Biografi

Grafström, släkter.

1 Skattebonden Abraham Abrahamssons (d 1731, 75 år gammal) i Gräfte, Stöde (Vnl), son Olof Abrahamsson (1695—1771) i Helgum, Säbrå (Vnl), kallas Olof G i 1728 års mantalslängd o Säbrå vigselbok 1734. Han blev farfar till komminister Olof G (1775—1835) i Ytterlännäs (Vnl) o till nämndemannen Sven G (1774—1829) i Attmarbyn, Attmar (Vnl). Den senare blev farmors far till den i USA 1886—1928 verksamme landskaps- o figurmålaren prof Jonas Olof G (1855—1933).

Olof Abrahamssons syster Sara Abrahamsdtr blev i äktenskap med länsmannen Erik Persson i Gräfte mor till komminister Abraham G (1718—83) i Arnäs (Vnl). Dennes son Johan G (1750—94) var violinist i hovkapellet 1775—89 (1785—86 director musices o domkyrkoorganist i Västerås). Enligt sin bouppteckning var han styvfar till traktören Benjamin G (1765—1837) vid Albano värdshus i Solna. Dennes son inspektor Axel Leonard G (1796—1847) på Koberg i Lagmansered (Älvsb) blev far till övermekanikus vid Göta o Kinda kanaler, överstelöjtnanten i väg- o vattenbyggnadskåren Carl Axel G (1818—79), som. varit arbetschef vid Strömsholms o Torshälla kanalbyggnader. Söner till honom var den som skönlitterär författare bekante sv-amerikanske läkaren Axel Viktor G (1858—1925) o kommendörkapten John G (1869—1936). Son utom äktenskapet till Benjamin G var Carl Johan G (1820—92), som var sockerbagare i Sthlm 1847—77. Han innehade en konfekt- o chokladfabrik där från 1875, var ordf i Sthlms konditorförening 1877—89 samt utgav 1892 Konditorn, handbok i konsten att tillverka sockerbageri- o konditorivaror. Han var ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1863—90 o riksdagsman i AK 1867 —71 o 1885—87. Dottern Cecil G (1852— 1905) grundade en känd o ännu bestående kaffehandel i Sthlm o sonen operasångaren Carl Johan (Jean) Benjamin G (1859— 1925), g m prof Johan Christoffer Boklunds (bd 5) dtr textilkonstnärinnan Inga T hyra Carola G (1864—1925), blev far till kommendörkapten Bo G (t 1896).

Olof Abrahamssons o Sara Abrahamsdtrs bror Anders G (1702—64) blev rådman i Sundsvall (ej Hudiksvall) o gifte sig med en dtr till rådmannen där Jonas Genberg (s 54). Deras son grosshandlaren o rådmannen i Sundsvall Abraham G (1751—1835) blev far till prof Anders Abraham G (G 1). Dennes son ordensbiskopen Thor(e) Frithiof G (G 2) blev far till överste Erik Frans Michael G (G 3), vars son är försäljningsdirektören vid St Kopparbergs bergslags ab i Falun Gunnar G (f 1905). Frithiof G:s brorson överste Hjalmar Emil G (1866— 1955) blev far till överste Anders G (f 1909) o till generaldir för Statens vattenfallsverk Erik G (f 1914).

2 Släkt från Avesta. Bälgmakaren Lars Nilsson (d 1743) i Avesta blev far till byggmästaren o kyrkovärden Peter G (1716—92) i Avesta samt till länsmannen o mjölnaren vid Gävle norra kvarn Nils G (1724 —80). Den senares son sämskmakaren Nils G (1767—1825) i Gävle blev far till gruvfogden Carl Gustaf G (1805—63) i Film (Upps). Söner till denne var bruksförvalta- ren Nils Gustaf G (1831—93) i Bjuråker (Gävl), fil dr Carl Albert G (1832—85), som var docent i latin i Uppsala 1864—66 o rektor för Enköpings lägre elementarläroverk från 1868, samt provinsialläkaren Adolf Mathias G (1833—83) i Sundsvall.

Carl Albert G blev far till kapten Ernst Anders G (1879—1932). Denne ledde efter sin moster Sofia Gumælius' bortgång 1915 hennes annonsbyrå o var från dess förening med hennes maskinaffär 1918 till sin död verkst dir för ab S Gumælius. Han efterträddes av sin bror fil lic Otto Eskil G (1875—1938), som efter mosterns död ledde maskinaffären.

Nils Gustaf G:s son sekr i Överståthållarämbetet v häradshövding Gustaf Hjalmar G (1865—1944) blev far till lagmannen i Svea hovrätt Nils G (f 1901) o envoyén Sven G (se nedan s 209). Kusin till dessa är docenten i romanska språk i Sthlm Åke G (f 1917).

3 Släkt från Västergötland. Hemmansägaren Lars Göran Janssons (1812—1902) i Gravhult, Hössna (Älvsb), söner antog namnet G efter sin fädernegård. En av dem, fastighetsägaren Claes August G (1856—1928) i Sthlm, blev far till inredningsarkitekten o konståkaren Gillis Emanuel G (se nedan s 211) o till civilingenjör Börje G (f 1896), som 1936 blev disponent o 1956—61 var verkst dir för Tuolluvaara gruvab i Kiruna.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Mantalsuppg 1852: Jakob, nr 55, bouppt: 1864: 4: 148, SSA; Elgen-stiernas saml, KB; O R Landelius' utlandssv saml o Erik G, Frans Michael Franzén. Några geneal uppg:r om hans släkt (stencil 1950), SBL. — N Ahnlund, Sundsvalls hist, 2 (1921), s 23, 75 f, 81, 280, 3 (1921), s 57, 65 f; A Benson o N Hedin, Swedes in America 1638—1938 (1938); E v Born, Den siste lantmarskalken (1962), s 66 f; G Bucht, Härnösands hist, 2 (1945); S G Dahl, Läroverks-matr (1886); N Geller-stedt, Släkten Gumaslius 1580—1952 (1952); [V G Granlund,] AK:s män under riksdagarne 1867—69 (1869), s 13 f; G Hafström, K sjökrigsskolan 1867—1942, 2 (1942); Hernö-sands hm, 1 (1923), 4 (1926); Hj Grafström död (SvD 19 juni 1944); G Magnusson, Sockerbagaren genom tiderna (1937), s 29, 181 —187, 215—64; A Melander, Körning-G:ska släkten (1927), s 9—15, 20; V Millqvist, Sthlms stadsfullmäktige 1863—1913 (Min-nesskr till Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum, 1913); P Norberg, Avesta under kopparbrukets tid, 1—2 (1956); Norlind; T Nor- lind o E Trobäck, K hovkapellets hist 1526 —1926 (1926); E Olson, History of the Swedes of Illinois (1908), 1, 3; PK:s por-trättmatr 1936 (1935); S Gumselius annonsbyrå 1877—1927 (1927), s 143; J Sjögren, Organisterna i Västerås stift (1958); SLH 2: 1 (1873); K Smedberg m fl,- Matr 1791— 1937 (K väg- och vattenbyggnadskåren 1851 —1937, 1937); SPG21 (1897), 25: 2 (1905); Sthlms adresskalendrar; J Svanberg, K teat-rarne ... 1860—1910, 2 (1918); Sv boklex 1700—1829. Rättegångshandl (1958); Sv släktkal 1950; Sv TeknF; L Svärd, Väckelserörelsernas folk i AK 1867—1911 (1954); G Thimon, Matr över Gästrike-Hälsinge nation i Upps åren 1811—1961 (1963); E Thor-man, Sv spetsar (1940); dens, Textil konst i Sverige före 1930 (1944); T Wennerström, Sthlms borgargarde genom tiderna (1937); K Väg- o vattenbyggnadskåren 1851—1901 (1904); Västerås hm, 3 (1846); Åhlén 1900 —40 (1942); örnberg, 3 (1887, tr 1886).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Grafström, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13126, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13126
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Grafström, släkter, urn:sbl:13126, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.