Biografi

Gnospelius (Gnosspelius), ursprungligen tysk släkt, härstammande från kantor Georg G i Berlin, vars son Jacob G (1646–1703) blev konrektor i Pritzwalk 1667 o rektor i Havelberg 1675. Han flyttade till Sthlm o 1677 till Reval, där han 1678 blev professor i poesi vid gymnasiet. 1682–85 var han diakon vid tyska kyrkan i Narva o blev 1691 kyrkoherde i Waiwara i Ingermanland. Hans bror Georg G (d 1691) blev efter verksamhet som konrektor vid tyska skolan i Sthlm först kompastor o sedan pastor primarius i Narva. En son till denne, kommissarien Christian G (1676–1745) i Sthlm, blev far till lärftkrämaren där Carl Friedrich G (1724–84). Söner till honom var prosten Nathanael G (1765–1846) i Almunge (Sth) o grosshandlaren Jonathan Gnosspelius (1770–1839) i Sthlm. Nathanael G blev farfars far till studierektorn vid Sveriges kyrkliga studieförbund kyrkoadjunkt Olle G (f 1917).

Jonathan G:s son Wilhelm Theodor Gnosspelius (1809–87) innehade 1833–37 bryggeri i Sthlm men avlade 1841 musikdirektörsexamen o verkade från 1843 i Linköping, först som sånglärare vid stadens skola, sedan som director musices vid gymnasiet o domkyrkoorganist, samt från 1858 till sin död i Lund som universitetskapellmästare o domkyrkoorganist. I båda dessa städer gjorde han betydande insatser som organisatör av musiklivet, i Linköping som ledare av Norrköpings o Linköpings förenade musiksällskap, i Lund som grundare av ett musiksällskap för uppförande av kör- o orkesterverk. Bland G:s egna kompositioner märkes främst tillfällighetskantater. 1880 publicerade han en skarp granskning av J A Josephsons koralförslag.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Geneal ms hos studierektor Olle G, Sthlm; arkivexcerpter hos riddarhusgenealogen Pontus Möller, Sthlm. – Å Brandel, Wilhelm Theodor Gnosspelius (Sohlman, 2, 1952); A Hillman, Franz Berwald (1920); V Lagus, Åbo akad:s studentmatr, 1–2 (1891–95); J A A Liideke, De ecclesia teutonica et templo S:tx Gertrudis stockholmiensi (1791), s 81; R Murray, Finska förs i Sthlm (1954); Noch ein Beytrag zu Gadebuschen's livländischer Bibliothek (Nordische Miscel-laneen, 27, 1791), s 311–14; T Norlind, Musik o studentsång i Lund (Under Lundagårds kronor, 1, 1918), s 342; Nova literaria maris balthici et septentrionis 1704, s 27 f; H R Paucker, Ehstlands Geistlichkeit (1849); F W[ulff], Wilhelm Theodor Gnosspelius (1888); dens, Hågkomster från Lunds högre musikliv 1866–1901 (Under Lundagårds kronor, 1, 1918), s 16–19.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gnospelius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13098, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13098
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gnospelius, släkt, urn:sbl:13098, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-23.