Meriter

1 Hildebrand, Bror Emil, f 22 febr 1806 i Madesjö, Kalm, d 30 aug 1884 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: bergsmekanikus, bruksdirektören Hildebrand Hildebrandsson o Lovisa Mörck. Inskr vid LU 23 sept 20, teol ex ht 21, FK vid LU 22 maj 26, disp pro gradu 3 juni 26, mag 23 juni 26, disp för docentur 16 dec 29, doc i numismatik 26 febr 30, allt vid LU, biträdde med vården o ordnandet av saml:arna i LU:s hist mus o myntkabinett 30—32, antikvariska o numismatiska studier hos bl a C J Thomsen i Khvn sommaren 30, deltog i stiftandet av Lyceum i Lund 28 nov 31, lär där 31—32, förordn att biträda med ordnandet o beskrivandet av K myntkabinettets i Sthlm samkar 7 nov 32, förnyat förordn 23 jan 36 o 5 mars 37, andre amanuens i SkS 5 mars 33, i VHAA 2 april 33, eo kanslist i riksarkivet 15 maj 33, tf garde des médailles i Riksbanken 14 jan 36, riksantikvarie, garde des médailles o sekr i VHAA 30 juni 37— 31 dec 79, amanuens vid hist avd i RA 37—44, tf riksarkivarie 19 dec 45—19 juni 46 o under tre månader 47, led av dir för Sthlms stads undervisn:verk 55—71. — LFS 32, LSkS 37 (sekr 41—48), LVHAA 37, LVA 47, LVS 56, LSA 66 (tf sekr 81— 83), HedLVVS 78.

G 23 juni 41 i Sthlm, Maria, m Anna Mathilda Ekecrantz, f 24 juni 15 där, ibid, d 23 maj 86 där, Hedv El, dtr till riksbankskamreraren Olof E o Maria Hagelin.

Biografi

H blev 1826 magister vid Lunds univ men var länge rådvill beträffande sin framtid. Efter kondition hos frih Nils Gyllenstierna på Krapperup 1828—29 skrev han hösten 1829 sitt docentspecimen om de anglosachsiska mynten i Lunds myntkabinett. I dec disputerade han och blev i febr 1830 docent i numismatik. H diskuterade i avhandlingen bl a också de äldre nordiska mynten och talade för en bättre fornminnesvård. För sin avhandling hade han bl a använt myntanteckningar efter den tidigt bortgångne Sven Hylander, däribland några gjorda av C J Thomsen, grundläggaren av det arkeologiska treperiodssystemet. H skickade sin avhandling till denne med ett brev 19 dec 1829. Därmed började en brevväxling, som fortfor till Thomsens död 1865 och kom att omfatta omkr 800 brev.

Thomsen inbjöd H till Khvn, och under sommarmånaderna juni—aug 1830 vistades han där. Såväl för H:s person som för hans arbete och framtid blev den intima vänskapen med Thomsen av avgörande betydelse. Thomsen, som var intresserad av att de sv samlingarna blev ordnade och därmed tillgängliga, såg i H den man, som skulle rycka upp det sv antikvitets- och myntstudiet. Återkommen till Lund blev H amanuens vid Historiska museet och myntkabinettet. I museets fornsakssamling genomförde han Thomsens arkeologiska treperiodssystem med sten-, brons- och järnålder. Beträffande levnadskall stod H i valet mellan ett lektorat i Kalmar eller någon museitjänst. Thomsen förberedde det senare alternativet genom att rekommendera honom hos riksantikvarien J G Liljegren. H for till Sthlm 1831, och under samarbete i det oordnade myntkabinettet vann han dennes förtroende. Någon anställning innebar ej detta, men en mäktigare man än Liljegren, nämligen A von Hartmansdorff, hade fått upp ögonen för H:s förtjänster, och från jan 1833 var H åter i Sthlm för att mot arvode arbeta med myntkabinettets ordnande. Han fick småningom flera beskyddare i Berzelius, A L Stierneld, M Rosenblad, Geijer, Fryxell och J H Schröder samt av göterna främst L F Rääf. Ett särskilt stöd vann han i Hans Järta. Samarbetet med Liljegren var ej problemfritt, men H kom efterhand att överta alltmer av det praktiska arbetet och införde bl a treperiodsindelningen. Genom Liljegren fördes han in också i urkundsutgivningen.

Efter Liljegrens självmord juni 1837 blev H dennes efterträdare som riksantikvarie, garde des médailles och Vitterhetsakademins sekreterare. H är den verklige grundaren av Statens historiska museum som vetenskaplig institution. Under hans långa riksantikvarietid genomfördes de stora museiflyttningarna, 1846—47 från slottet till Ridderstolpeska huset vid Skeppsbron, dit H som tf riksarkivarie även ledde riksarkivets flyttning, och 1865 till bottenvåningen av det nybyggda nationalmuseihuset. Med Järtas stöd skaffade H snart Vitterhetsakademin och museet en ordentlig inkomststat. Privatsamlingar kunde inköpas. När han tillträdde tjänsten 1837 hade museet omkr 200 fornsaker av sten och 60 av brons; vid hans avgång 1879 var de 20 000 resp 1 600. I sin position som sekreterare blev H med tiden akademins dominerande centralgestalt. Genom sin maktvilja, starka personlighet och enorma flit samlade han alla trådar i sin hand.

H redovisade sina vetenskapliga erfarenheter i talrika skrifter, som nästan alla är kataloger och materialsamlingar. I Anteckningar ur Kongl vitterhets, historie och antiqvitets akademiens dagbok ... för år 1843 framlade han första gången sin klara översikt av järnålderns myntfynd, delade i fyra, kronologiskt skilda klasser: romerska silvermynt, romerska och bysantinska guldmynt, kufiska (arabiska) mynt samt anglo-sachsisk-tyska mynt. Man har här en av utgångspunkterna för den järnålderskronologi, som Montelius senare arkeologiskt utbyggde. Själv behandlade H 1846 i ett monumentalt arbete de anglosachsiska mynten.

Tidigt upptog H arbetet på fortsättning av Svenskt diplomatarium. Tre band, dvs sex stora halvband, hann han med 1842—65 och förde därmed verket fram tom 1347. Studiefärder till Danmark och en till Estland 1857 gav rikt och viktigt stoff. Jämte det ytterst krävande precisionsarbete, som en urkundssamling av diplomatariets karaktär är, efterlämnade H de handskrivna stora Samlingar till svenskt diplomatarium, sju bundna foliovolymer för tiden 1164—1600, vilka varit och är av avgörande värde för arbetets fortsättning. I samband med diplomatariearbetet står H:s enda politisk-historiska studie, om urkunderna från Nöteborgs-freden 1323. Ett komplement till diplomatariet utgör H:s ståtliga medeltida sigillverk.

På 1850-talet började arbetet för en ny förordning om fornminnesvården och på H:s initiativ tillkom F F Carlsons riksdagsmotion härom 1857. Förordningen blev färdig först 1867 och betecknade viktiga framsteg. Samtidigt gav den snart anledning till strid. Ute i landet hade intresset för fornminnen vuxit och omfattade även folkminnesforskning. H förstod även vikten av denna och hade i brev till Järta talat om, att man måste söka rädda sägnerna från folkets läppar, innan "den nya bildningen . .. vitmenat de gamla, naturliga dragen". Olyckan var, att många av den nya rörelsens förespråkare var föga vetenskapligt utbildade, såsom Richard Dybeck, A E Holmberg och N Mandelgren, vilket försvårade samarbetet. Mandelgrens pamflett 1876 mot H och sonen Hans är utomordentligt hätsk. Som naturligt var förfäktade H centralmuseitanken, vilket ledde till viss motsättning till sådana män som Artur Hazelius och N G Djurklou. Striden kom bl a att gälla frågan om hembudsskyldighet till staten även för bronsföremål.

Ett viktigt forskningsorgan skapade H 1864 med Antiqvarisk tidskrift. Därmed realiserade han en idé redan från sin lundatid på 1830-talet. Han publicerade där och i det av sonen Hans grundade akademins Månadsblad studier över t ex sina grävningar i Gamla Uppsala högar och undersökningar av gånggrifter i Västergötland. 1869 kom H:s viktigaste arkeologiska bidrag: Till hvilken tid och hvilket folk böra de svenska hällristningarne hänföras? Han påvisade, att dessa härrörde från bronsåldern, bl a därför att de på dem avbildade svärden har samma form som bronssvärden. Eljest vållade bronsåldersforskningen H stora bekymmer genom Sven Nilssons fantasterier på området. De kom ej heller personligen överens. Tidigt verkade H för förvärv också av medeltida föremål, men här blev sonen Hans den verklige pionjären. H publicerade emellertid resultatet av undersökningar om medeltidskyrkor som Råda, Flöda och Dalhem.

Sin numismatiska produktion kompletterade H med stora medaljarbeten, först Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor (1860; nu ersatt av senare arbeten), sedan med Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar, praktmynt och belöningsmedaljer (2 bd 1874—75), som i vissa delar ännu är huvudarbetet på området. Hans andra upplaga av boken om Anglo-sachsiska mynt kom 1881 och är, enligt British Museums myntkabinett, "still a standard work". I Månadsbladet 1875 beskrev H ett stort och viktigt fynd av Johan Sverkerssons mynt.

1866 blev H en av de aderton. Beskow motiverade invalet med bl a de djupa kunskaper om medeltidssvenskan som H tillägnat sig genom arbetet med diplomatariet. H var road av litteratur men gammaldags i sin smak och stod alldeles främmande för den inbrytande 80-talslitteraturen. När han läste Strindberg, fick han huvudvärk.

Många hade hindren varit på H:s väg: små anslag, få medhjälpare, köld i arbetslokalerna vintertid, en starkt framträdande depression inför vintermörkret och en under årtionden återkommande ögonsjukdom. Hans hustru kom småningom under inflytande av en starkt pietistisk prästman, vilket orsakade bristande harmoni i hemmet. Som stöd och vän hade H framför allt sin svägerska Ebba Hildebrandsson, f af Wirsén, med vilken han förde en ständig, öppenhjärtig korrespondens. H var över huvud taget en mycket flitig och god brevskrivare med drastiska och fyndiga formuleringar.

Med sin konservativa läggning och pessimistiska livssyn, sina höga krav och sin misstro mot andras arbetsprestationer hade H svårt att finna medarbetare som höll måttet. Småningom hade han dock vid museet fått till hjälp sonen Hans och Oscar Montelius. Med oro såg H den kritik, som skulle kunna riktas mot far och son för familjepolitik, och den kom också, men som H framhåller, var sonen synnerligen skickad för arbetet. I nyårsaftonskonseljen 1879 utnämndes denne till hans efterträdare.

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

H:s papper huvudsakl i VHAA (anteck- ningsböcker, folkloristiska samliar, fullmakter, excerpter o brevsaml). I brevsaml där stora brevsviter från bl a G J Thomsen (även H:s brev till denne), familjemedlemmar, B v Beskow, G G Brunius, N G Bruzelius, N G Djurklou, R Dybeck, O C Ekman, A Eurén (nära 200; även H:s svarsbrev), Henning Hamilton, A v Hartmansdorff, M Lagerberg, Alexis Lindblom, Sven Nilsson, H Reuterdahl, L F Rääf, C J Schlyter, C Säve, P A Säve, C Tegnér o C J Tornberg (över 300) samt även H :s brev till svägerskan fru Ebba Hildebrandsson (276). Breven från den sistnämnda till H kvar hos familjen liksom H 2 :s brev till fadern o brewäxl mellan H o H Hildebrandsson. H:s självbiogr, ungdomsdagböcker jämte en del familjebrev o brev från H till bl a C Tegnér i H 5 :s saml, LUB. H:s brewäxl med H Järta i RA (2 vol). Brev till o från H i SA. Bland strödda brev från H i RA sviter till F F Carlson, A v Hartmansdorff o C T Odhner o i KB till C G Brunius, M Lagerberg o L Manderström, Brev från H till bl a L F Rääf, J H Schröder o C F Säve i UUB, till bl a G Ljunggren, Sven Nilsson o C J Tornberg i LUB o till G Brusewitz i GUB. Strödda brev från H bl a i VA o DRA. — Rör tr brev o utdrag ur självbiogr o dagböcker se under Tr arbeten nedan.

Tryckta arbeten

Acta, literae et observati-sone[!] ad historiam Scandinavicam, medii et recentioris aevi. [Akad avh, preses S Hylan-der.] P 2. Lunda; 1822. S 17—32. — Nu-mismata Anglo-Saxonica Musei academije Lundensis ordinata & descripta. [Akad avh, resp N P Ljunggren m fl.] P 1—3. Lundae 1829. 48 s + titelbl. — Upplysningar till Sveriges mynthistoria . . . [Akad avh, resp E A F Lindencrona m fl.] Afd 1—5*. Lund 1831—32. 68 s + titelbl. [Ny uppl] Gbg (tr Lund) 1937. 58 s. (Dens, smärre uppsatser [utg av Erik Person (Gamby), 1 ej utk], 2.) — Sverrig. [Sidrubr:] Antikvariske Efterret-ninger (Nordisk Tidsskrift for Oldkyndighed, Bd 1, Khvn 1832, s 225—240; anon, tills med J G Liljegren). — Gamla geografien i sammandrag. Åtföljer sjunde upplagan al Hartmans Lärobok i geografien. Lund 1833. 72 s. [Föret sign.] [Ny uppl:] . . . åttonde uppl . . . 1834. 82 s. [Föret.] [Senare uppl anon o utan titel i G I Hartman, Lärobok i nya allmänna geografien, 9.—18. uppl 1836, 1839, 1842, 1845, 1848, 1851, 1854, 1857, 1862, 1869.] — Kronologiskt register öfver de första 20 delarne . . . jemte förteckning på åtföljande fac-similia. Sthlm 1835. 64 s. (HSH, d 20 [: bihang].) — Förteckning på en af framlidne kongl. förste lifmedicus dr. J. P. Westring efterlemnad betydlig samling af svenska m. fl. mynt och medaljer, som kommer att försäljas å Stockholms bok-auctions-kammare d. 4 febr. 1837 och följ. dagar. Sthlm 1836. 77 s. [Anon.] — Katalog öfver framl. bokhandlaren J. Törnqvists efterlem- nade dyrbara samling . . . Sthlm 1838. 106 s. [Anon.] ¦—¦ Katalog öfver framl. myntmästarens vid Kongl. myntet i Stockholm, bergmästaren Christopher Borgs efterlemnade utmärkta samling af svenska och utländska mynt och medaljer . . . Sthlm 1839. 132 s. [Föret.] — Förklaring öfver Ingeborgs armring (Bihang till Frithiofs saga, episk dikt [utg av G S(tephens)], Sthlm 1839, s 65— 89; 2. uppl s å, 3. uppl. .. 1841, s 73—92, Ny uppl 1849). Eng övers: Description of Ingeborg's arm-ring (E Tegnér, Frithiofs saga . . . Transl by G. S., Sthlm & London (tr Sthlm) 1839, s XXXIII—XLVI). — Kongl. vitterhets-, historie- och antiqvitets-akade-miens underdåniga framställning om Akademiens behof af förökade anslag. Sthlm 1840. 14 s. [Undert.] [Likn skrivelser med tit: ... underdåniga hemställan om behofvet af anslag . . . 1848 o 1857, . . . om nådig proposition till rikets ständer, angående uppförande på ordinarie stat ... 1851.] — Inträdes-ord .. . den 11 julii 1837 (VHAAH, d 16, Sthlm 1841, s 199—207). — Utlåtande öfver märkvärdigare jordfynd, som blifvit Kongl. maj :t och Kronan hembjudna. Dels till Kongl. maj :t i underdånighet afgifna, dels . . . upplästa (ibid, s 330—357, 1 pl, även med särsk titel 1842). — [Rec av Diplomatarium Dale-carlicum, sign H-d] (Frey, tidskr för vetenskap och konst, 1842, Upsala, s 397—403). •— Anteckningar ur Kongl. vitterhets, historie och antiqvitets akademiens dagbok samt om de under Akademiens inseende ställda kongl. samlingarna, för år 1843. Sthlm 1844. 39 s. — Anglosachsiska mynt i svenska Kongl. myntkabinettet, funna i Sveriges jord. Ordnade och beskrifna. Sthlm 1846. 4:o. CXXV, 332 s, 10 pl, 1 karta. [Även fr tit: Monnaies anglosaxonnes . . . samt fr förklaring.] (Svenska Kongl. myntkabinettet, 1. Anglosachsiska mynt. [Förtit.]) Ny tillökt uppl 1881. VIII, 502 s, 14 pl. [Även eng tit: Anglosaxon coins . . .] — Biografi öfver h. exc. hr. grefve Mathias Rosenblad . . . [anon] (VAH, för år 1847, Sthlm 1849, s 113—131; även sep, 19 s). — Om nöte-borgska freden och Sveriges gräns mot Ryssland år 1323 till början af 17:de århundradet (VHAAH, d 20, 1852, s 171—260; även sep, 90 s). — Register öfver Kongl. svenska vitterhets akademiens handlingar, delarne 1—¦ 5. Samt Kongl. vitterhets historie och antiqvitets akademiens handlingar. Delarne 1— 20. Sthlm 1852. 60, 4 s. [Anon.] (Ibid [:bihang].) — Berättelse om Kongl. svenska vitterhets akademiens stiftelse, öden och verksamhet (ibid, d 21 = N F, d 1, 1857, även i del därav med tit: Kongl. vitterhets historie och antiqvitets akademiens sammankomst den 21 mars 1853, hundrade årsdagen af Akademiens stiftelse, Sthlm 1855, s 7—45). — Berättelse om Råda kyrka i Wisnums härad i Wermland, afgifven ... den 21 october 1856 (ibid, s 361—384; även sep, 24 s). — Myntkabinettet, Kongl. [anon] (P R Ferlin, Stock- holms stad . . ., 2, Sthlm 1858, s 1106—11). — Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor. Beskrifna. Sthlm 1860. XII, 454 s, 21 pl. — Lettre de m. Hildebrand å m. Kunik ([F Gille,] Lettre å m. Victor Langlois sur une monnaie attribuée å Oleg duc de Novgorod suivie d'observations . . ., Paris 1861, s 25—27). — Svenska sigiller från medeltiden. Bd 1, h 1—2* = Serie 1—3. Sthlm 1862, 1867. Fol. [Ordnade i serier:] 1. 9 s, 11 pl. 2. 23 s, 18 pl. 3. 55 s, 42 pl. + XII, 11, 12 s(reg). — Utlåtande i anledning af rikets ständers . . . skrifvelse angående åtgärder till skyddande af fäderneslandets forn-lemningar (Antiqvarisk tidskrift för Sverige, d 1, Sthlm 1864, s 6—45). — Sveriges forn-minnes föreningar (ibid, s 193—200). — Berättelse om en resa och antiqvariska undersökningar i Södra Sverige, afgifven . . . (ibid, s 225—253). — Berättelse om antiqvariska undersökningar i Vestergötland år 1863 (ibid, s 255—287). — Inköp för Kongl. mt. ur en af ... G. Ö. Lorichs efterlemnad mynt- och medalj-samling (ibid, s 296—306). — Inträdes-tal hållet i Svenska akademien den 20 december 1866 [över L M Enberg] (SAH ifrån år 1796, d 41, [1866,] Sthlm 1867, s 111—146; även sep, 36 s). — Till hvilken tid och hvilket folk böra de svenska hällristningarne hänföras? (Antiqvarisk tidskr . . ., d 2, 1869, s 417—432, 1 pl; även sep, 16 s, 1 pl). — Flöda kyrka i Södermanland (VHAAH, d 26, 1869, s 365—400, 1 pl; även sep, 36 s, i pl). — Tal (SAH . . ., d 48, [1872,] tr 1873, s 3—15). — Teckningar ur svenska statens historiska museum. H 1— 3 = Serie 4—6*. Sthlm 1873—83. Fol. [Med-arb enl föret: H Hildebrand.] 1. 1873. Ser 4. Yngre jernålder. (6), 6 s, 10 pl. 2. 1878. Ser 6. Kristna medeltiden. 12 s, 10 pl. 3. 1883. Ser 5. Gotlands jernålder. 12 s, 5 pl. — Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar praktmynt och belöningsmedaljer. Beskrifna. D 1—2. Sthlm 1874—75. XIV, 624 s, 1 pl, 624 s, 1 pl. — Dalhems kyrka i Norra Tjusts härad, Calmar län (VHAAH, d 27, 1876, s 373—395; även sep, 23 s). — Konung Johan Sverkerssons mynt (VHAA:s månadsblad, årg 4—6, 1875—77, Sthlm 18[75—]78, s 181—185; även sep, 1876, 5 s). ¦—¦ Grafhögarne vid Gamla Upsala (ibid, s 250—260). — Fynd vid Petersberg å Skeninge stads område i Östergötland (ibid, s 536—542). — Riksantiqvariens utlåtande rörande förslaget att nedrifva Norre Port i Halmstad (ibid, årg 8, 1879, tr 1879[—80], s 67—74). — Nya bidrag till Sveriges mynthistoria under medeltiden (ibid, s 180—185; även sep, 1880, 6 s). — Handlingar rörande ifrågasatt ändring af . . . föreskrifter rörande hembud åt Kongl. maj :t och Kronan af jordfynd (Antiqvarisk tidskr . . ., d 4, 1872— 80, s 264—288 [1880]). — Minnesteckning öfver Jonas Hallenberg. Föredragen den 31 mars 1880. Sthlm 1880. 35 s. — Den angelsachsiska myntsamlingen [utdrag] (VHAA:s månadsblad, årg 10, 1881, tr 18[81—]82, s 174—178). — Två fynd af danska mynt från 11 :e århundradet (ibid, årg 13, 1884, tr 1884—85, s 135—162). — Samlingen af svenska mynt i Riksbankens myntkabinett. Sthlm 1889. V, 432 s. [Föret; genomarb o utg av H Hildebrand.] — [3 brev] (Bref till Henrik Reuterdahl, utg af G. Aulén, Sthlm 1915, s 36 f, 148 f, 152 f). — Lundaminnen (Gamla studentminnen från Lund saml o utg av E Wrangel, Sthlm 1918, s 137—183). •— En svensk Akademiker i Frederik VIS Kobenhavn . . . Dagbogsopteg-nelser. [Utg] Ved B Hildebrand og V Her-mansen (Historiske Meddelelser om Staden Kobenhavn og dess Borgere, R 3, Bd 1, H 7—8, Khvn 1934—35, s 395—425). — Mindre bidr i VHAA :s publikationer samt i tidskr o tidn.

Utgivit: Handlingar rörande Skandinaviens historia. D 19—24. Sthlm 1834—40. [Anon.] 19. 1834. IV, 422 s, 1 pl. [Utom s 1—64.] 20. 1835. 336, 64 s, 1 pl. 21. 1836. VIII, 404 s, 1 pl. 22. 1837. 418 s. 23. 1839. 403, 18 s. 24. 1840. 402 s. — A A v Stiernman, Svea och Götha höfdinga-minne. D 1—2. 2. uppl. Sthlm 1836, 1835. VI, 440 s, VII, 543 s. [Föret.] — Varnings-bref från biskop Thomas i Strengnäs till konung Carl Knutsson. Sthlm 1837. 8 s. [Undert.] — Diplomatarium Suecanum. Svenskt diploma-tarium. Vol / Bd 2 : 2, 3—5. Sthlm 1837— 65. 4 :o. 2: 2. 1837. XXXVI s, 2 tab, s 309— 704. [Utg av J G Liljegren enl föret med bitr av H.] 3. 1842, 1850. 840 s. 4. 1853, 1856. 831 s. 5. 1858, 1865. 825 s. — Kongl. vitterhets historie och antiquitets academiens handlingar. D 14—27. Sthlm 1838—76. [Anon.] — Skåde-penningar öfver de förnämsta händelser som tillhöra konung Gustaf III:s historia. [Red av G J Adlerbeth, utg av H med föret o förteckn.] Sthlm 1858. Fol. 89 kopparst. [Omsl: Histoire métallique.] — Antiqvarisk tidskrift för Sverige utg af Kongl. vitterhets historie och antiqvitets akademien genom ... D 1—5[:h 1—3]. Sthlm 1864— 80. 1. 1864. 323 s, 23 pl. 2. 1869. 432 s, 3 pl. 3. 1870[—73]. 433 s, 5 pl. 4. 1872—80. 288 s, 36 pl. 5: 1—3. 1873—[78]. S 1— 288, 4 pl.

Källor och litteratur

Ad patriam illustrandam. Hylln: skrift till Sigurd Curman . . . (1946); A Ahnfelt, L F Rääf af Småland ... (1879); N Ahnlund, Sv medeltidsurkunder (HT 1938); M-L Bachman, Studier i VHAA:s hist (VHAAH, Hist ser, 14, 1969); S Bergh, SkS ... (HH 25, bih, 1917); dens, Sv RA 1837—1846 (1927); E W Dahlgren, VA. Personförteckn:ar 1739—1915 (1915); För-teckn öfver ... B E H :s efterlemnade bok-saml (auktionskat; 1885); O Gertz, FS 1772—1940 (1940); V Gödel, Riksantikvarieämbetet (1930); B Hildebrand, B E H, hans liv o gärning (Fornv 1934, s 257 —316); dens, C J Thomsen o hans lärda förbindelser i Sverige 1816—1837, 1—2 (1937—38); dens, Matr över led :er av K Vitterhetsakad o VHAA 1753—1953 (1954); H Hildebrand, nekr över H (VHAA :s månadsblad 1884); Inbjudn:skr til den fil drs-prom ... [Lund] 6 juni 1877 (1877); O Montelius, BE H (VA:s levnadsteckn: ar, bd 5, h 1, 1915); dens, B E H o hans museum (Minnenas bok, 1916, s 41—48); C T Odhner, Inträdes-tal . . . [över H] (SAH . . ., 62, 1886, s 13—77); H Schück, VHAA, dess förhist o hist, 8 (1944); Till B E H:s minne (Fornv 1934, s 250 f); H Wieselgren, nekr över H (Svea 1885, s 222—225); J J A Wor-saae, En Oldgrandskers Erindringer 1821—1847, ed V Hermansen (Khvn 1934L

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bror Emil Hildebrand, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13581, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13581
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bror Emil Hildebrand, urn:sbl:13581, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-18.