Meriter

Gyllengranat, Carl August Burchard, f 7 aug 1787 på Sveaborg, Finland, d 22 maj 1864 i Karlskrona. Föräldrar: kaptenen frih Arvid Gustaf G o Aurora Elisabet Taube. Sergeant vid Västmanlands reg 27 mars 95, kadett vid Karlberg 26 sept 00, utex 24 sept 04, underlöjtn vid arméns flotta 6 nov s å, i brittisk örlogstjänst 26 okt 07—30 maj 11, löjtn vid arméns flotta 8 dec 08, avsked ur sv krigstjänst 19 mars 11, löjtn vid örlogsflottan 2 okt s å, kapten 26 nov 14, major i generalstaben för flottorna 11 maj 18, vid örlogsflottan 9 okt 21, kommendörkapten vid K M:ts flotta 1 dec 24, konteramiral 6 febr 43, statsråd o chef för sjöförsvarsdep 20 juni 44—10 april 48, befälhav amiral i Karlskrona sistn dag, avsked 23 juli 51, v amiral 27 jan 54, amiral 2 febr 58, avsked ur flottan 29 dec 60. — LÖS 19 (ordf 32—37, 39 —43, 57—58, HedL 43), LKrVA 38.

G 11 m Susanna Finnis, f 3 aug 93 i England, d 9 dec 79 i Karlskrona.

Biografi

Under sin tjänstgöring i brittiska flottan 1807—11 kryssade Carl August G bl a i nordamerikanska farvatten, dock utan att under pågående krig delta i öppen strid. Han återvände till Sverige med utmärkt vackra vitsord av sin chef amiralen Sir John Warren och rik på erfarenheter och intryck. G fick en förmånlig placering i örlogsflottan och skickades 1815 som chef på örlogsbriggen Delphin på expedition till Västindien för att skydda sv handel och överföra garnison till S: t Barthélemy. Han skulle även kunskapa om möjligheterna till eventuell kolonisation i dessa trakter.

G blev 1825 chef på det ena av de utrangerade fartyg, linjeskeppet Tapperheten, som regeringen med handelshuset Michaelson & Benedicks som bulvan och mellanhand avsåg att sälja till Colombia. Fartyget gick under handelsflagg och avsikten var att besättningen skulle gå i colombiansk tjänst. Genom stormaktsintervention gick denna mycket beryktade skeppshandel om intet. G, som efter vissa äventyrligheter med sitt fartyg anlänt till Colombia, tvingades att efter fyra månaders uppehåll där gå till New York, där Tapperheten på oförmånliga villkor såldes på auktion. Han invecklades i tidsödande och uppslitande processer både med Michaelson & Benedicks, som gjorde stora förluster på affären, och med sin besättning, som framställde ersättningsanspråk. Han biträddes av den bekante juristen S L Theorell och vann till slut i alla mål.

Efter sin återkomst till Sverige 1826 deltog G i olika sjöexpeditioner och sjömilitära utredningar. Från 1832 höll han regelbundet föreläsningar i sjökrigsvetenskap. Som resultat av dessa publicerade han 1837 Sjökrigs-historien i sammandrag och 1840 Sveriges sjökrigs-historia i sammandrag; sistnämnda arbete användes långt fram i tiden i undervisningen. Med iver kastade sig G in i den brännande flottdebatten. I ett presidietal i örlogsmannasällskapet 1835 (tr i Tidskr i sjöväsendet 1836) pläderade han för en betydande linjeflotta och underkände djärvt båtsmanshållet som rekryteringsbas för flottans bemanning. Han återkom till samma tankar som ledamot av 1841 års flottkommitté. Tidigt insåg han värdet av ångan och propellern. Det av G som chef för sjöförsvarsdepartementet framlagda förslaget att göra en väsentlig del av den sjögående flottan ångdriven (bl a 32 ångfartyg) betraktades som ekonomisk ogenomförbart och föll därför i riksdagen. Däremot löstes vissa frågor om flottans bemanning enligt G:s önskemål, och särskilda beväringsområden inrättades i kusttrakterna. Också efter sin avgång ur statsrådet propagerade han för en stark ångdriven flotta, bl a genom ett berömt tal i örlogsmannasällskapet 1858 (G:s »politiska testamente»).

G var en av flottans kunnigaste och skickligaste chefer. Han hade en utpräglat litterär och retorisk begåvning. En av hans ungdomsvänner, J O Nauckhoff, ansåg att han med sina stora förtjänster förenade slughet och beräkning.

Författare

Bertil Broomé

Arkivuppgifter

Dagboksanteckn:ar 1807—09 samt anteckn:r o handhar från expeditionen med »Tapperheten» 1825—27 m m finns i G:s arkiv i KrA. Brev från G till olika personer ingår i enskilda arkiv i KB, KrA, RA o UUB; särskilt viktiga är breven till G R Norden-skjöld i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sjökrigs-historien i sammandrag. D 1—2. Ghristianstad 1837. VIII, 197, XII, 280 s, 13 pl. — Sveriges sjökrigshistoria i sammandrag. D 1—2. Carlskrona 1840. XXIV, 352, 14, 343 s, 9 pl. — Sveaborgs öfvergång år 1808. Bihang till »Sveriges sjökrigs-historia» . . . Carlskrona 1855. 23 s. — Medv i Tidskrift i sjöväsendet, 1839 —41, 1858, Sthlm. — Se även S E Bring, Sv boklex. Rättegångshandl, Sthlm 1958, s 224.

Källor och litteratur

Källor o litt: Meritfört (flottan), KrA. — A Ahnfelt, Ur sv hofvets o aristokratiens lif, 2 (1880); B Borell, De sv liberalerna o representationsfrågan på 1840-talet (1948); G Heckscher, Konung o statsråd i 1809 års författn (1933); E Holmberg, ÖS 1771— 1921 (1921); L L v Horn, Biogr anteckn:ar, 3:1 (1934); E Hägg, Under tretungad flagg. Vår seglande örlogsflotta o dess män 1750— 1900 (1941); A Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); dens, Den sv utrikespolitikens hist 3:3, 1844 —1872 (1961); KrVAH 1865; A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); B v Schinkel, Minnen ur Sveriges nyare hist, 11 (1872); C Stenhammar, Bilder ur riksdagslivet, 3 (1903); S O Swärd, Latinamerika i sv politik under 1810- o 1820-talen (1949); Tidskr i sjöväsendet 1836, 1858, 1865, 1880, 1881.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl August B Gyllengranat, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13361, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13361
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl August B Gyllengranat, urn:sbl:13361, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Broomé), hämtad 2024-04-20.