Meriter

2 Grill, Abraham, brorson till G 1, dp 4 sept 1674 i Sthlm (Ty), begr 20 mars 1725 där (ibid). Föräldrar: guldsmeden o riksvärdien Anthoni G o Anna van Schlengeland. Burskap i Sthlm 15 mars 04, bildade tills med brodern firma Abraham & Carlos G 16, led av riksdagens borgarstånd 23 (bankodeput).

G 1) 19 juli 04 i Sthlm (Ty) m Helena Wittmack, dp 26 maj 84 där (ibid), begr 21 sept 10 där (ibid), dtr till dir Claes W o Anna Maria Dauerin (Daurer); 2) 14 okt 12 i Sthlm (Ty) m Johanna Catharina Groen, dp 10 juni 91 där (ibid), begr 16 juli 13 där (ibid), dtr till grosshandl Warner G o Christina Scharenberg; 3) 17 sept 17 i Sthlm (Nik) m Catharina Roselia, dp 22 febr 90 där (ibid), d 25 juni 52 där (ibid), dtr till handelsmannen Johan Roselius o Catharina Andersdtr.

Biografi

G synes ha ärvt en ansenlig förmögenhet efter sin fader, som avled 1703. Följande återhöll G burskap i Sthlm och började en framgångsrik exporthandel i kompanjonskap med svågern A Gemnich, en holländare som några år tidigare kommit till Sverige. Efter dennes död 1711 fortsatte G verksamheten tillsammans med Gemnichs änka Sofia G. Madame Gemnich & G var under några år en betydande handelsfirma, men också för egen del utförde G stora partier av framför allt stångjärn. Redan under denna tid var G en av de främsta bland Sthlms exportörer. År 1715 utförde han över 20 000 skpd stångjärn, vilket var en femtedel av Sthlms hela järnexport. S å inköpte G en strandtomt på Ladugårdslandet. Genom de stora utfyllnadsarbeten som utfördes kunde tomten göra skäl för namnet Terra Nova; och här anlade G tillsammans med sin svåger Claes Wittmack d y ett varv som fick k privilegium 1716. Det var under de följande decennierna ett av de stora sthlmsvarven. Där byggdes bl a flera av Ostindiska kompaniets fartyg.

1716 bildade G tillsammans med sin yngre bror firman Abraham & Carlos G, som snart blev det ledande handelshuset i Sthlm med en vidsträckt handel till stor del på egna fartyg. Under den goertzska epoken anlitades firman för kopparexport för upp-handlingsdeputationens räkning. Den stora exportvaran var dock stångjärn. Som järnexportör fick firman också snart intressen inom järnhanteringen. Vid G:s död fanns en betydande förlagsfordran på de Besche's Forsmark och 1720 inköptes Iggesunds bruk, sedan detta härjats av ryssarna året innan. Anknytning till firmans export hade också inköpet av Svindersvik med dess beckbruk utanför Sthlm (1721).

Vid frihetstidens början var Abraham & Carlos G Sthlms främsta handelshus och det enda som erlade mer än 1 000 dlr smt i kontribution under de svåra åren 1719—20. I bouppteckningen efter G (1725) upptas förutom egendomarna och det G:ska huset vid Stortorget stora varulager i London, Amsterdam och Lissabon och dessutom mycket stora utländska fordringar. G hade vid sin död på intet sätt dragit sig tillbaka från affärslivet, och han ansåg sig 1725 vara tvungen att avböja ett erbjudande om att bli rådman med hänvisning till sin tidskrävande affärsverksamhet.

G:s anseende som köpman gav honom en plats i det växelkontor som inrättades 1719 på riksdagens initiativ och som med hjälp av kronans tillgodohavanden i utlandet skulle söka att stabilisera växelkurserna. Vid riksdagen 1723 framträdde G som en av de ledande inom borgarståndet. Han var talesman för sthlmsredarna och arbetade för att ge speciella tullättnader för import på stora fartyg som var lämpade för långväga sjöfart, dvs just den typ av skepp som framför allt ägdes av de sthlmska handelshusen. Också i Sthlms kommunala liv var G aktivt verksam. Hans bestående insats på detta område var Borgerskapets änkehus som på hans initiativ grundades 1724. Det var Sthlms första inrättning av detta slag. G synes ha fått idén till änkehuset från brodern Anthonis anläggning i Amsterdam och lade genom en donation själv grunden för verksamheten.

Författare

Staffan Högberg

Källor och litteratur

Källor o litt: Bolagsjournaler, Verifikationer till stadens huvudbok, SSA. — N Ahnlund, Ladugårdslandet (1937); Anrep, 1 (1871); B Boëthius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm 1719—1815 (1943); K Collin, Den stora spinnrocken. Sägner o tidsbilder kring Iggesunds bruks hist (1935); E Ekegård, Studier i sv handelspolitik under den tidigare frihetstiden (1924), reg hos SBL; K Forsberg, Svindersviks ägare (Fataburen 1951); E Rosenborg, Sthlms borgerskaps enkehus 1724—1924 (1924); K Samuelsson, De stora köpmanshusen i Sthlm 1730—1815 (1951); G A Zethelius, Sthlms-varven under 1700-talet (Sjöhist årsbok 1955/56); K Åmark, Sveriges statsfinanser 1719—1809 (1961).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Abraham Grill, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13192, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Högberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13192
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Abraham Grill, urn:sbl:13192, Svenskt biografiskt lexikon (art av Staffan Högberg), hämtad 2024-04-19.