Meriter

8 Holmgren, Erik Albert, son till H 1, f 7 juli 1872 i Sthlm, Ad Fredr, d 18 mars 1943 i Uppsala. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm 13 maj 90, inskr vid UU ht 90, FK 31 jan 93, FL 14 dec 95, disp pro gradu 19 febr 98, doc i matematik 8 mars 98, FD 31 maj 98, allt vid UU, uppehöll eo proffessuren i matematik vid UU 1 okt 01—1 jan 02 o 15 okt 06—15 mars 07, eo prof i matematik vid UU 15 mars 07, prof där 1 jan 09—37. — LVS 10, LVA 24. — Ogift.

Biografi

Få sv matematiker under 1900-talet torde ha förvärvat sig en så vittomfattande utbildning i sitt läroämne som Erik H. När han vid 35 års ålder kallades till prof i Uppsala, hade han bakom sig djupgående studier inte bara där utan också vid universiteten i Göttingen (1900—01) och Paris (1902 och 1905—06), som på den tiden var de viktigaste centra för de matematiska disciplinerna. H hade ärvt sin matematiska begåvning från sin fader men medan denne tvangs att splittra sin verksamhet på organisatoriska uppgifter vid uppbyggnaden av Tekniska högskolan, kunde H koncentrerat ägna sig åt matematisk forskning.

H:s studier gällde i främsta rummet differentialekvationerna, speciellt teorin för partiella differentialekvationer och därmed sammanhörande problem i funktionsteorin. Hans produktion var mycket rik, varom hans många publikationer, framför allt i VA:s handlingar, bär vittnesbörd.

Som lärare ägnade sig H med samma iver och med samma genomskinliga klarhet i framställningen åt den mer elementära undervisningen som åt den avancerade för licentiatexamen eller doktorsgrad. Han kunde också med tillfredsställelse inregistrera, att flera av hans specialelever förde hans verk vidare och att ett par av dem vann internationell berömmelse i hela den matematiska världen.

H hade intressen utöver sin egen specialitet. Han var konsthistoriskt bevandrad och hade sinne för den rent estetiska sidan av matematiken, en läggning som skymtade i de problem han komponerade för de matematiska seminarieövningarna. Alltsedan ungdomstiden var han varmt fästad vid den franska kulturen, och till Frankrike och Italien styrde han gärna färden under sina kombinerade semester- och studieresor. Under de första åren som prof deltog H livligt i studenternas diskussioner och politiska förehavanden. Med särskild lidelse engagerade han sig i den försvarsdebatt, som åren före det första världskriget ledde till bonde-och studenttågen och till den andra staaffska regeringens avgång. I sitt politiska engagemang röjde han ett starkt temperament, som någon gång också kunde ge sig till känna på det matematiska seminariet.

Författare

Sven Em Ohlon

Arkivuppgifter

H:s självbiogr o några strödda brev från honom i VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM ht 1936, Uppsala 1937, s 155 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: E Colliander, VA 1826—1917. Reg (1917); UUM (1937) o 1937—1950 (1953).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik A Holmgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13747, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13747
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik A Holmgren, urn:sbl:13747, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-16.