Biografi

Geijer, släkt, vars äldste säkert kände stamfar var Christoffer G (d. 1657). Denne var troligen son till en Bastian Geiger (d. 1624), vanligen kallad Bastian vinskänk, vilken var i hertig Karls tjänst i Nyköping från 1591.

Christoffer G var g m en dtr till Gillis de Besche d ä (bd 10). Genom kontrakt 1628 övertog Christoffer G jämte Andry Dress (bd 11) o dennes svåger Jan Schaeij av Louis De Geer (bd 10) o svärfaderns bror Willem de Besche (bd 10) arrendet av Nora o Linde bergslag samt Fellingsbro hd (Ör). Detta bolag upplöstes snart, o redan följande år blev Christoffer G genom nytt kontrakt med De Geer dennes fogde i Linde sn. Sedan Dress övertagit hela distriktet, blev Christoffer G 1632 kronans hytte- o gruvfogde för Nya Kopparberget i Ljusnarsberg (ör) o 1634 såsom »inspektor o kopparköpare» i Lindesberg kronans ombud vid kopparhandeln o koppartransporterna. Senare var han bergmästare i Uppland, Södermanland o Östergötland från 1637 o efter distriktets delning 1643–57 enbart i de båda sistnämnda landskapen. Från 1630-talets början ägde Christoffer G jord i Linde sn, där han bl a var delägare i Dalkarlshyttans hammare o 1635 anlade en ny hammare i Östra Bår. 1646 fick han burskap i den nyanlagda staden Lindesberg.

Christoffer G:s son Christoffer G d y (1639–1713) fick genom sitt första äktenskap med en dtr till den kände bruksgrundaren o borgmästaren i Karlstad Johan Börjesson (bd 7, s 350 ff) ekonomiska intressen i Värmland. Där grundade han på 1680-talet Brunsbergs bruk i Brunskog, som han 1698 sålde till sin äldste son Christoffer G (d. 1712), varefter han flyttade till Sthlm.

Stamfar för släktens ännu fortlevande grenar blev den sistnämnde Christoffer G:s bror, ägaren till Uddeholms bruk Bengt Gustaf G d ä (G 1). Han blev far till 13 barn, bl a disponenten Bengt Gustaf G d y (G 2), bergsrådet Emanuel G (1730–88), som adlades 1773 med namnet af Geijerstam (se art o släktart nedan) o den originelle Carl Fredrik G (1726–1813), gårdsfogde på Uddeholm, känd som »patron Carl». I sina bevarade dagböcker, som lämnat stoff till Lotten Dahlgrens bok 1916, har denne givit rikliga bidrag till kunskapen om den värmländska släkt- o bruksmiljön. Han gjorde donationer bl a till avlöning av en bruksläkare, till UU o till Karlstads läroverk. Besjungen och tecknad av Erik Gustaf G, har han sitt intresse främst som avvikande typ i bruksmiljön. Fyra av hans bröder blev stamfäder för var sin ännu kvarlevande släktgren (A–D).

A Henrik G (1710–52) ärvde efter sin mor del i Bosjö bruk i Sunnemo (Värml). Hans ättlingar var i flera generationer verksamma på värmländska bruk.

B Johan (Jan) Gustaf G (1719–90) köpte 1759 av sin svärfar Anders Låstbom Ransäters bruk i Ransäter (Värml), som efter honom ägdes av hans äldste son Bengt Gustaf G (1748–1814), far till Erik Gustaf G (G 4). Dennes kusinsons son var prof Anders Herman G (G 8). En systerdotter till G 4 gifte sig med författaren F A Dahlgren (»Fredrek på Ransätt»; bd 9). Dahlgrens far hade 1817 köpt Ransäters bruk, o dottern Lotten Dahlgren (bd 9) har i flera skrifter behandlat Ransäter och G:minnena.

C Salomon Gottschalk G (1727–94) ägde en tid Lindfors bruk i Nyed (Värml) men bodde senare på sitt säteri Krokstad i By (Värml). Han blev far till överdirektören Bengt Reinhold G (G 3) o till överste Carl Emanuel G (1777–1865), som adlades 1817 med namnet von G o blev stamfar för en skånsk släktgren med detta namn (se släktart nedan).

En av deras bröder, krigsrådet Pehr Adolf G (1767–1826) på Krokstad blev 1789 tillfångatagen i första sjöslaget vid Svensksund. Sonsöner till honom var prof Per Adolf G (G 5) o generalmajor Salomon Gottschalk Alfons G (G 7), vars son är fd överdirektören för Sveriges geologiska undersökning prof Per Adolf G (d. 1886).

Ytterligare en bror till G 3, bergsrådet Jacob Gustaf G (1775–1861) efterträdde 1804(–30) sin farbror G 2 som disponent för Uddeholmsbolaget. Han blev farfar till tonsättaren o dirigenten Johan Gustaf (Gösta) G (1857–1914).

D Johan Eberhard G (1733–96) var övermasmästare i Värmland 1760–63, ägde o bebodde Bofors bruk till 1770, då han av brodern Salomon Gottschalk köpte Lindfors bruk, som sedan innehades av än den ene, än den andre av hans talrika ättlingar ända till 1906. Bland hans sonsöner var tre riksdagsmän, kusinerna kontraktsprosten Johan Oskar G (1812–98) i Frändefors (Älvsb), som var ledamot av FK 1867–73, disponenten Jakob Fredrik G (1823–81) på Lindfors, som var ledamot av AK 1870–72 o 1879–80, samt Christoffer Wilhelm G (1821–90), som var ledamot av FK 1871–72. En bror till Jakob Fredrik G blev farfar till bröderna justitierådet Erik Gustaf G (1883–1959), som utgav flera juridiska skrifter, o försäkringsrådet Carl Jakob G (1886–1963).

Christoffer Wilhelm G ägde Föskeds bruk i Nyed (Värml) 1847–73 o några år även Blombacka pappersbruk i Nyed o del i Dejefors bruk i Nedre Ullerud (Värml). De sista decennierna av sitt liv var han bosatt i Karlstad, där han var kommunalt verksam. En av hans söner var prof Karl Reinhold G (G 6), som blev far till textilhistorikern fil dr Agnes Theresa G (d. 1898). Hennes kusin bankdirektören Erik Erland Kristoffer Reinhold G (1889–1965) utgav talrika skrifter i skatterättsliga ämnen. Christoffer Wilhelm G:s äldre bror Herman Gustaf G (1805–81) ägde Brattfors bruk (Värml) o förvärvade även Bosjö och Lindfors samt för några år Fösked (efter brodern) o del i Dejefors, varigenom han kom att skapa det största egendomskomplexet inom släkten efter Uddeholm. Sonsöner till honom var översten för Hallands regemente Gustaf Reinhold G (1872–1965) o överingenjören vid Uddeholms ab:s sulfitfabrik i Skoghall (Värml) Christian August G (d. 1880).

Kusinsöner till de tre ovannämnda riksdagsmännen var bröderna postmästaren i Laholm Gustaf Eberhard G (1831–79) o postmästaren i Ystad Bengt Johan (Janne) G (1837–1907). Eberhard G publicerade 1865 den första tryckta släkttavlan över släkten G, och Janne G utgav 1897 en bok om släkten, närmast en kompletterad upplaga av Anreps 1872 tryckta genealogi. Han fortsatte detta arbete genom att 1899 utgiva en redovisning av samtliga kända ättlingar till Bengt Gustaf G d ä. Hans sonson konsult statsrådet jur dr Johan Lennart G (d. 1909) har förutom arbetsrättsliga skrifter publicerat den senaste o fullständigaste boken om släkten G.

LO-ordföranden Karl Arne G (d. 1910) tillhör en annan släkt G. Saml:r om släkten G, delvis hopbragta under arbetet med Lennart G:s släktbok, förvaras på G:sgården i Ransäter, som förvärvats av släktmedlemmar o från 1912 äges av den då bildade G:ska släktfören.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, RA. – JA Almquist, Uddeholmsverken (1899); Ingvar Andersson, Uddeholms hist (1960); Anrep, 2 (1872); Bergskoll (1909); G V Bromander, Anna Maria Lenngrens litterära påbrå (PHT 1920), s 35; E Browaldh, Erland G in memoriam (SvD 2 febr 1965); H Carlborg, Ljusnarsbergs malmtrakt i Örebro län (1934), s 13 ff, 26, 28; E W Dahlgren, Louis De Geer, 2 (1923); L Dahlgren, Ransäter (5:e uppl, 1923); dens, Ur Ransäters familjearkiv (3:e uppl, 1923); dens, Patron Carl (1916); dens, Hos kamrerns (1926); dens, Några okända Geijrar (SvD:s söndagsbil 19 febr 1933); Louis De Geers brev o affärshandl.T 1614–52 (HH 29, 1934); Frälseg, 2 (1934–35); [B J Geijer,] G:ska slägten i Sverige, av Janne (1897); dens, Bengt Gustaf G till Uddeholm o hans ättl:r (1899); [G E Geijer,] G:ska slägtens stamtafla (1865); L Geijer, Släkten G jämte dtrsläkterna von G o af G:stam. En sammanställning på grundval av ett ms av majoren Nils af G:stam (1953); dens o S L Wahlström, Frans Anton Ewerlöfs minnen som informator på Föskeds bruk 1818–20 (MHoF 17, 1948); P A Geijer, Släkten G (En bok om Värmland, 2, 1918); G:ska släktmötet i Filipstad 5–6 aug 1912 (1913); Grape (1951); S Heijkenskjöld, En bergsmanssläkts hist (1933); E Hellerström, Frödings härstamning (SoH 1956–57); I den musikaliska upplysningens tjänst. Gösta o Signe G (H8D 3, 1901–02); Kommerskoll (1912–15); J Landquist, G. En levnadsteckn (1954); Leijonhufvud (1906); A Levertin, Bengt Johan G (PHT 1908); Lindahl, 10 (1905); P Möller, Plåtslagarefamiljen Gejer (SoH 1954–55); G E Nygren, Karlstads brand 1865 o stadens senare hist (1915); Sohlman, 2 (1952); W G Stiernstedt, Ur Erik Gustaf G:s liv, 1 (1963); Sv släktkal 1963; W Tham, Lindesberg o Nora genom tiderna, 1–2 (1943–49); Tonsättaren Gösta G (H8D 15, 1913–14); F Wernstedt, Järn-kramhandlare i Sthlm 1651–1890 (1935); Åhlén, 1941–50 (1953), 1951–55 (1959).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Geijer, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12969, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12969
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Geijer, släkt, urn:sbl:12969, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.