Biografi

Hessler, släkter.

1 Antonius Cleophas (d omkr 1613) på Hässelby i Axberg (Ör) var hertig Karls fogde vid Dylta bruk i Axberg 1588—1602, faktor i Arboga 1603—05 o fogde i Noraskog 1604—09. Han blev far till borgmästaren Cleophas Antoni (d omkr 1630) i Arboga o till Carl Antoniusson (d omkr 1652) på Lund i Hovsta (Ör). Den senare var fogde vid Dylta bruk 1620—24, arrenderade Asperns bruk i Lerbäck (Ör) 1622—23 o var fogde i Närke 1623—24 o 1631—32 samt i östra Närke 1640—46. Söner till honom var registratorn vid k kansliets finländsk-livländska expedition Daniel H (d 1679), rektor Antonius H (d 1681) i Örebro o kämnären Carl H (d 1698) i Sthlm. Antonius H:s son Börje är sannolikt identisk med stadskassören Börje H (d 1743) i Falun, som 1726 blev avsatt för förskingring. Han blev far till kh Anton H (1704—95) i Säter. Dennes son bruksbokhållaren Fredrik H (1763—1803) i Ösmo (Sth) blev far till hingstridaren Per Gustaf H (1793—1840) i Sthlm. Son till honom var skådespelaren Carl Gustaf H (1816—99), som var föreståndare för Ladugårdslandsteatern 1856—58 o i övrigt är mest känd som ledare för ett kringresande teatersällskap.

2 Körsnären Johan Heinrich H (1697—1772) i Sthlm var född i Sachsen. Hans sonson kryddkramhandlaren Johan Adolf H (1803—82) i Sthlm blev far till den som retuschör vid Generalstabens litografiska anstalt verksamma xylografen Sigrid Wilhelmina H (1851—1907). Brorsöner till henne är sekreteraren i Sveriges industriförbund August H (f 1891) o dennes bror byrådirektören i Skolöverstyrelsen fil lic Tore H (f 1903). Den förre är far till prof i civilrätt i Uppsala Henrik H (f 1918).

Till andra släkter H hör prof Gustaf Emil H (1873—1953), sin tids främste sv klarinettist, o prof skytteanus i Uppsala Carl Arvid H (f 1907).

Författare

Källor och litteratur

Värmlands handl 1612: 12, Närkes handl 1614: 12, länens kopieböcker: Närke o Värmland, 1, o Örebro län, 1—2, actor causae J Hjelmbergs kontors arkiv F I: 76, actor causae S Åkermarck-Leijonmarcks kontors arkiv F II: 1, J A Almquist, Kamerala tjänstemän efter 1630, P Sondén, K kansliets ämbets- o tjänstemän samt vaktbe-tjänte omkr 1620—1713, RA; Palmskiöldska saml, vol 214, UUB; H Lagergrens saml, Stads- o länsbibl, Falun.

C Afzelius, Släkten Westman (1919); B Beckman, De danska muträkenskaperna för år 1743 (HT 1944), s 266; G Bergström, Arboga krönika, 2 (1895), s 43, 48; C-F Corin, Självstyre o k maktpolitik inom Sthlms stadsförval tn 1668—97 (1958); F A Dahlgren, Anteckn:ar om Sthlms theatrar (1866); Emil H död (SvD 28 juli 1953); T Hallgrim, Cleophas hage o dess olika ägare (Hembygdsföreningen Arboga minnes årsbok 1967); K F Karlsson, Blad ur Örebro skolas hist, 5 (1900), s LXIX—LXVII; J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); J B Loh-man, Arboga känning (1737), s i46; Lokalf; G Löw, Stora Mällösa i äldre tider, 1 (1922), s 64; A Meyerson, Vapenindustrierna i Arboga (1939); Norlind; N Personne, Sv teatern, 6 (1925); SKL; SMoK; Sohlman; W Tham, Lindesberg o Nora genom tiderna, 1 (1943); A Westman, Släkten Westman, 2 (1944); Västerås hm, 2 (1844). — B Ericsson, Bergsstaden Falun 1720—69 (1970).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hessler, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12961, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12961
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hessler, släkter, urn:sbl:12961, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-04.