Meriter

2 Heüman, Elis Daniel, kusin till H 1, f 7 mars 1859 i Morlanda (Göt), d 6 aug 1908 i Sthlm (Ad Fredr). Föräldrar: kontraktsprosten Carl August H o Elise Sofia Hortensia Björck. Mogenhetsex vid Gbgs h latinlärov vt 78, inskr vid LU 23 sept 78, teor teol ex 15 dec 79, praktisk teol ex 7 dec 80, pastorsadj i Tölö (Hall) 9 mars 81, prästv i Gbg 11 mars 81, v pastor i Tölö 1 maj 81, v komminister i Domkyrkoförs, Gbg, 1 febr 88—1 maj 89, pastoratsadj där 16 jan 89 (tilltr ej; vik på denna tjänst från 1 maj 89), pastoralex i Gbg 20 mars 89, kh i Falkenberg 21 febr 90, tjänstg eo hovpred 4 april 92, kh i Adolf Fredriks förs, Sthlm, 4 mars 95 (tilltr 97), assessor i Sthlms stads konsistorium 5 maj 97, led av sv kyrkans bibelkomm 05, led av FK 07—08.

G 27 sept 81 i Gbg (Domk) m Olga Maria Ulrika Paterson, f 10 juni 63 där (ibid), d 22 mars 27 i Sthlm (Matt), dtr till grosshandl Axel Pontus P o Maria Charlotta Blidberg.

Biografi

Elis H utgick från ett strängt schartauanskt hem och tog under studieåren starka intryck av sin lärare Gottfrid Billing. Som dotterson till biskop G D Björck fick han förordnande som vice pastor i dennes prebende Tölö och utövade, trots sin ungdom, ett visst — om ock kritiserat — inflytande på biskop och stiftsledning under 1880-talet. H framstod alltmer som ledare för en modifierad, av lundensisk högkyrklighet påverkad, schartauansk åskådning. Han stod sålunda nära den högkyrkliga föreningen Kyrkans vänner, som i övrigt hade föga framgång i Gbgs stift. H utgav 1893—94 Bibliskt lutherskt veckoblad, ett organ i den pågående bekännelsedebatten för konservativ högkyrklig konfessionalism. Särskilt uppmärksammade blev H:s angrepp på ritschlianismen och dess företrädare i Sverige. I tidskriftsartiklar och pamfletter, vid kyrkliga möten och prästerliga sammankomster varnade H ivrigt för den nya teologin som en »ny hedendom». Bland konservativt kyrkliga teologer var han dock ingalunda ensam om att kräva censur i teologisk undervisning och förkunnelse. Efter flyttningen till Sthlm kom H att stå kungahuset och särskilt drottning Sofia nära. Beroendet av biskop Gottfrid Billing blev samtidigt alltmer markerat, så under dopstriden 1896—98.

Som praktisk kyrkoman var H öppen för att pröva nya vägar inom den officiella legala kyrkans ram. Han införde i Falkenberg som den förste i Sverige ett församlingsdiakonat, ett experiment som fick principiellt vägledande betydelse i diskussionerna om kyrkotukt och församlingsvård. H har hämtat sina tankar om stark församlings- centrering och småkyrkobygge framförallt från Tyskland och Danmark. Hans arbete på en delning av Adolf Fredriks församling gav också resultat, då Gustav Vasa och Matteus 1906 blev självständiga. Liksom flera ledande sthlmspräster arbetade H på att Sthlm skulle få egen stiftsstyrelse med egen biskop.

I skolpolitiska frågor hävdade H en praktisk nationalkyrklig linje för bevarandet av sambandet mellan kyrkan och skolan och arbetade för förbättrade lönevillkor för folkskollärarkår och prästerskap. Han bekämpade energiskt tanken på den religionslösa staten och den religionslösa skolan.

Som politiker var H konservativ. Han stod bakom en ekonomisk räddningsaktion 1904 till förmån för tidningen Vårt land, som H önskade bevara som ett konservativt politiskt och kyrkligt organ i rösträtts- och unionsfrågorna. Under unionskrisen 1905 framträdde H med aktivistiska tankar. I en uppmärksammad midsommarpredikan 1905 anklagade han regeringen för eftergifter gentemot Norge och varnade i skarpa ordalag åhörarna för »socialisternas fredspropaganda». Händelsen drogs inför konsistorium, men H friades.

H var uppskattad som predikant och själasörjare. Hans predikostil var av västsvensk typ med inslag av anglo-sachsisk konservativ teologi. Han var impulsiv och öppen till sitt väsen, bytte i sitt kyrkopolitiska agerande ståndpunkter men vidhöll livet igenom en konservativ kyrklig, teologisk och politisk grundsyn.

Författare

Arne Sträng

Arkivuppgifter

Strödda brev från H i RA, KB o UUB.

Tryckta arbeten

Några ord för sjuksängen. Tal vid fru S. B :s jordfästning i Kongsbacka kyrka den 25 april 1889. Gbg 1889. 15 s. 2. uppl [omsl] 1890. — Kyrkliga symboler särskildt rosen. Föredrag vid Gamla parament-verkstadens årsfest i Göteborg den 21 okt. 1889. Gbg 1889. 15 s. — Några predikningar från Göteborgs domkyrka. Gbg 1890. 241 s. — Huru skall vårt folk blifva ett folk, som upphöjer Herren? och Jordens salt, verldens ljus. Två predikningar . . . Gbg 1890. 35 s. — Efter ett år - 3/4 1890-3/4 1891. En helsning till konfirmander från deras pastor. Falkenberg 1891. (3) s. [Undert.] — Några juleord till barnen från deras vän. Falkenberg 1891. (4) s. — För barnen, hemmet och sjuksängen. Åtta predikningar och ett skriftetal. Gbg 1892. 98 s. — Vår bekännelse ([F Lan- dahl, P Rydholm & HJ Bekännelse och tukt. Föredrag vid föreningens Kyrkans vänners årsfest i Norrköping den 2 augusti 1892, Norrköping 1892, s 3—20; även sep, 18 s). — Den sista aftonbön i Falkenbergs gamla kyrka och den första predikan i den nya. Falkenberg 1892. 20 s. — Falkenbergs nya kyrka. En beskrifning på invigningsdagen. Falkenberg 1892. 15 s. — Ett ord i nykterhetsfrågan: De faror som nykterhetsarbetet har att undvika för att ej mista sin kraft och förfela sitt mål. Föredrag i fristående nykterhetsföreningen »Seger» i Falkenberg. Falkenberg 1893. 15 s. —¦ Tal vid enkefru Maria Josephina Bergs jordfästning i Falkenbergs kyrka den 12 augusti 1893. Halmstad 1893. 10 s. — Våra fem Moseböcker. Ett svar till teol. lektor L. Bergström. Lund 1893. 20 s. [Ur Bibliskt lutherskt veckoblad s å.] — Väntan efter Herren, predikan på 2 söndagen i Advent 1893 i Wexiö domkyrka (profpredikan) och Den korsfäste Kristus, predikan . . . samt »Elden på Herrens altare» (ur Bibi. lutherskt veckoblad). Wexiö 1894. 50 s. — Ritschlianismen och församlingen eller kristendomen i hedendomen [omsl: eller hedendomen i helgedomen]. (Uppb. 2: 2.) Inledningsföredrag vid Falkenbergs kontrakts konferens 1895. Lund 1895. 28 s. — Luthers och luthersk trosvisshet — ett ord till församlingen gentemot den moderna teologiens vanställande af Luther och lutherdomen. [Omsl.] Lund 1895. 23 s. — Fastlags- och passionsbetraktelser. Lund 1895. 201 s. [Ny uppl] 1906. — Om församlings-diakonat. Lund 1895. 16 s. [Ur Bibi luth veckobl 1894.] — Om församlingsdiakoni. [Rubr.] Sthlm 1896. 18 s. — Hvad bör från kyrkans sida göras för att upprätthålla den offentliga moralen? Föredrag vid sjette allm. svensk-lutherska prästkonferensen i Stockholm den 2 sept. 1896. [Rubr.] Sthlm 1896. 12 s. ¦— 12 sönd. ef t. Trefaldighet. Afskedspredi-kan för Falkenbergs och Skrea församlingar den 23 augusti 1896. Falkenberg 1896. 15 s. [Omsl: Afskedspredikan.] — Kyrkan och för-samlingsdiakonatet. [Rubr.] Sthlm 1897. (2) s. [Undert.] — Fostran till församlingslärare. Ett ord i en lifsfråga för den svenska kyrkan. Sthlm 1897. 29 s. — Tal vid Margret von Essens jordfästning i Adolf Fredriks kyrka söndagen den 2 januari 1898 af E. D. H. Sthlm 1898. 6 s. [Sign.] — Bibelutläggning i församlingen. [1—4.] Sthlm 1898—1902. 1. Davids psalmer, 1—41, utlagda i församlingen. 1898. 258 s. 2. För passionstiden. Herrens Jesu afskedstal jämte stycken ur hans pinas historia, utlagda . . . 1899. 163 s. 3. Petri, Johannes', Jakobs och Judas' epistlar. Utlagda ... 19[00—]01. 245 s. 4. Johannes' uppenbarelse utlagd . . . 1902. 127 s. [Enl Sv bokkat = Skrifter, utg af Samfundet Pro fide et christianismo, 45.] [Nya uppl:] 1910. 2 : 1915, 154 s [utan serietit], — Ett ord i läroverksfrågan. Ur ett föredrag i Humanistiska förbundet den 18 febr. 1899. Sthlm 1899. 4:o. (4) s. — Kort beskrifning för skol- barnen öfver professor Kronbergs målningar i Adolf Fredriks kyrka. Tal vid folkskolornas afslutning i kyrkan år 1900 ... Sthlm 1900. 8 s. [Anon.] —- För konfirmander och konfirmerade. Våra gemensamma klenoder ordet, dopet och nattvarden, till begrundande och erinran i korthet framställda. Lund 1900. 15 s. [Ny uppl] 1913. — Predikningar. En årgång. Sthlm 1901. VIII, 576 s. — Kan svenska kyrkan, utan skada för vårt folks andliga intressen, längre stå kvar på sextonhundratalets ståndpunkt i afseende på sin stiftsindelning? Ett ord i stiftsfrågan. Sthlm 1903. 28 s. — Må vår ungdom blifva käck och fosterlandsälskande! Ett skoltal. [Rubr.] Sthlm 1904. 4:o. (1) s. [Ur Stockholmsbladet s å.] —¦ Den svensk-norska konflikten. Tvänne uttalanden. Sthlm 1905. 24 s. — Till uppbyg-gelse, korta betraktelser [omsl:] för morgonandakten, 1*. Sthlm 1908. 282 s. 2. uppl: . . . strödda betraktelser . . . 1910. 272 s. — Till uppbyggelse, dagliga betraktelser för morgonandakten. [1—4.] Sthlm 1909—10. 1. Förra halfårets första del. 1910. 239 s. 2. 1910. 240 s. 3. ... 1909. 250 s. 4. Senare halfårets senare del. 1910. 279 s. 2. uppl 1920. — Konfirmations- och skriftetal hållna i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Sthlm 1915. 210 s. — Medarb i Vårt land, Sthlm.

Utgivit: Bibliskt lutherskt veckoblad. 1893 —94. Lund. 835 s.

Källor och litteratur

ED:s konseljakter 21 febr 1890, nr 1, RA. — P Berg, E D H (En julbok till förs i Gbgs stift, 3, 1929); T Freeman, Schartauaner o andra (1967); E M Rodhe, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930); Sthlms hm; L Tegborg, Folkskolans sekularisering 1895—1909 (1969).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elis D Heüman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12964, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Sträng), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12964
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elis D Heüman, urn:sbl:12964, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arne Sträng), hämtad 2024-04-19.