Biografi

Hildebrand, släkt med släktgren Hildebrandsson.

En dtr till skattebonden Hillebrand (levde 1651) i Skånstorp, Hällestad, Ög, blev i äktenskap med skomakaren Bengt Bengtsson (d 1698) mor till två söner. Av dem blev den äldre farfar till skattebonden Carl Håkansson (1737—1822) i Blixtorp, Risinge, Ög, som var riksdagsman 1789. Den yngre sonen, skattebonden Hillebrand Bengtsson (1669—1734) i Skånstorp, blev far till flera söner, som gjorde hans förnamn till sitt släktnamn. En av dem, mjölnaren Olof Hillebrand (1714—79) vid Skärblacka kvarn i Kullerstad, Ög, blev far till bergsmekanikern o direktören vid järnbruket Flerohopp i Madesjö, Kalm, Hildebrand Hildebrandsson (1744—1811). Hans son kapten Hildebrand Hildebrandsson (1791—1858) är mest känd som utgivare av Läsning uti musikaliska ämnen (1827—29) o Om kyrkomusiken i Sverige (1857) men skrev även anonyma broschyrer i nykterhetsfrågan o den 1851 av SA prisbelönta skriften Är icke känslan af det sköna till sin grund religiös? Hans son prof Hugo Hildebrand Hildebrandsson (se nedan) blev far till försäkringsdirektören Sven Thure Hildebrand Hildebrandsson (1869—1926). Dennes dtr fil kand Ebba H (f 1898), g m försäkringsdirektören fil dr Åke Grenholm, publicerade 1955 om Hildebrand Hildebrandsson d y.s hustru Ebba Gustafva Hildebrandsson, f af Wirsén (1813—99) boken Din tillgivna Ebba, vari ingår utdrag ur kulturhistoriskt intressanta släktbrev i VHAA o hos henne själv, framför allt de brev den behandlade anmodern själv skrivit.

Hildebrand Hildebrandsson d ä:s änka köpte kort efter hans död det ovannämnda järnbruket Flerohopp, som därefter sköttes av sonen Isac H (1793—1838), först som förvaltare o från 1819 som arrendator. Hans svärson kammarrådet Carl August Fehr (bd 15) sålde Flerohopp 1880. Hans yngre bror handlanden Theodor (Thure) Emanuel H (1799—1881) i Borgholm, vilken länge ledde verksamheten vid Flerohopp som förmyndare för sina brorsdöttrar, blev morfar till biskop G Aulén o farfar till majoren i Väg- o vattenbyggnadskåren Elis Gustaf Adolf H (1869—1965). Elis H var direktör för Blekinge kustbanor 1908—14 o för Nora bergslags järnvägar 1914—34, varefter han under två decennier utan ersättning o delvis på eget initiativ utförde en stor del av de registreringsarbeten som gjort Genealogiska föreningens arkiv till ett av landets värdefullaste personhistoriska hjälpmedel. Son till honom är vägdirektör Rolf H (f 1904), Visby.

Hildebrand Hildebrandsson d y:s samt Isac o Thure H:s yngste bror, riksantikvarien Bror Emil H (H 1), blev far till riksantikvarien Hans Olof Hildebrand H (H 2) o riksarkivarien Henrik Robert Teodor Emil H (H 3). De senares bror adjunkten vid Högre realläroverket å Norrmalm i Sthlm pastor Bror Albin H (1844—1917) publicerade bl a Sv kyrkans psalmbokskomitéer o psalmboksförslag under 1700-talet o början av 1800-talet (1884) o Lärobok i kyrkohistorien (1886), vilken utkom i flera upplagor. Från 1896 var Albin H huvudredaktör för Sv porträttgalleri, i vilket han själv sammanställde de noggranna o pålitliga biografiska uppgifterna om präster (del 10, 1897—1909), ingenjörer (del 17, 1905) o riksdagsmän (del 25, 1904—05) samt generalregistret (1913). I KB finns hans omfattande samlingar, framför allt biografier över sthlmspräster med rubriken Clerus Holmiensis o personregistrerade utdrag ur Sthlms konsistoriums acta o protokoll. En fjärde bror var Carl Hildemar H (1851—1919). Hildemar H avlade 1872 med fil examen i Uppsala o publicerade 1877 det prisbelönta arbetet Bidrag till kännedomen om hjertats förhållande vid direkt retning med enstaka induktionsslag. Senare blev han med kand i Sthlm 1882, med lic i Lund 1886, med dr där 1892 på avhandlingen Kliniska studier öfver bukorganens lägeförändringar samt e o prof i pediatrik o praktisk medicin i Lund 1893. 1909—16 var H ordinarie prof där i samma ämnen. Hans skrifter är få, men han var länge den främste specialisten på mag- och tarmsjukdomar i södra Sverige o gjorde även en insats som den förste överläkaren vid det nyinrättade barnsjukhuset i Lund från 1899. Son till honom var prof Bengt Olof Hildebrand H (H 5).

Emil H:s son Sune Hildebrand H (1879—1922) blev 1909 fil dr o docent i Uppsala på en avhandling om 1700-talets schweizertyska, tjänstgjorde från 1912 i KB, där han 1918 blev tf 2:e bibliotekarie, o var från 1919 redaktör för PHT. Sune H utgav 1916 en omarbetad o tillökad upplaga av O Hoppes Sv-tysk ordbok o 1917 en översättning av en holländsk beskicknings reseberättelser från Ryssland, Finland o Sverige 1615—16. Han publicerade också nya utgåvor av Karl XI :s almanacksanteckningar (1918) o av Hakvin Spegels dagbok (postumt 1923). H 2 blev far till docenten o riksdagsmannen Karl Emil H (H 4) o chefen för Sthlms stads kansli Erik H (1880— 1954). Systrar till dem var g m dir H Heimbürger (bd 18), grosshandl A Carlander (bd 7) o prof Hjalmar A Lindroth. Son till Karl H är prof Karl-Gustaf H (f 1911).

Hildebrand Hildebrandsson dä:s bror sågaren Gustaf H (1761—omkr 1828) i Fullerstad, Skönberga, Ög, blev farfars far till disponenten vid ab Lundby mekaniska verkstad i Gbg Axel Filip H (1868—1940). En syster till honom blev i äktenskap med kassören Gustaf Julius Svensson i Jonsered, Gbg, mor till prof emeritus vid Tandläkar-högskolan i Sthlm Yngve H (f 1895).

Författare

Källor och litteratur

Genealogi för Yngve H :s släktkrets, Genealogiska fören, Sthlm.

A F H f (Verkstäderna 1940); G Bolin, Karl XI :s almanackor (HT 1947); B Cnattingius, En frejdad Hällestadssläkt (Östergötlands Dagbl 26 jan 1935); Disponent A F H 60 år (Verkstäderna 1928); E Essen-Möller, Bidr till Lunds medicinska fakultets hist (1947); N Hagström, Lärare o studenter vid Norra realläroverket (1941); Bengt H, Bror Emil H (Fornv 1934); dens, Ett professorshem i Lund (Under Lundagårds kronor, 4, 1957); dens, Handbok i släkt- o personforskning, 1 (1961), s 284 f, 295; Elis H, Järnbruket Flerohopp 1725—1879 (Kalmar läns fornminnesförening. Meddelanden, 26, 1938), s 60—81; H H Hildebrandsson, Hos "Gamla Frun på bruket" (Hågkomster o livsintryck, 2, 1922); E Kölgren, Läroverksmatr 1908— 09 (1909); T Larsson, Reformen i brännvinslagstiftningen 1853—54 (1945); Matr över styr:medlemmar, lärare o elever vid Ultuna lantbruksinst 1848—1932 (1932); L Mårtensson, Förteckn över bondeståndets ledamöter vid riksdagarna 1710—1800 (1937); Norlind; H T Ohlsson, Biogr matr öfver sv kyrkans prästerskap 1914 (1914); PK:s por-trättmatr vid femtioårsjubileet 1924 (1924); H Schuck, SA:s hist, 6 (1938); SLH 3: 1, 3, 4:2 (1886—1932); SMoK; SPG; Sune H t (NTBB 1922); Sv juristmatr 1950 (1950); Sv släktkal 1963; SvTeknF; [G Unge]-r-, Erik H död (SvD 29 juli 1954); O Wieselgren, Pastor A Hildebrands kyrkohist o biogr samhar till KB (NTBB 1918); dens, Sune H (PHT 1922); L Z[ielfelt], Elis H (SoH 1964—65); Örnberg, 1, 5, 13 (1884—1905).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hildebrand, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13578, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13578
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hildebrand, släkt, urn:sbl:13578, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.