Meriter

Gierow, Pär Arvid, f 8 aug 1873 i Lund, d 4 nov 1944 i Ljunghusen, Räng (Malm). Föräldrar: kontraktsprosten Carl Oscar Nilsson G o Ragnhild Augusta Svanlund. Mogenhetsex vid Kristianstads h a l 8 dec 91, inskr vid LU vt 92, teol fil ex 14 april 94, teor teol ex 30 jan 97, prakt teol ex 14 dec 97, prästex 21 dec 97, prästv i Gbg 11 jan 98, reservpastor vid N skånska infanterireg 8 mars 98, lär i Trelleborg 98–99, vik lektor o extralär vid Lunds h a l 99–01, erhöll lektorskompetens 20 juli 00, ord reg:pastor vid N skånska infanterireg 12 aug 01, inspektör vid Hälsingborgs folkskolor 27 sept 01 (tilltr 1 jan 02)–38, lär vid Nya elementarskolan för flickor i Hälsingborg vt 03–vt 08, reg:pastor vid Skånska husarreg 3 maj 07, v ordf i Städernas folkskoleinspektörsförb 15–30, ordf där 30–38, TL vid LU 2 febr 18, TD vid LU 27 sept 18, sakk i danska skolkommissionen 22, reg:pastor vid Skånska kavallerireg 1 jan 28.

 G 18 dec 01 i Trelleborg m Astrid Charlotta Elisabet Sjöblom, f 3 nov 83 i Hyby (Malm), d 21 febr 59 i Hälsingborg, dtr till trafikchefen Knut Gideon S o Sigrid Catharina Maria Bergström.

Biografi

Fadern var präst och folkskoleinspektör, och sonen följde honom i spåren. Som ung hade Arvid G sedvanliga kortare kyrkliga förordnanden men kom senare som präst huvudsakligen att verka som militärpastor. Det var därför naturligt, att han kom att intressera sig för det sv militärkyrkoväsendets historia, härvid också stimulerad av en nyvaknad insikt om betydelsen av den andliga vården i de stora arméerna i första världskriget, och även av diskussionen om en planerad omorganisation av det sv militärkyrkoväsendet. Med sina Bidrag till det sv militärkyrkoväsendets historia kom G att göra en verklig pionjärinsats, eftersom nästan ingenting därom förut fanns tryckt.

Mest känd gjorde sig. emellertid G som skolledare och pedagog. I bästa samklang med det under 1900-talets första årtionde starkt stigande intresset för pedagogiska reformer och barnpsykologisk forskning sökte G redan från första stund som ledare av Hälsingborgs folkskolor att omsätta tidens pedagogiska reformtankar i praktiken. 1908 inrättades på G:s initiativ vid olika folkskolor i Hälsingborg 8 småskoleklasser och fortsättningsklasser – någon hel försöksskola önskade G däremot ej – såsom försöksavdelningar, i vilka nyare undervisningsmetoder kunde utexperimenteras och prövas. Denna försöksverksamhet ledde G på ett humant och klokt sätt, i det han bl a lämnade enskilda lärare fritt att använda skilda metoder. 1919 års undervisningsplan för folkskolan och debatten om denna sporrade G att fortsätta på den inslagna vägen, särskilt sedan han (1930), såsom den förste skolledaren i Sverige, fått begärd befrielse från att följa de bestämmelser i undervisningsplanen, som formellt kunde anses lägga hinder i vägen för försöksverksamheten. G fick härigenom rätt att friare disponera lektionstimmarna, »i syfte att möjliggöra dels en större koncentration, dels en mera genomförd individualisering av skolarbetet», och han samlade lärarna i försöksklasserna till regelbundna konferenser, då erfarenheter och uppslag dryftades.

G var alldeles obunden av färdiga psykologiska och pedagogiska doktriner. Såsom han själv framhåller (i Individuell undervisning) skulle man börja med empiri, en mångfald försök, gärna efter olika linjer; dessa försök skulle samlas och sovras och på empirin skulle kritik följa. Först i tredje hand intresserade spekulationen. På detta sätt kom de viktigaste uppslagen att bli prövade och fasta former skapas för individuell undervisning, gruppundervisning, koncentrationsläsning, dramatisering av lärostoffet osv. Det dröjde inte länge, förrän försöksskoleverksamheten i vårt land och de skandinaviska länderna men även på andra håll i världen fick sin uppmärksamhet riktad på Hälsingborgs folkskolor och G:s namn blev allmänt känt både inom och utom landets gränser.

Söner till G är författaren fil hedersdr Karl Ragnar G (f 1904), som 1951–63 var chef för Dramatiska teatern, 1961 blev led av Sv akademin och sedan 1964 är dess ständige sekreterare, överbibliotekarien vid Lunds univ:bibi teol dr Krister G (f 1907) och chefen för Jonsereds fabrikers maskinavd överingenjör Pär G (f 1912).

Författare

Bror Olsson

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Inbjudning till teologie doktorspromotion vid Lunds universitets tvåhundrafemtioårsfest den 27 september 1918, Lund 1918, s XXX f. Vidare: Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia. 1—2:1. Upps... 1918. VII, 221 s. [Förut tr i KHÅ 1917, 1918.] — Den romerska faran. Föredrag vid Lunds stifts prästsällskaps årsmöte den 30 augusti 1921. Lund 1921. 33 s. ¦—¦ Helgondyrkan. Föredrag, hållet i föreläsningsserien Rom eller Wittenberg, romerskt och evangeliskt, å K.F.U.M. i Malmö den 19 april 1922. Lund 1922. 15 s. — Folkskolans kristendomsundervisning: den gamla och den nya. Några synpunkter. Föredrag . . . (Berättelse över sjuttonde allmänna svenska folkskolläraremötet i Stockholm, den 2—4 juli 1924, Sthlm 1925, s 234—252; även sep, 21 s). — Handbok för lärare i kristendomskunskap i anslutning till Bibeltexter för folkskolan. [D 1—2 = avd] 1—2, 3—5. Sthlm 1926—27. 253, 389 s. D 1:2.-4. uppl 1937, 1947, 1951; D 2: 2.-3. omarb uppl 1941, 1950, V, 432 s. (Tills med H H Henrikz & S Malmberg.) — Det gamla testamentets plats i skolornas undervisning i kristendomskunskap (Göte- borgs stifts 9:de folkskolläraremöte i Göteborg 1—3 aug. 1927. Berättelse, Gbg 1928, s 14—32; även sep, 20 s). — Det pedagogiska nutidsläget. [Omsl.] Gbg 1929. 16 s. [Anon.] — Kortfattad lärobok i kyrkohistoria med arbetsuppgifter. Sthlm 1930. 141 s. (Tills m H H Henrikz & S Malmberg.) 2. omarb uppl 1931, 140 s, 3. nästan oförändr uppl 1943, 142 s, 2. tr 1949. — Socialt och hygieniskt arbete bland skolbarnen i Hälsingborg. [Rubr.] Gbg 1931. 12 s. — Pedagogiska iakttagelser i Hitlers Tyskland och Dollfuss' Österrike sommaren 1934. Gbg 1935. 28 s. — Blekinge (Sverige i färg och bild, Malmö 1936, s 20—27). — Lärarpersonlighet (Arbetsskola — arbetsglädje, 1, Lund 1936, s 9—22). — Skoldramatik. Historia och motivering (ibid, s 110—115). — Nyare skoltankar i folkskolans undervisningsplan (ibid, 2, 1937, s 5—12). — Förord (Individuell undervisning, Khvn... 1937, s 93—102). — Hälsingborgs barndomsskola genom tiderna. Till hundraårsminnet. På folkskolstyrelsens uppdrag tecknad. Hälsingborg 1938. 167 s. —¦ En egendomlig skolform — växelundervisningen (Svenska folket genom tiderna, 8, Malmö 1939, s 143—152). — Modern uppfostran och undervisning (ibid, 11, 1940, s 267—288). — Ytterligare medv i Kristendomen och vår tid, Sthlm, samt Skola och samhälle, 4—25, Sthlm 1923—44; art separat tr härur nämnda ovan.

Utgivit eller redigerat: Bibeltexter för folkskolan jämte Luthers lilla katekes samt en kort framställning av gudstjänsten och en översikt över kyrkoåret. Sthlm 1921. 222 s. Förk uppl 1922, 181 s, 3.-4. uppl 1923, 1925, 209 s, 5. uppl 1925, 206 s (även som h 1—4: 41, 55, 47, 64 s), 6. uppl: Bibeltexter jämte en kort framställning. . . 1928, 187 s, 7.—10. uppl 1929, 1930, 1932, 1934, 11. omarb uppl 1937, 166 s, 12. uppl 1943, 2.— 4. tr 1947, 1951, 1954. [Separattryck härur med sistn titel:] H 1—4, 1931—35 [ur 8.— 10. uppl], 39 s, s 40—79, 44 s, s 121—182; h 1—3, 1937—40 [ur 11. uppl], 31, 32, 30 s; h 1—2, 4, 1943-^4 [ur 12. uppl], 30 s, s 31 •—60, s 87—161. (Liksom de tre följande utg tills med H H Henrikz & S Malmberg.) •— Berättelser ur Bibeln för de två första skolåren. Sthlm 1923. 55 s. 2.-4. uppl 1926, 1930, 1936;... för Finlands skolor bearb av Algot Jansson, Sthlm 1924, 57 s. — Urkunder och skildringar till belysning av kyrkans historia. 1—3. Sthlm 1924. 230, 169, 173 s. ¦— Kyrkohistoriska urkunder och skildringar. Läsebok för folkskolan. Sthlm 1924. 319 s. 2. uppl 1925. [Urval ur föreg.] — Sverige i färg och bild. Malmö 1936. 4:o. 229 s. (Red tills med E Wrangel.) — Arbetsskola — arbetsglädje. Uppsatser i metodiskt-pedagogiska spörsmål. D 1—2. Lund 1936—37. 4:o. 240, 271 s. (Utg tills med G Hellstén & S Malmberg.) — Individuell undervisning. Kphn, Oslo, Lund (tr Khvn) 1937. 276 s. (Populära pedagogiska skrifter, 1; red tills med A Sethne & A M Norvig.) — Andaktsbok för militärer. Psalmer, bibelord och böner. Urval. Lund 1938. 16:o. 57 s. — Ur psalmboken. För friluftsgudstjänster och andra andaktsstunder för barn och ungdom. Urval. Lund 1938. 16:o. 62 s. — Svenska folket genom tiderna... red av E Wrangel. Bd 1—12. Malmö 1938^10. (Redakt medv tills med Bror Olsson.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 20 juli 1900, nr 9, 20 juni 1918, nr 36, RA. – Art G (Psyk-ped uppslagsbok, 1, 1943); Inbjudn till teol drsprom [Lund]... 27 sept 1918 (1918); H T Ohlsson, Biogr matr öfver sv kyrkans prästerskap 1901 (1902), 1914 (1914), 1934 (1934); H Wentz, Präster, professorer, pedagoger. Minnesteckn:r . . . (1950).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P Arvid Gierow, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13058, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror Olsson), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13058
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P Arvid Gierow, urn:sbl:13058, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bror Olsson), hämtad 2024-04-20.