filipstad, vilken förekommer i mantalslängderna där från 1645 o möjligen är identisk med den ovannämnde rådmannen i Gbg, särskilt som han uppges (Fryxell) ha haft en son Johan. Han blev far (Färnebo dombok 26—30 sept 1682, GLA; Karlstads hm, 3, s 14) till rådmannen Henrik H (1645—1711) i Filipstad. Denne köpte 1691—93 övre hammaren i Munkfors samt mellanhammaren o hälften av övre hammaren i Ransäter. Sina andelar i Ransäter bortbytte han 1694 mot övre hammaren i Mölnbacka i Nedre Ullerud. Hans son Sven H (1682—1716) kom genom äktenskap med en dtr till Uddeholmsverkens grundare Johan Karlström i besittning av herrgården Risberg i Norra Råda (nu Hagfors) o hyttan Hedenskog i Brattfors. En annan son, Leonard H (f 1688; d 1765, ej 1764), kom genom ingifte i släkten Gyllenspetz i besittning av säteriet Västsjö i övre Ullerud, o dennes son Carl Henrik H (1714—71) kom genom äktenskap med en kusin av samma släkt i besittning av Högfors bruk i Gräsmark, som ärvdes av sonen löjtnant Per Leonard H (1740—1808). En tredje son till Henrik H, handelsmannen Adam H (f 1693; levde 1750) i Filipstad, blev far till Olof Herwech (f 1718, ej 1719; d 1798), som blev docent i filosofi i Uppsala 1751 o adjunkt i teoretisk filosofi där 1765.

Ytterligare en son till Henrik H var lektorn i logik o etik Gustaf Herwegh (1686—1721) i Karlstad, som var riksdagsman 1719 o 1720. I äktenskap med en faster till Daniel Tilas blev han far till Daniel Herweghr (1720—87). Denne var ursprungligen språkman o lärjunge till J Ihre. Han blev 1746 magister i Uppsala. Efter skoltjänst i Falun o Västerås blev han 1758 lektor i grekiska i Västerås o 1765 domprost där. H, som var hatt, utnämndes 1771 med förbigående av flera mössor till kh i Sthlms storkyrkoförsamling. 1773 blev H den förste biskopen i Karlstad (tilltr 1775) samt ledamot av bibelkommissionen, i vilken han biträdde J Floderus (bd 16) vid revideringen av översättningen av Nya testamentet. 1775 o 1786 var han uppförd på förslag till ärkebiskop. Redan före sin biskopsutnämning hade H varit riksdagsman 1769—70 o 1771—72. Liksom sin svärson Johan v Engeström var han bland de främsta i oppositionen mot Gustav III på 1786 års riksdag. H:s ordbok över västmanlandsmålet (Idioticon westmannicum) publicerades 1925 efter ms i Västerås SB. Där finns även delar av hans samlingar till Västerås stifts historia, som kom att bli grunden för det herdaminne som J F Muncktell utgav. Språkvetenskapliga ms av H är också bevarade i Engeströmska saml i KB o i VHAA. Brorson till honom var porslinsmålaren, sedermera tapetfabrikören Carl Herweghr (1744—80) i Sthlm, som blev far till tapetmålaren Carl Ulrik Herweghr (f 1780, ej 1779; d 1819) i Sthlm.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Västergötlands handhar 1623:21, Genealogica 108: Hermelin, RA; F Fryxells släktbok, mikrofilm av A Hiilphers genealogier, 7, p 90, KB; C Annerstedts samhar till UU:s hist 11:17 (U 40:48), p 153, UUB; Larssonska släktverket, Kristinehamns läroverksbibl.

H Almquist, Gbgs hist 1—2 (1929—35); J A Almquist, Uddeholmsverken (1899), s 118, 125, 494; I Andersson, Uddeholms hist (1960); C Annerstedt, UU:s hist, 3: 1—2 (1913—14); W Berg, Samhar till Gbgs hist, 1, 3 (1882—90); BorgRP före frihetst (1933); H Bratt, Några ant:ar om släkten Bratt från Brattfors (1951); Ekstrand; J v Engeström, Hist ant:ar o bref från åren 1771—1805 (1877); E Fernow, Beskrifning öfwer Wärmeland (1773), s 536, 743; dens, Oeconomisk beskrifning öfwer hemmanet Kymsberg eller Kimsberg . . . (Hushållningsjournal för october 1782); H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist, 1—3 (1908—24); dens, Handelsfören i Gbg 1661—1911 (1911), s 17, 190, 212; J Furuskog, De värmländska järnbruken (1924), s 235, 287; L Geijer, Släkten Geijer (1953); K J Gezelius, Släkten Sahlgren från Gbg (1941), s 9; A Grape, Ihreska hssamhen, 1—2 (1949); Gbgs stads borgarelängd^ 1621—1864 (1926), s 14 f; M Hallman, Målare o urmakare, flickor o lös-drifvare (1907), s 168; N Helger, Ransäter o Munkfors (1944), s 67, 70 f, 74; G Kallste-nius, Filipstad 1611—1911 (1911), s 23, 38, 52, 101, 149; Karlstads hm, 1 (1845), 2—3 (1965—68); M Kjellin, Kvarteret Frimuraren i Gbg (1959); R Lagerborg, Ur en värmlandssläkts öden (1919); Lewenhaupt; T Linder, Biskop Olof Wallquists polit verksamh t o m riksdagen 1789 (1960); S Lindroth, VA:s hist, 1:2 (1967); Malmström; S Mårtenson, Bryggerinäringen i Gbg, 1 (1961), s 21; H S Nyberg, Johan Adam Tingstadius (1953), s 292, 302; O Nycander, Släkten Rutterskjöld (PHT 1922); C E Nygren o L Dalgren, Karlstads stads hist, 1—2 (1934— 39); C T Odhner, Sveriges polit hist under konung Gustaf III:s regering, 1 (1885), s 108, 428, 557, 2 (1896), s 433, 464; S Olsson, Olof Hermelin (1953); SKL; Sthlms hm; I Wadén, Johan Widekindis släkt o härstamning (PHT 1948); Västerås hm, 1 (1843). — G Lagerberg, Gamla serier af årsbokstäf-ver (Nord guldsmedstidn 1912: 8).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Herweg, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12940, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12940
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Herweg, släkt, urn:sbl:12940, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.