Biografi

Hesselgren, släkt, sannolikt härstammande från ryttaren, sedermera skattebonden Anders Maskoll (d trol omkr 1567) i Tengene (nu Källstorp), Tengene (Skar). Han torde ha varit far till nämndemannen Anders Maskoll (levde 1605) i Källstorp, i sin tur troligen far till kh Brynolphus Andreas (d 1674) i Hesselskog (nu Edsleskog, Älvsb). Söner till honom var kh:arna Laurentius H (d 1682) i Hesselskog, Andreas H (d 1679) i Rölanda (Älvsb) o Nicolaus H (d 1700) i Steneby (Älvsb), rådmannen Erik H (d 1715) i Åmål o riksbanksfiskalen Abraham H (1640—79) i Sthlm. Den sistnämndes son Gudmund H (f 1677 el 1678; d 1756) blev kommissarie vid kammarrevisionen 1713, inspektor för KA 1736, kamrerare i KK 1739 o assessor i kammarrevisionen 1740. Vid sitt avsked 1747 fick han kammarrevisionsråds n h o v, o 1751 adlades han med namnet Silfverstolpe.

Andreas H:s son Brynolf H (1666—1734) blev lantmätare vid pommerska kommissionen 1691, landrenovator i Zweibrücken 1701, lantmätare i Västmanland 1702 (tilltr 1704) o inspektor vid lantmäterikontoret 1709. Vid Karl XII:s anfall mot Norge 1716 kom han att misstänkas för spioneri o fängslades. Ehuru befunnen oskyldig, frigavs H först efter Karl XII:s död. 1720 fick han överinspektörs titel. Samtidigt med honom tjänstgjorde ej mindre än fyra kusiner till honom vid lantmäteriet. Gudmund H:s bror Sven H (1675—1731) var sålunda eo lantmätare i Uppsala län 1696—1709, Erik H:s son Johan H (d 1732) eo lantmätare i Malmöhus län 1706—25 o Laurentius H:s söner Abraham H (1671—1751) o Mattias H (d 1754 el 1755) ordinarie lantmätare, den förre i Västmanland från 1716, den senare i Blekinge 1713—19, Kristianstads län 1719—39 o Kronobergs län 1739—48.

Brynolf H blev far till Erik H (1715— 1803), som blev docent i Uppsala 1745 o, efter verksamhet som biblioteksamanuens i Uppsala o Halle, kommissionssekreterare vid sv beskickningen i Berlin o lektor i grekiska o hebreiska i Gävle. Han blev 1754 teol adjunkt vid UU, prof i orientaliska språk 1760, teol prof 1771 o biskop i Härnösand 1779. Söner till honom var docenten i kyrkohistoria vid UU Mattias H (1769—1803) o Brynolf H (1770—1830), som blev docent i syriska o kaldeiska vid UU 1795 o i hebreiska o arabiska 1796 samt kh i Åkerby (Upps) 1807, prost 1809 o kh i Piteå 1817. Han var riksdagsman 1815. Son till honom var avvittringslantmätaren o klockaren Brynolf H (1805—47) i Piteå. Dennes syster blev farfars mor till prof i arkitektur i Addis Abeba Sven H (f 1907).

Den ovannämnde lantmätaren Abraham H blev far till kh Abraham H (1715—93) i Floda (Kopp). Han blev farfar till Per Henrik H (1813—63), som genom ingifte i den bekanta garvarsläkten Westin i Sthlm kom i besittning av dess garveri. Han var riksdagsman 1850—58 o 1862—63 o ordf i Sthlms hantverksförening 1852—63 samt valdes kort före sin död till stadsfullmäktig. Hans brorson husbyggnadsentreprenören Fredrik H (1842—1918) i Montevideo donerade 1906 en stipendiefond till KTH.

Intet samband finnes mellan denna släkt o yrkesinspektrisen Kerstin H (se ovan).

Författare

Källor och litteratur

Genealogica 175, RA.

C Annerstedt, UU:s hist, 3: 1—2 (1913— 14); G Bucht, Härnösands hist, 2 (1945); F Falkenberg, Släkten Silfverstolpe o dess ursprung H från Dalsland (1946) o där anf litt; A Grape, Ihreska hssaml:en, 1—2 (1949); T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814—64 (1953); dens, Sockenstämmor o kommunalförvaltn i Sthlm fram till 1864 (1967); J Kleberg, Kammarrevisionen-kammarrätten 1695—1940 (1940); T Linder, Biskop Olof Wallquists polit verksamh tom riksdagen 1789 (1960); B V:son Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595 (1928 —46); Millqvist; dens, Sthlms stadsfullm 1863—1913 (Minnesskr vid Sthlms stadsfullm :s femtioårsjubileum, 1913); A Munthe, Hundra år i hantverkets tjänst (1947); S Nicklasson, Valen i Sthlm till borgarståndet 1809—65 (Studier o handhar rör Sthlms hist, 2, 1953), s 172 f, 177, 181, 194, 202 ff; Oden; L Thanner, Revolutionen i Sverige efter Karl XII:s död (1953). — SoH 1950, s 113.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hesselgren, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12945, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12945
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hesselgren, släkt, urn:sbl:12945, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.