Meriter

2 Haartman, Johan, bror till H 1, f 19 sept 1725 i Pemar, Åbo o Björneb (enl kommunionbok för Åbo), d 29 dec 1787 i Åbo. Inskr vid Åbo akad 41, apotekselev i Sthlm 43, studier i Uppsala o Åbo 48—49, inskr vid UU 31 jan 50, disp pro exercitio under Linné 23 nov 51, ex philosophicum 16 mars 52, MK 5 juni 53, ML 13 dec 53, allt vid UU, provinsialläk i Åbo 4 april 54 (tilltr aug 54)—62, disp pro gradu vid UU 24 april 54, MD där 31 okt 54, läk vid länslasarettet i Åbo 59—67, assessors titel 6 aug 61, med adjunkt vid Åbo akad 7 maj 64, med prof där 17 jan 65. — LVA 65, LPS 74.

G 24 maj 64 i Borgå m Johanna Elisabeth Nylander, f 26 dec 45 där, d 22 maj 97 i S:t Karins (Åbo o Björneb), dtr till biskop Johan N o Vendla Juliana v Glan.

Biografi

Under sin första vistelse i Uppsala åhörde H föreläsningar av bl a Linné, Wallerius, Klingenstierna och Törner. I Åbo uppmanades han av sedermera biskop Johan Browallius att i fortsättningen ägna sig åt medicinska studier. Vid sidan av Linné, som uttryckte sin stora uppskattning av H, blev Rosén von Rosenstein hans huvudlärare under den senare sejouren i Uppsala. En mångsidig naturvetenskaplig orientering antyds bl a av att H redan i början av 1750-talet hopbragte en betydande insektsamling. På rekommendation av Linné åtföljde han C G Tessin på resor i Södermanland och Västergötland. Han översatte Linnés Systema naturae till svenska (1 uppl 1753).

Då H inledde sin verksamhet i Finland, var antalet läkare där ytterst litet. Statliga åtgärder för att bereda befolkningen tillfälle till läkarvård hade ännu inte vidtagits. H blev, efter en ettrig befordringsstrid, den förste innehavaren av en provinsialläkartjänst i Åbo. Som sådan motarbetade han förslaget, att även en »stadsfysikus» skulle anställas i staden och råkade i delo med stadens kirurger (fältskärer), liksom med dess ende apotekare. Vid sidan av sina övriga åligganden förestod H en längre tid brunnsläkartjänsten i Kuppis invid Åbo. Han fick här tillfälle att göra bruk av sina kemiska insikter.

Att H:s lynne var känsligt, t o m retligt, torde inte kunna förnekas. Det oaktat vann han snart en erkänd ställning. I Åbo introducerade han koppympning och var den förste inom det sv riket som utförde sådan. I samband härmed hade han att övervinna många fördomar. Han använde huvudsakligen Suttons metod, men utarbetade även en egen, varom han ingav rapport till Vetenskapsakademin. Han uppmuntrade studerande att under resor på landsbygden utföra koppympning. Själv företog han talrika resor inom sitt distrikt och visade stor duglighet i sitt arbete.

H fäste vikt vid att förekomsten av sjukdomar och farsoter i Finland blev närmare utredd. I detta syfte anhöll han bl a om bistånd av prästerskapet. Han samlade uppgifter om i landet nyttjade s k huskurer och utarbetade i samband därmed en flitigt begagnad läkarbok som utkom 1759. Arbetets spridning ökades inte minst på grund av den stora läkarbristen.

Bristen på sjukhus var likaså skriande. H medverkade i hög grad till att det första länslasarettet i Finland upprättades i Åbo 1756. Den fattiga befolkningen kunde här ges vård; dessutom främjade lasarettet universitetsundervisningen, som inte tidigare haft tillgång till någon klinik. Sjukhuset vann snart under H:s ledning allmänhetens förtroende och blev till stort gagn, hur anspråkslöst det än var.

H ägnade sig även åt veterinärmedicinen, särskilt åt den s k boskapspesten och företog talrika resor för att undersöka denna. Sina resultat publicerade han i Vetenskapsakademins skrifter, i populära folkskrifter (även på finska) och i en akademisk stipendiatavhandling. — I sina skrifter behandlade han f ö, utom medicinska spörsmål, bl a mineralvattnets bruk, gödsling av åkrar och frosternas orsaker.

Som professor vid Åbo akademi lyckades H hos ett i och för sig ringa men med åren stigande antal studenter väcka intresse för sin disciplin. Hans katederföreläsningar har betecknats som för tiden märkliga. Dissektioner var däremot sällsynta, och anatomiundervisningen skedde huvudsakligen med ledning av planscher. Den viktigaste av hans publikationer under professorstiden var den stora systematiska översikten Sciagraphia morborum, utgiven i disputationsform 1779—81. Förarbeten härtill hade utförts långt tidigare. Sjukdomarna indelas i grupper, släkter och arter. Sin systematik diskuterade han främst med arkiatern Abraham Bäck; hans bevarade korrespondens med denne är omfattande. Förebilder fann han hos botanikens stora systematiker (Sauvages, Linné). Hans intresse för botanik och för farmaceutiska ämnen tog sig därjämte uttryck i skrifter, i samlingar och i anläggandet av en trädgård för bl a medicinalväxter. Sitt stora herbarium donerade han till akademin. Han strävade att förkovra apoteksväsendet i Finland, likaså de sanitära förhållandena i Åbo. Den s k orientaliska pesten och dess uppträdande i Finland i början av 1770-talet tilldrog sig hans särskilda uppmärksamhet och han ingrep här med praktiska åtgärder, betingade av tidens uppfattning om smittämnets natur. Han var också en ivrig förkämpe för sunda levnadsvanor.

H ägnade sig med stort intresse åt den medicinska undervisningens organisation och effektivisering. Enligt hans uppfattning borde naturalhistoriens och medicinens studium intimt sammankopplas med varandra. För att för framtiden säkerställa den akademiska undervisningen på områden som stod honom nära gjorde han betydande donationer. Han donerade även medel till stipendiefonder.

H kände sig ofta motarbetad och omgiven av bristande förståelse. Härtill bidrog otvivelaktigt det faktum att han var svår att samarbeta med. Med sina studenter och patienter synes han emellertid ha stått på god fot. Hans insatser på läkekonstens område var betydande, och han har med rätta betecknats som en banbrytare inom finländsk medicin.

Författare

Olof Mustelin

Arkivuppgifter

H:s självbiografiska anteckn:ar i Karol inst, några av H:s manuskr bl a där o i VA. Brev från H till Abraham Bäck (c:a 250 st) i Karol inst, några även i UUB, samt brev från H bl a till P J Bergius i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Akad avh se Liden, 3, s 72 f, Marklin, 1: 3, s 38 f, 1: Suppl, s 47, eller Vallinkoski, 1, s 190—192. — [Brev om stillande av blödning] (Svenska Mercurius, årg 3, 1757—58, s 835—839, Sthlm 1758). — Om boskaps-sjukan, som i Finland några år varit gångbar, och om de medel, som lyckligen blifvit försökte til dess förekommande och botande (VAH för år 1758, vol 19, Sthlm, s 47—60; även övers). —¦ Tydelig underrättelse, om de mäst gångbara sjukdomars kännande och motande, genom lätta och enfaldiga hus-medel; samt et litet res-och hus-apothek .. . Sthlm o Abo 1759. (32), 309 s. [Sign.] . . . med åtskillig förbätringar och tilökningar, 2" gången sammanfattad och utg. Abo 1765. (28), 391, (25) s. [Ny uppl med förtiteh] Haartmans läkarebok av år 1765. Upps (tr Malmö) 1963. (28), 391, (25) s. — Transsumt af et bref ifrån Åbo, dat. den 9 julii (Inrikes tidningar 1761, nr 66, Sthlm). [Något avvikande sep tr med tit:] Om boskaps-pesten i Finland och dess förekommande samt botande. U o [1761], 4 s. Finsk uppl [Åbo 1770], omarb uppl Norrköping 1764, se nedan. — Utdrag af et bref daterat Åbo, den 25 september (ibid, nr 85— 87). — Utdrag af . . . berättelse ifrån Åbo af den 15 april 1761 (Provincial doctorernes til Kongl. Collegium medicum inlemnade berättelser, rörande deras ämbets förrättningar, desse senaste åren, i synnerhet sedan sista riksdag, Sthlm 1761, s 33—1-2). — Berättelse om flera hufvudsvaga menniskor, Maniacis, och försök at hjelpa dem (VAH 1762, s 267 —283). — Om den i Finland gångbara boskapssjukans smittosamma beskaffenhet (ibid 1764, s 49 f; även övers). — Om boskaps-pästen i Finland, och dess förekommande och botande. [Rubr.] Norrköping 1764. 4:o. 7 s. Finsk uppl Åbo [1774]. — Utdrag af . . . berättelse ifrån Åbo den 30 april 1765 [ + ] Supplement ... 14 martii 1765 (Berättelser, inlämnade til Kongl. Collegium medicum, rörande medicinalverkets tilstånd i riket; såsom en fortsättning af provincial-medicorum berättelser . . ., Sthlm 1765, s 43—60). — Vidare berättelse, om hvad i Åbolän förelupit i medicin ... 27 junii 1765 (ibid, s 303— 308). — Om artificielt mineral-vattens bruk och verkan (VAH 1765, s 236—239). — Om bote-medel emot veneriska sjukan, och om mercurial-spiritus otilräckelighet därtil (ibid 1768, s 273—280). — Svar på den af Kongl. vettenskaps academien för år 1769. framstälte frågan: Huru all slags frisel kan förekommas och botas, så hos barnsängs-hustrur som andra? . . . sedermera något omständligare utfördt. Sthlm 1770. 68 s. [Ett anon Svar . . ., tr så, tillskrives felaktigt H bl a i Bygdens anonymlexikon, 2, sp 520.] — Rela-tio, de hasmoptico per spiritum frumenti, nitro saturatum, curato (VS, Nova acta, vol 1, Upsalix 1773, s 109—111). — Påminnelser vid sättet at göda åkrar (VAH 1778, s 242—245). — Om bästa sånings-tiden uti Åbo län om hösten (ibid 1779, s 89—122, 169—176). — Om orsakerna til de svåra frossor, som åren 1774, 75, 76 och 1777 kring Åbo och annorstädes grasserat (ibid 1781, s 30—49). — Ad celebrandam festivi-tatem inauguralem medicam . . . [Rubr; inbjudan 19.6.1781 till medic promotion.] Aboae [1781]. Fol. (6) s. — [Medd om botad kräftskada] (Vecko-skrift för läkare och naturforskare, bd 5, Sthlm 1784, s 357—361). — Betr översättn se P M Hebbe, Den sv lantbrukslitteraturen, 1, Upps 1939, s 240 f.

Översatt: C Linnaeus, Indelning i ört-riket, efter Systema naturae, på svenska öfvers. Sthlm 1753. 136, (16) s, 3 pl-bl. 2. ggn upl, ändrad och tilökt efter 13:de upl af Systemet. Vesterås 1777. 158, (16) s, 3 pl-bl.

Källor och litteratur

Källor o litt: Länssjukhusets i Åbo arkiv, ÅLA; konsistorieprot o registr, Åbo akad.

L G v Bonsdorff, Lars Gabriel v H intill 1827 (SSLF 309, 1946); Brev från o till G F Mennander, ed K Österbladh, 1—3 (Suo-men historian lähteitä 4:1—3, 1939—42); L W Fagerlund o R Tigerstedt, Medicinens studium vid Åbo univ (Åbo univ:s lärdoms-hist, 1, SSLF 16, 1890); FBH; A Grape, Ihreska handskriftssaml i UUB, 1—2 (1949); A J Hagström, Åminnelsetal (i VA 1789, tr 1790); I A Heikel, Hfors univ 1640—1940 (1940); G Heinricius, Obstetrikens o gynä-kologiens hist i Finland (1903); O E A Hjelt, Medicinska förhållanden i Åbo på 17 50-talet (Lännetär 7, 1882); dens, Medicinska förhållanden i Åbo på 1760-talet (Commen-tationes variae . . ., 1890); dens, Sv o finska medicinalverkets hist 1663—1812, 1—3 (1891 —93); dens, J H:s verksamhet vid univ i Åbo under åren 1754—1787. Skildrad enl hans brev (Bidr till känned af Finlands natur o folk, 70:2, 1911); I Ilmoni, Bidr till Nordens sjukdomshist, 1—3 (1846—53); G Johnsson, Suomen piirilääkärit 1749—1927 (Geneal samf:s i Finland skrifter, 6, 1928); A R Klossner, Turun lääninsairaalan vaiheita 1756—1856 (Annales univ Turkuensis, B: 62, 1956); S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 1—2 (1967); G J Ljungqvist, Om sjukdomsbot o mediciner (1965); O Mustelin, »Den finländska läkekonstens fader» (Vårdträdet, 6, 1969); O Nikula, Ur Christopher Johan Rappes brevväxl (SSLF 376, 1960); F J Rabbe, J J H (Finlands minnesvärde män, 1, 1854); dens, Bidr till hist om provincial-läkare-distrikts-väsendet i Finland (Finska läkaresällsk:s handl:ar, 5, 1856); SLH 1:2 (1823); H Teir, Den första solenna medicinska drsprom i Finland år 1781 (Medicinhist årsb 1966), o där anf litt; J J Tengström, Chro-nologiska förteckn:ar ... (1836).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Haartman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13470, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Mustelin), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13470
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Haartman, urn:sbl:13470, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olof Mustelin), hämtad 2024-04-26.