Meriter

Grönwall, Karl Anders Axel, f 27 febr 1869 i Ystad, d 12 mars 1944 i Lund. Föräldrar: färgerifabrikören Carl Johan G o Carolina Mathilda Lundbeck. Mogenhetsex vid Malmö h a l 9 juni 87, inskr vid LU ht 87, FK 15 sept 90, FL 31 maj 95, disp pro gradu 22 maj 97, FD 31 maj 97, e geolog vid Sveriges geologiska undersökn somrarna 93, 96 o 97, paleontologisk assistent vid Mineralogisk Museum i Khvn 1 okt 96—30 juni 98, föreläsare i geologi vid Khvns univ ht 97—vt 98 o vt 07, assistent o paleontolog vid Danmarks geologiske Undersogelse 1 juli 98—1 april 10, geolog vid Sveriges geologiska undersökn 27 maj 10, statsgeolog 31 dec 14, prof i geologi o mineralogi vid LU 27 april 17—28 febr 34. — LFS 17, styr:led i Skånes naturskyddsfören 22—42, HedL där 42, LDVidSelsk 35.

G 11 okt 10 i Khvn, skriven i S Sallerup (Malm) m Marie (Maja) Rasmussen, f 6 jan 85 i Naestved, Danmark, d 21 nov 63 i Uppsala, dtr till sjökaptenen Hans R o Ane Kirstine Nielsen.

Biografi

Under Karl Axel G:s studieår i Lund innehades den då eo professuren i geologi av Bernhard Lundgren. Dennes vetenskapliga verksamhet var i huvudsak inriktad på de mesozoiska bildningarna i Skåne, men 1874 utgav han ett arbete om den s k Övedsandstenen. Man kan förmoda att Lundgren animerat G att ta upp och utvidga detta ämne till att omfatta även närmast äldre led i den siluriska lagerserien. Resultatet av sina undersökningar framlade G i sin gradualavhandling Öfversikt af Skånes yngre öfversiluriska bildningar (1897), vari han genomförde en stratigrafisk indelning och meddelade utförliga listor över den fossila faunan i de olika avdelningarna. Sin licentiatavhandling (1894, ej publicerad) hade G ägnat faunan i lagren vid Ramsåsa i sydöstra Skåne. Väsentliga delar av detta preliminära arbete ingår i avhandlingen Om Fyledalens gotlandium (1909, tills med J C Moberg). De nämnda arbetena har ända in på 1960-talet förblivit de viktigaste källorna till kännedomen om Öved-Ramsåsa-serien i Skåne.

Genom de olika befattningar, som G beklädde vid Mineralogisk Museum i Khvn och vid Danmarks geologiske Undersøgelse, kom han i förbindelse med dansk geologi och danska geologer. Detta fick avgörande betydelse för inriktningen av hans vetenskapliga verksamhet. Under en följd av år blev Bornholm hans arbetsområde. Redan 1899 utgav han Bemærkninger om de sedimentære Dannelser paa Bornholm og deres tektoniske Forhold. 1902 följde Bornholms Paradoxideslag og deres Fauna, en synnerligen värdefull och omsorgsfullt genomförd undersökning, som sannolikt representerar G:s tyngst vägande vetenskapliga insats. I flera andra arbeten belystes olika aspekter av Bornholms geologi, som fick sin krönande avslutning med Kortbladet Bornholm. Tekst og Atlas (1916, tills med V Milthers).

Även under sin anställning vid Sveriges geologiska undersökning sysslade G med geologisk kartering och svarade för revideringen av det geologiska kartbladet Sövdeborg och för delar av berggrunden i beskrivningen till nämnda kartblad (1920). I tjänsten hade G vidare bl a att utreda de geologiska förutsättningarna för att genom djupborrningar i Skåne lokalisera brytvärda fyndigheter av nyttiga mineral. Vad man den gången hoppades finna var främst stenkol och salt. Saken får en intressant belysning i G:s arbete Frågan om djupborrningar i Skåne (1913). Sedan riksdagen 1916 under trycket av avspärrningen under första världskriget beviljat medel för utförande av två borrningar efter stenkol, gjordes en sådan i enlighet med G:s förslag vid Vilhelmsfält i nordvästra Skåne, en annan vid Kullemölla i sydöstra Skåne. G hade den vetenskapliga ledningen av företagen, som visserligen ej gav något praktiskt resultat men som gav teoretiskt viktiga inblickar i den djupare undergrundens byggnad.

Ur G:s rika och mångsidiga vetenskapliga produktion fram till 1918 må i övrigt nämnas en värdefull översikt över kritans utbildning i södra Östersjöbäckenet, Die Faziesentwicklung der Mukronatenkreide im baltischen Gebiete (1912), samt Nordöstra Skånes kaolin- och kritbildningar samt deras praktiska användning (1915). Ett vittnesbörd om bredden av hans intresse och hans habilitet på olika områden är arbetet The marine Carboniferous of northeast Greenland and its brachiopod fauna (1917). En grupp av arbeten, som f ö innefattar G:s första tryckta publikation (Kritblock från sydöstra Skåne, 1896), rör lösa block. G bevarade livet igenom ett påtagligt intresse för denna sida av geologin och de problem, som är förbundna därmed.

Sedan G tillträtt tjänsten som professor i geologi i Lund, fick han ägna mycket arbete åt undervisning, varjämte hans tid togs i anspråk för skilda utredningsuppdrag. Han var självfallet djupt engagerad i planeringen av den nya institutionsbyggnad, som stod färdig 1930, men torde knappast ha varit den starkast drivande kraften. Dessa och kanske andra omständigheter gjorde att hans verksamhet som vetenskaplig författare dämpades. Hans senare produktion utgöres i stor utsträckning av artiklar av populärvetenskaplig och biografisk art. G författade även läroböcker för skolbruk (tills med O Gertz).

Som forskare präglades G mindre av lidelse för inträngande analys av ett enskilt problem än av förmåga till överblick över vidsträckta delar av det geologiska fältet. Hans intresse var ingalunda begränsat till geologin utan omfattade även botanik, arkeologi och personhistoria. Hans intresse för naturen i alla dess former tog sig uttryck däri, att han under många år var ledamot av Skånes naturskyddsförenings arbetsutskott.

G var alltid beredd att ställa sitt rika vetande och sin ovanliga beläsenhet till tjänst för kolleger och lärjungar, och han gjorde det med glädje. Han hade, såsom understrykes av en av hans minnestecknare (Hadding), »ett otroligt minne för personalia». Genom sitt gemytliga väsen, sitt flärdfria uppträdande och sitt uppriktiga intresse för människor vann G allmän aktning såväl bland kolleger i in- och utlandet som i vidare kretsar.

Författare

Gerhard Regnéll

Arkivuppgifter

Brev från G till bl a G Nathorst i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se LUM 1939, Lund 1940, s 132—134.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 27 april 1917, nr 11, RA. — Inbjudning till G:s professorsinstallation i Lund (1917); LUM 1939; nekrologer över G av A Hadding i FS:s förhandl:ar (1944), B Hanström i Skånes Natur (31, 1944), J P J Ravn i Meddel fra Dansk Geol Foren (10, 1944) o G Regnéll i Lunds Dagbl 14 mars 1944.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl A Axel Grönwall, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13283, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerhard Regnéll), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13283
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl A Axel Grönwall, urn:sbl:13283, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerhard Regnéll), hämtad 2024-04-18.