Meriter

4 Hildebrand, Karl Emil Hildebrand, son till H 2, f 24 sept 1870 i Sthlm, Hedv El, d 23 juni 1952 där, Matt. Elev vid Beskowska skolan i Sthlm, inskr vid UU 88, FK där 28 maj 91, FL där 29 febr 96, disp pro gradu 26 maj 98, FD där 31 maj 98, doc i hist vid UU 10 juni 98—13 aug 02, politisk medarb i Sthlms Dagbl 01, huvudred o VD där 04—13, styrled i PK 04 (v ordf 05, ordf andra halvåret 06), led av AK 07—08 o 12—18 B o led av FK 09—10 (led av tobaksutsk 14 B, av konstit:utsk 15—18 B, av heml utsk 17), andre dir i Karlshamns olje- o kraftfoderfabriksab 15, ordf i Nationella ungdomsförb 15, riksgäldsfullm 10 maj 16, dess ordf 27 maj 25—41, led av folkhushålln:kommissionen o chef för dess upplysningsavd 17, styrled i Göta kanalbol 20—43, i försäkringsab Framtiden från 28 (styr:ordf från 40), v ordf i Sveriges allm hypoteksbank 29—42, styrordf i ab Pumpseparator från 30, v ordf i Sv bostadskreditkassan 33—41. — LSkS 99.

G 20 april 00 i Sthlm, Hedv El, m Elisabeth af Geijerstam, f 20 juni 76 i Amnehärad, Skar, d 3 dec 54 i Sthlm, Matt, dtr till bruksägaren Carl Fredrik af G o Sara Lovisa Ebba Eleonora af Wirsén.

Biografi

I anslutning till släkttraditionen ägnade sig Karl H under sin Uppsala-tid främst åt historiska studier. Hans 1898 ventilerade avhandling om Johan III och Europas katolska makter dokumenterade djup inlevelse i 1500-talets diplomati. Han lockades i hög grad även av samtidsproblemen och eldades därvid av sin lärare Harald Hjärnes paroll "försvar och reformer". H menade i likhet med denne, att den allmänna värnpliktens fulla utbyggande måste dra med sig rösträtt för hela den manliga befolkningen och uttalade sig tidigt för denna liksom för arbetarnas föreningsrätt. Den allmänna rösträtten borde emellertid kompletteras med ett proportionellt valsätt som tryggade olika intressens delaktighet i statsmakternas beslut. Redan 1898 hade H börjat skriva artiklar i Sthlms Dagblad, det moderata huvudorganet; 1901 knöts han till tidningen som fast medarbetare och 1904 utsågs han till dess huvudredaktör.

Sthlms Dagblad förfäktade i seklets början den åskådning som omfattades av FK:s minoritetsparti, det "moderata" partiet. Mellan detta och majoritetspartiet hade tidigare skarpa meningsmotsättningar funnits i tullfrågan och den norska frågan. Under det här avsedda skedet tilldrog sig rösträttsfrågan allt större uppmärksamhet. Allmänna valmansförbundets grundande 1904 innebar ett försök att i en enhetlig valorganisation samla alla så att säga högerorienterade, men i rösträttsfrågan kvarstod motsättningar mellan strängt konservativa och reformvilliga (moderata). Sthlms Dagblad blev under H:s ledning det främsta publicistiska språkröret för sistnämnda riktning. Tidningen förordade med större konsekvens än någon annan det proportionella valsättet som lämplig garanti mot missbruk av den allmänna rösträtten (för män), vars införande 1902 års riksdag i princip godtog. När Boströms moderata regering 1904 och 1905 lade fram ett förslag om allmän rösträtt och proportionalval till AK, stöddes den ivrigt av det som regeringsorgan fungerande Sthlms Dagblad. Med skärpa avvisade däremot H (liksom Boström) det av FK:s deciderat konservativa element framburna s k Lundebergska villkoret, dvs ett förslag om att i samband med den förebådade rösträttsutvidgningen den grundlagsfästa bestämmelsen om gemensam votering, då riksdagens kamrar stannar i olika beslut i bevillningsfrågor, skulle utgå — varigenom FK skulle få "vetorätt" även i sådana frågor.

Från början av 1906 yrkade Sthlms Dagblad införande av proportionellt valsätt även vid FK-ledamöternas tillsättande (genom olika primärförsamlingar). Detta initiativ bidrog till att "dubbelproportionalismen" kom att omfattas av AK-högern och Allmänna valmansförbundet. H medverkade aktivt vid utarbetandet av Alfred Peterssons m fl:s motion på 1906 års riksdag, som gav uttryck åt denna tankegång. Sedan regeringen Staaffs rösträttsförslag hade fallit och regeringen avgått, placerades H i Allmänna valmansförbundets "agitationskommitté" för bedrivande av dubbelproportionalistisk propaganda. På hösten 1906 invaldes H i AK genom fyllnadsval och kom att på 1907 års riksdag främja rösträttsfrågans lösande i dubbelproportionalismens tecken både som riksdagsman och som ledarskribent i Sthlms Dagblad. Han stödde Daniel Perssons i Tällberg kompromissförslag, som bl a innebar sänkning av census för valbarhet till FK och arvode för FK-medlemmar. H avgick nu ur agitationskommittén som protest mot att valmansförbundet i ett cirkulär hade uttalat sig mot eftergifter utöver vad regeringen Lindman föreslagit. H utnyttjade då sin redan tidigare vunna intima kontakt med högertidningarna ute i landet genom att telegrafiskt tillfråga deras huvudredaktörer, om de gillade cirkuläret och kalla dem till Sthlm för att diskutera situationen. Redaktörsmötet kom till stånd i april 1907 och visade, att flertalet närvarande anslöt sig till de av H förordade kompromissförslagen. H grundlade vid detta tillfälle sitt anseende för självständighet men kom också i viss motsättning till Allmänna valmansförbundets ledning.

H tog under sin riksdagsmannabana flera nykterhetspolitiska initiativ, förfäktade ivrigt det privatägda näringslivets värde och vände sig med skärpa emot vad han uppfattade som övergrepp från fackföreningarnas sida. 1908 motionerade han om införande i Tryckfrihetsförordningen av förbud mot att i pressen införa meddelanden som avsåg att skada strejkbrytare. Denna s k lex Hildebrand bifölls av FK men föll med knapp majoritet i AK. I den 1911—12 upplågande striden om försvaret hävdade H behovet av en genomgripande modernisering, inte minst av flottan. I de 1917 åter aktualiserade rösträtts- och författningsfrågorna intog han i likhet med sitt parti en negativ hållning till vänsterns reformplaner. 26 nov 1918 talade han dock i AK för det föreliggande kompromissförslaget, tillfogande att högerns motstånd mot de längre gående krav som vänstern hade framställt ej förestavades av motstånd mot demokratin utan av önskemålet att förebygga dennas "urartning".

H:s verksamhet som chef för folkhushållningskommissionens upplysningsavdelning och framför allt hans därvid utarbetade historik, De svenska statsmakterna och krigstidens folkhushållning, bildade övergången till ett nytt skede av hans liv. Han författade därunder en rad mycket omfattande arbeten över samtidshistoriska ämnen, svenska och utländska, där brett upplagda framställningar av ekonomiska, sociala och även kulturella förhållanden får bilda den politiska historiens bakgrund. Detta gäller t ex hans skildring av Gustav V och hans tid i Norstedts sv historia och den på 1940-talet utkomna, brett upplagda framställningen om Gustav V som människa och regent. Den praktiska erfarenhet från flera industriföretags ledning som H med tiden förvärvade blev av betydelse för honom, då olika näringsorganisationer efter hand tilldelade honom flera utredningsuppdrag. Några av hans under senare år utgivna skrifter tillkom under incitament av dylika enskilda uppdrag.

H framstod under sin, redan 1918 avbrutna, bana som aktiv politiker som något av en särling. Detta sammanhängde med hans självständiga läggning, kanske också med frånvaron av karriärpräglade ambitioner. H:s inlägg i debatten var alltid sakliga och kännetecknades ofta av förståelse även för motståndarens argument. I AK:s i övrigt mycket hetsiga interpellationsdebatt 5 juni 1917 uttalade sig H så måttfullt, att Hjalmar Branting ansåg sig böra "lyckönska högern" till att den ägde H. Troligen bidrog han både genom sin verksamhet som riksdagsman och som tidningsman till utformandet av den modernt moderata åskådningen. Sin dröm att förvandla Sthlms Dagblad till en tidning med intresset starkt inriktat på näringsliv och kulturfrågor, familj- och ungdomsfrågor etc kunde H under sin tid som chefredaktör endast delvis förverkliga. Sthlms Dagblad behöll dock under ny ledning den höga standard som han själv hade skapat och upprätthållit. H:s insatser som riksgäldsfullmäktiges ordförande kan ännu inte närmare karakteriseras; det bör dock erinras om att han inlade stor förtjänst om de två försvarslånens utbjudande 1940 och 1941. I allt som H företog sig röjde han en arbetskapacitet och uthållighet av mycket sällsynta mått.

Författare

Åke Thulstrup

Arkivuppgifter

H:s arkiv hos sonen prof K-G Hildebrand, Uppsala. Brev från H bl a till H 3 o J Hellner i RA, till E W Dahlgren, E F Heckscher o W Walldén i KB o till bl a C Annerstedt o P A Geijer i UUB.

Tryckta arbeten

Undersökningar till Uppsala mötes historia (HT, 1893, Sthlm, s 89— 122). — Upsala möte 1593. Ett 300-årsminne tecknadt. Sthlm (tr Upsala) 1893. 46 s. (Föreningen Heimdals folkskrifter, n :r 4.) — Folkrätt och diplomati på Machiavellis tid (Nordisk tidskrift . . . utg af Letterstedtska föreningen, 1895, Sthlm . . ., s 121—141). — Reformationstidehvarfvet. Sthlm 1896. 312 s. (J O Ekmark, Läsebok till allmänna historien, d 3 : Nyare tiden, 1; tills med A Ryd-fors.) — Prolog vid societetsspektaklet i Borgholm till förmån för badbetjäningen m. fl. den 18 aug. 1896. Borgholm 1896. 6 s. — Stockholms historia (Stockholm. Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af allmänna konst- och industriutställningen 1897 ... Utg E. W. Dahlgren, d 1, Sthlm 1897, s 63—200). — Stockholms historia under medeltiden. Upsala 1897. Ils. (Sommarkurserna i Upsala 1897. Grundlinjer till föreläsningar.) — Skiljedom och allmän fred. Några tankar. Uppsala 1897. 13 s. (Meddelande från Upsala försvarsförbund, 2.) — Sveriges ställning till Antonio Possevinos fredsmedling mellan Polen och Ryssland 1581 —1582. [Sthlm 1897.] 40 s. (Historiska studier. Festskrift tillägnad Carl Gustaf Malmström den 2 november 1897 [:3].) — Nationalekonomisk historieskrifning, 1* (HT 1897, s 171—208). — Skrifter, utg af Lo-rénska stiftelsen [rec] (Nord tidskr, 1897, s 512—519). — De svensk-norska universitetens festskrifter vid H. m:t konungens regeringsjubileum [rec] (ibid, s 699—705). — Johan III och Europas katolska makter 1568 —1580. Studier i 1500-talets politiska historia. Akad afh. Uppsala 1898. XXIX, 321 s. — Arbetarnes föreningsrätt, några synpunkter. [Sthlm, tr] Upps 1899. 34 s. (I vår tids lifsfrågor, populärvetenskapliga uppsatser utg af S Alrutz, n :o 11.) — Några tankar om krig och fred. Sthlm 1899. 9 s. [Undert.] — Sveriges deltagande i östersjöhandeln under 1500-talet (Sveriges allmänna handelsförenings månadsskrift, årg 5, 1899, Sthlm, fol, n :o 9 B, s 8—11). — Några ord om arbetarnes bostadsförhållanden i stora städer (Nord tidskr, 1899, s 63—68). — Folkbildning och folkbibliotek (ibid, s 205—226). — Arbetsstatistiska undersökningar i Sverige (Nord tidskr, 1900, s 509—528). — Die Ge-schichte von Schweden (Svenska turistföreningens resehandböcker, 6: Schweden. Rei-sehandbuch . . ., 2., durchaus neu bearb Aufl, Sthlm 1900, s 33—58; även med omslagstit: Geschichte Schwedens). — Förslag till proportionellt valförfarande i Sverige vid val till riksdagens andra kammare. [Omsl.] Sthlm 1903. 18 s. [Ur Sthlms dagbl s å.] — Folkrätt och diplomati före franska revolutionen (Världskulturen, . . . red af A Friis, bd 5: Den nyare tidens kultur, d 1, Sthlm 19[08—] 09, 4:o, s 222—269). — Striden om Sveriges framtid, utkast till ett ekonomiskt program. Sthlm 1911. 59 s. — Interpellation i vattenfallsfrågan. [Rubr.] Sthlm 1912. 8 s. [Sidrubr: Handlingar till Svenska vatten-kraftföreningens årsmöte ... 1912.] — Demokrati, dagspolitiska inlägg. Sthlm 1913. VII, 247 s. — Den svenska socialdemokratien (K Diehl, Socialismen, kommunismen och anarkismen, tjugo föreläsningar . . . med ett tillägg, Sthlm 1913, avd 2, s 315—398). — Tidningar. Några reflexioner (Svensk tidskrift, årg 3, 1913, Sthlm, s 528—538). — Tidningsmän (ibid, 1914, s 343—352). — Den negativa folkviljan. Föredrag . . . Göteborg 1914. 17 s. ([Omsl:] Skrifter utg af Allmänna valmansförbundets Göteborgsafdel-ning, 8.) — Kommunal eller enskild drift? Spårvägsstudier. Sthlm 1914. VI, 163 s. — Inhemsk tillverkning av vegetabiliska oljor och oljekakor, ekonomisk utredning verkställd februari—maj 1915. Sthlm 1915. 4:o. 43 s. — Ett starkt folk. Intryck från Tyskland och tyska västfronten (december 1914 och januari 1915). Sthlm 1915. 168 s, 10 pl. 2. uppl s å. — Donaumonarkien i krig. Studier och intryck i Österrike-Ungern juni—juli 1915. Sthlm 1915. 184 s, 12 pl. 2.-4. uppl s å. Tysk övers Wien & Leipzig (tr Wien) 1916. — Den kommunala rösträtten. Sthlm 1916. 72 s. — Ungdomen och fosterlandet (Sveriges nationella ungdomsförbund. Meddelande nr 2: Tre tal af R Kjellén, K H, N Forssell, jämte uttalanden om förbundet, Sthlm 1916, s 3—10). — Då statens verk utge tidskrifter (Sv tidskr, 1916, s 124—131). — Die wirt-schaftlichen Verhältnisse Schwedens un ter dem Einflusse des Krieges (Jahrbiicher fur Nationalökonomie und Statistik, Bd 107, Jena 1916, s 645—667). — Verdenskultur og Nationalitet (Ugens Tilskuer, Tidsskrift for Politik, Litteratur og Samfundssporgsmaal, Bd 7, 1916—17, Khvn 1916[—17], 4:o, s 3— 7). — De svenska statsmakterna och krigstidens folkhushållning, översikt av åtgärder under augusti 1914—december 1915 på offentligt uppdrag utarb. Sthlm 1916. XI, 244, 100, 15 s, 3 tab. 2. uppl så.... folkhushållning 1916. översikt på ... Tr 1917. IX, 280, 141, 29, 10 s, 1 pl. .. . 1917 . . . Tr 1918. XI, 395, 177, 40, 29 s. . . . 1918 . . . Tr 1919. XII, 470, 187 s. . . . jan. 1919—maj 1920 . . . Tr 1920. XII, 428, 293 s. Register ... av J. P. Veländer. 1921. VIII, 102 s. — Herr Branting och neutraliteten. Doktor Hilde-brands föredrag i Malmö den 12 aug. 1917. Sthlm 1917. 16 s. — Handbok i folkhushåll-ningsfrågor på uppdrag av Folkhushållnings-kommissionen utg av dess upplysningsavdelning genom . . . D 1—3. Sthlm 1917. 30, 662, 278, 89 s. [Delvis ny uppl:] . . . folkhushåll- ningsfrågor 1918—1919. På uppdrag ... [Omsl o halvbd 2.] Halvbd 1—2. 1918—1919. 20, 536, 192 s. XXXIV s, s 537—1122, 325 s, s 193—282. — Klassval till första kammaren, förslag framlagt i motion i riksdagens andra kammare. Sthlm 1918. 51 s. — Handel och handelspolitik. Sthlm 1919 [omsl tr 1920]. 21 s. (Ekonomisk folkupplysning, 1. Populärvetenskaplig serie.) — Sovjet-Ryssland och dess handelsmöjligheter. Föredrag . . . vid Föreningens till upprätthållandet av Handelskammarens verksamhet ordinarie årsmöte i Kalmar .. . [Rubr.] Jönköping 1922. 14 s. — Det ryska handelsavtalet (Svensk export. Tidskrift . . . utg av Sveriges allmänna exportförening, årg 28, 1922, Sthlm, 4:o, s 63— 68). — Svenska Röda korset och tysklandshjälpen. Vad gör Tyskland själv? Sthlm 1924. 29 s. [Undert.] — Landtmännens mjölkförsäljnings förening u. p. a. Under tioårsperioden 1915—1925. Sthlm 1925. 93 s. [Anon.] — Gustav V. Sthlm 1926. IX, 664 s, 4 pl. (Sveriges historia till våra dagar . . . utg av E Hildebrand o L Stavenow, d 14.) — Det gamla och det nya Kina. Sthlm 1927. XV, 273 s, 1 karta. (Asien vaknar, 2.) — "Med folket för fosterlandet." Några anteckningar om konung Gustafs person och regering. Sthlm 1928. 82 s, 2 portr. — Kontant-köp och avbetalningsaffärer. [Rubr.] [Sthlm, tr] Nyköping 1928. 16 s. (Sveriges köpmannaförbunds informationsverksamhet.) — De tre nordiska staterna och Finland (Världshistoria . . ., Den nyaste tiden 1890— 1925 utg av P Herre [1 :] och T. J. Arne, d 1—2. Sthlm 1928, 4:o, s 805—886). — Från urskogarna vid Ämazonfloden till moderna gummifabriker (Den svenska gummiindustrien. Minnesskrift utg med anledning av disponent Henry Dunkers 60-årsdag . . ., Gbg 1930, 4:o, s 9—22; även sep, 14 s). — Sovjet-Ryssland i vardagslag. Panait Istrati och hans böcker om Sovjet-Ryssland (Sv tidskr, 1930, s 397—408). — Sovjetunionens femårsplan och exportpolitik. Sthlm 1931. 106 s. [Omsl: Femårsplanen och ryska exporten.] — Technische Nothilfe. Den tyska samhällshjäl-pen. [Rubr.] Sthlm 1931. 8 s. (Föreningen Samhällshjälps medlemsblad: n:r 3.) — Solidaritet med samhället. [Rubr.] Sthlm 1931. 12 s. (Ibid, 4.) — Detaljhandeln på nya vägar. Föredrag vid Hakonbolagets årsstämma i Västerås den 30 maj 1932. Västerås 1932. 19 s. — Tyska samhällsreformatorer (Sv tidskr, 1932, s 414—426). — Fackföreningsrörelsen och samhället. Sthlm (tr Upps) 1934. 251 s. (Tills med A Brunius.) 2. uppl s å. — Riksgäldskontoret 1789—1934 (Sveriges riksdag, historisk och statsvetenskaplig framställning utg enligt beslut av 1926 års riksdag, avd 1—2, bd 13, Sthlm 1934, 4:o, s 109—243, 4 pl). — Syndikalismen. Lära och liv. [Riibr.] Sthlm 1935. 16 s. (Föreningen Teknisk samhällshjälps medlemsblad, n:r 7.) — Afrika. Kolonimakter och infödda folk. Sthlm (tr Upps) 1936. 410 s. — Riksdagens minnesfest 1935, redogörelse på uppdrag . . . utarb. Sthlm 1936. 4:o. VIII, 174 s, 48 pl. (Tills med E Hallin.) — Havet lockar (Axel Ax:son Johnson på sextioårsdagen ... [red W Swahn; uppl makulerad], Sthlm 1936, 4:o, s 162—168). — Näringslivet och staten, några reflexioner (Sv tidskr, 1937, s 121—131). — Fastighetsägarna och sekundärkrediten. [Verso:] Föredrag i Falu fastighetsägareförening den 21 september 1938. Sthlm 1938. 20 s. 2. rev uppl 1939, [ny tr] så. — Sieverts kabelverk 1888—1938 (Sieverts kabelverk, minnesskrift . . ., Sthlm 1938, 4:o, s 11— 185). — Riksgäldskontoret 1789—1939. Sthlm 1939. 68 s. Även eng, fr o tyska uppl Sthlm så. — Skandinaviska banken, några anteckningar om de gångna 75 åren (Skandinaviska banken . . . kvartalsskrift. Utg av statistiska avdelningen, 1939, Sthlm, 4 :o, s 25— 31; även eng o tysk uppl). — Sveriges fastighetsägareförbund under kvartseklet 1914— 1939. [Sthlm, tr] Upps 1940. 4:o. VIII, 288 s. — Försvarslånet och sparandet [föredrag] (Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 1940, Sthlm 1941, s 111—127). — Andra försvarslånet. Några anteckningar. [Rubr.] Sthlm 1941. 5 s. (Försvar och arbete. Talarinformation om andra försvarslånet, 1.) — Sveriges allmänna hypoteksbank och hypoteksföreningarna. Några anteckningar. Sthlm 1942. 40 s. — Gustaf V som människa och regent. D [1]—2. Sthlm (d 1 : tr Malmö) 1945—48. 4 :o. 1. Kronprinstiden och de första kungaåren, unionskriser och utrikespolitik. XVI, 604 s, 1 pl, 2 faks. 2. Konungen och kungahuset, de båda världskrigens tid. XVI, 625 s, 1 pl. Suppl ... red av E. V. Olson. 1950. 24 s. [Ryggtit: Gustaf V 1912— 1948.] — Sverges utrikespolitik under första världskriget [replik] (Sv tidskr, 1949, s 187 f). ¦— Mindre bidr i HT, avd Öfversikter och granskningar, 1896—98, 19C0, Underrättelser 1947 samt talrika osign. — Medarb i S-T, NDA, SvD. Utgivit (redigerat) : Stockholms stads privilegiebref 1423—1700 med understöd af stadens medel utg af Kungl. humanistiska vetenskapssamfundet. Sthlm (tr Upps) 1900— 13. VI, 569, VII, III, IV s. [H 3 = s 321— 470 utg 1908 tills med A Bratt, som utg h 4.] (Urkunder rörande [häftesomsl: till] Stockholms historia, 1.) — Uppland, skildring af land och folk utg af Kungl. humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala genom ... Bd 1—2. Sthlm (tr Upps) 19[01]—08. 1. 19[01—]05. XVI, 660 s, 6 pl, 4 kartor. 2. 19[03—]08. XXIII, 739 s, 4 pl, 3 kartor. (Tills med A Erdmann E Apelqvist.) — Samfundet S:t Eriks årsbok. [Årg 1—2.] 1903—04. Sthlm. (Tills med G Lindgren.) — Sveriges allmänna handelsförenings månadsskrift. 1907—09. Sthlm. 4:o. (Ansv utg.) — Svenskarna i Amerika, populär historisk skildring i ord och bild av svenskarnas liv och underbara öden i Förenta staterna och Canada. D [1]—2. Sthlm 1924—25. 4:o. 368 s, 13 pl, 367 s, 10 pl. (Red tills med A Fredenholm.) — C A R Christensen, Världen i går och i dag, våra dagars världshistoria ... Sthlm (tr Hfors) 1936—37. 4:o. 278 s, 32 pl, 294 s, 32 pl, 302 s, 32 pl. (Red för sv uppl.) — T Vogel-J0rgensen, Världen sedan 1914 i bilder med text ... D 1—2. [Sthlm, tr] Khvn 1939. 4:o. 256, 250 s. (Red för sv uppl; omsl: T. Vogel-Jorgensen—Karl Hildebrand, Världen . . .)

Översatt: J A Spender, Österns förvandling. Övers o kommenterad. Sthlm 1927. XXIV, 242 s. (Asien vaknar, 1.) — T Heuss, Vad vill Hitler? Nationalsocialismens mål och medel . . . med förord. Sthlm 1932. 148 s.

Källor och litteratur

I Anderson, Åsyna vittne (1968); H Hamilton, Dagböcker, 1—2 (1955 —56); E O Löfgren, Karl H f (HT 1952); E Palmstierna, Åtskilliga egenheter (1950); dens, Ett brytningsskede (1951); dens, Orostid, 1—2 (1952—53); K Petersson, En bondedemokrat, Alfred Petersson i Påboda (1965); PK:s porträttmatr. . . 1924 (1924), s 311 f; S Runestam, FK:högern o rösträttsfrågan 1S00—1907 (1966); E Timelin, Ministären Lindman o representationsreformen 1907—1909 (1928); F Wernstedt, Fullm i riksgäldskontoret 1789—1939 (1939); I öman, Karl Staaffs första ministär (1923).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl E H Hildebrand, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13587, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Thulstrup), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13587
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl E H Hildebrand, urn:sbl:13587, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Thulstrup), hämtad 2024-04-26.