Meriter

Hylander, Anders, f 23 febr 1750 i Gärdhem, Älvsb, d 1 juni 1830 i Lund. Föräldrar: komministern Sven H o Christina Davidsson. Skolstudier i Skara 65—71, inskr vid UU 6 mars 71, vid LU okt 73, FK 11 dec 73, mag ultimus 23 juni 75, doc i grekiska o österländska språk 31 maj 76, tf prof i samma ämnen okt 80—dec 81, adjunkt 13 febr 82, allt vid LU, prof:s n h o v 25 april 90, prästv 16 dec 90, eo teol prof vid LU 21 nov 92, kh i Hardeberga o Sandby prebendeförs, Malm, 15 maj 95, disp pro gradu o TD vid LU 18 april 96, honorarieprost 6 april 96, eo teol prof vid LU 18 sept 98, praeses vid prästmötet i Lund 99, 3:e ord teol prof där o kh i Vallkärra o Stångby, Malm, 20 febr 06, 2:e ord teol prof o kh i Uppåkra o Flackarp, Malm, 08.

G 8 okt 96 i Brösarp, Malm, m Hedevig Juliana Troberg, f 4 sept 60 där, d 12 dec 41 i Lund, dtr till bergsfogden Henrik T o Hedevig Sophia Broome.

Biografi

Under studieåren i Lund på 1770-talet genomgick H sin "Sturm und Drang"-tid. Han levde då i andligt fostbrödralag med Thomas Thorild — de hade troligen först träffats i Rånum i H:s hemtrakt, där Thorild vistades på kondition — och stundom hade de med Bengt Lidner bildat ett säreget triumvirat. I oändliga diskussioner, efter Thorilds avresa från Lund fortsatta i en livlig brevväxling under de pastorala täcknamnen "Arist" för H själv och "Tityr" för Thorild i tidens herdemanér, sökte H med uppbjudande av hela sin känslovärme och övertalningsförmåga att vinna den panteistiske "ateisten" Thorild för kristendomen. Den nära vänskapen med samhällsomstörtaren Thorild blev en belastning för H i hans akademiska och prästerliga karriär, och utnämningen till ordinarie prof lät vänta på sig.

Som teologie prof var H känd som plikttrogen och samvetsgrann. Hans föreläsningar för avläggande av den för studier inom de juridiska och filosofiska fakulteterna obligatoriska s k examen theologicum var elementärt upplagda och följde år efter år pedantiskt samma schema. Betydligt mera givande var H:s bibelförklaring, det s k collegium bibliopracticum, som han sedan 1788 regelbundet höll två gånger i veckan, varav den ena på lördagseftermiddagen. Där utvecklade han vältaligt och medryckande de tankar, vilka han redan som skaradjäkne inhämtat hos sin avhållne lärare, domprosten Anders Knös, och som med tiden ansågs bli alltmera herrnhutiskt färgade. Visserligen framlades de ej med lärofaderns systematiska tankeskärpa utan på H:s mera känslomässiga sätt, men tonvikten på försoningsläran var lika markant och pekade klart framåt mot 1800-talets väckelserörelser.

Ett oförtrutet omvändelsenit besjälade H in i sena ålderdomen. För såväl kolleger som elever och utomstående kände han andligt ansvar. Men varmast om hjärtat låg honom alltid de egna församlingsborna. Vid husförhör och konfirmationsläsning kom hans egen bok Salighetens grund, medel och ordning till flitig användning. Predikningarna var många och långa men ändå fängslande för rätt stora skaror genom sin personliga ton och sitt enkla framställningssätt, och som ordf vid bystämmorna lyckades han klubba igenom varmhjärtade och framsynta beslut till fattig- och sjukvårdens fromma. Själv tidigt föräldralös hyste han faderlig omsorg för samhällets vanlottade och kände samhörighet med dem. För detta vann han aktning och respekt, även om ett märkbart drag av fjäsk och fjanteri för höga herrskap och unga damer försämrade helhetsintrycket. I sällskapslivet uppträdde han som spirituell konversatör och var därför en ofta och gärna sedd gäst i de förmögna borgarhemmen och på traktens herrgårdar.

H:s sista levnadsår fördystrades av sorgen över att enda barnet, Sven H, rycktes bort i lungsjukdom från en lovande forskarbana.

Författare

Gunnar Wallin

Arkivuppgifter

H:s ppr i LUB med teologiska skrifter o brev, bl a brevväxl m sonen o brev från Thorild (tr av L Weibull i Thomas Thorilds bref, 1899—1900).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Grunden till Svenska Sions närvarande glädje: natten är framfaren, och dagen är kommen, förestäld uti hög-mässo-predikan på jubeldagen den 8 mars 1793, i Lunds domkyrka. Lund 1793. 35 s. — Prof-predikan, hållen för Lidköpings stads-och tillydande landt-församlingar, kyndels-mässo-dagen 1794. Skara 1795. 36 s. — En i sine egne och i Jesu ögon olika ansedd Herrens tjänare, betraktad, då . . . härads-prosten . . . Lars Ståhl öfverlämnades åt sitt hvilo-ställe uti Norra Wrams kyrka den 8 junii 1796. Lund 1796. 52 s. — Jesu kors, en sann christens enda berömmelse, förestäldt, då prosten . . . Paul Lybeck, befordrades till sitt hvilorum i Stoby kyrka, den 10 maji 1797. Lund 1797. 60 s. [Personalia och gravskrift:] 20 s. — Samling af predikningar hållne vid olika tillfällen. Saml [1]—3. Lund 1797— 1805. 1: [1—7]. [1797—]1802. 222 s. [Sep, infogat i saml:] 1: 8. Jesu kors. . . 1797. 60, 20 s. 2: [1—7]. 1802. (16), 247 s. 3: [1—8]. Samling af tal och predikningar . . . 18[02—] 05. (8), 256 s. [Samtl predikn även med egna titelbl.] — Deras salighet, som se sonen, och tro på honom, förestäld, då . . . biskopen . . . Petrus Munck . . . befordrades till sitt hvilorum uti Lunds domkyrka den 20 september 1803. Lund 1803. 64 s. [Personalia och minnesdikt:] 25 s. — Bibliska språk, och versar, utur svenska kyrke-psalmboken, rörande salighetens grund, medel, och ordning. Samman-dragne och jämförde (Doct Martini Lutheri Catechismus . . ., Lund 1805, s [83—96]; ny tr 1807). — Bönen Fader vår. Sthlm 1810. 4 s. [Anon.] (Evangeliska sällsk. skrifter. N:o 11.) 2.-3. uppl 1811, 1813. 4.-5. uppl okända. 6.-8. uppl 1816, 1822, 1838. 9. uppl 1851. (F. R. S. N:o 40.) — Tal, hållet uti Vankifva kyrka, den 28 sept. år 1810, vid hof-rätts auscultanten . . . Alexander Christian Håkanssons jordfästning. Lund 1811. 23 s. — Deras salighet, som höra Guds ord och gömme det, förestäld uti en christelig predikan, på femte söndagen, efter heliga tre-falldighetsdag, år 1805. Christianstad 1815. 25 s. — Enfalldig förklaring öfver doctor Luthers lilla cateches, på vederbörlig anmodan författad. Sthlm 1812. 132 s. 2. uppl 1817. 144 s. — Räkenskapen, som Gud vår frälsare anställer med syndaren, i tiden, förestäld uti en christelig predikan, på nionde söndagen, efter heliga trefaldighets-dag. Christianstad 1812. 32 s. — Om den heliga nattvarden. Sthlm 1813. 12 s. [Anon.] (Evang sällsk skr. N:o 27.) 2.-4. uppl 1814, 1817, 1822. 4. [!] uppl 1832. Ny uppl Åbo 1828. 16 s. (F[inska] evangeliska sällsk. skrift n:o 6.) Ny uppl 1835. 15 s. — En sann Jesu efterföljare. Sthlm 1813. 12 s. [Anon.] (Evang sällsk skr. N:o 26.) 2.-^-. uppl 1815, 1820, 1835. — Jesus allena, med tron omfattad, en sann christens högsta vinning, förestäld uti en christelig predikan, då . . . kyrkoherden . . . M. Stoltz beledsagades till sitt hvilorum i Höjs kyrka, d. 29 april 1814. Lund 1814. 47 s. — Frågor och svar rörande salighetens grund, medel och ordning. Sthlm 1817. 23 s. [Anon.] 2. uppl 1819. 24 s. 3.-9. uppl 1826, 1831, 1837, 1841, 1844, 1846, 1848. (Evang sällsk skr. N:o 68.) [Ändra utg:] 3. uppl Lund 1819. 30 s. 3. [!] uppl Lund 1824. 24 s. 7. uppl Lund 1833. 24 s. 8. uppl Lund 1835. 27 s. 9. uppl Wexiö 1846. 24 s. Lund 1847. 23 s. Lund 1848. 34 s. Lund 1850, 1855, 1863. 23 s. 2. uppl Lund 1875. 17 s. Landskrona 1836. 23 s. Omarb uppl Örebro 1841. Omarb uppl Calmar 1844. 28 s. [Enligt uppg även annan utg Norrk 1855 samt finsk övers Åbo 1840.] Salighetens grund . . . Ystad 1848. 26 s. —¦ Den i Christo, för alla arma syndare, öppna hälsobrunnen, föreställd uti hög-mässo-predikan, 14:de söndagen efter h. tref:dag, i Malmö stadskyrka, år 1818. Christianstad 1820. 14 s. — Himmelens frälsta invånare, christelig likpredikan öfver fru pastorskan Maria Christina Thulin, f Sundius, hållen i Alrums kyrka, den 8 sept. 1820. Lund 1821. 46 s. — Ett förmanings-ord till sörjande åhörare: tanken på eder lärare. Fö-restäldt uti en christelig likpredikan öfver härads-prosten. . . Pehr Gottfr. Weidman uti Fulltofta kyrka, den 30 januarii 1821. Lund 1822. 48 s. — Akad avh se Marklin 1: 2, s 52—56, 2: 2, s 55.

Övers o utg: Ibn el Vardi, Specimen operis cosmographici Ibn el Vardi ex lingua Ara-bica in Latinam conversum. [Akad avh.] P 1—39*. Lunda; [1784—]1812. 4:o. 181, 134 s. — Dens, Caput de regionibus et oris, Ara-bice et Latine evulgandum curavit. Londini Gothorum 1816. 4:o. 181 s. [Utgör p 4—39 av föreg akad avh med ny tit.] ¦—¦ Dens, Operis cosmographici Ibn el Vardi caput primum, de regionibus et oris. Ex cod. Up-saliensi edidit et Latine vertitit. . . Lundae 1823. 4:o. 310 s, [index] (40) s. [Utgör delvis omtr av p 4—22 av nämnda akad avh.]

Källor och litteratur

Källor o litt: P G Ahnfelt, Studentminnen, 1 (1857), s 80—82; S Arvidson, Thorild. Studier i hans ungdomsutveckl (1931); Biogr lex 6 (1840) o ny revid uppl (1876); V Faxe, Tal vid ... A H:s jordfästn i Lunds domkyrka den 6 junii 1830 (1831); D Fehrman, Lunds teol fak, 1 (Skrifter tillägn Pehr Gustaf Eklund, 1911), s 128 ff ;S Fjellander, Slättby i Bara. Stora Uppåkra by kring sekelskiftet 1800 (Skånes hembygdsförb:s årsb 1936); O Herrlin, Sensus Communis. En studie till problemet om förnuft o känsla i gustavianskt religionstänkande (1942); dens, Religionsproblemet hos Thorild (1947); B Hildebrand, G J Thomsen o hans lärda förbindelser i Sverige 1816—1837, 1—2 (1937—1938); A Kahl, Tegnér o hans samtida i Lund (2 uppl, 1868), s 159— 167; M Lamm, Upplysningstidens romantik, 1 (1918), s 342, 444, 2 (1920), s 132—135, 398; E Lilja, Den sv katekestraditionen mellan Svebilius o Lindblom (1947), s 113 f, 164, 309; Lunds hm, 1 (1854); E Newman, Nordskånska väckelserörelser, 1 (1925), s 173 f, 195, 208; A Nilsson, Thomas Thorild (1915), s 10 f; N P Osberg, Lundaminnen från 1820-, 30- o 40-talen (1927), s 91—96; H Plejel, Herrnhutismen i Sydsverige (1925), s 229—236, 282, 286; H Reuterdahl, Memoarer (1920); L Weibull, Thorild (1896), s 49 f; M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); P Wieselgren, Lunds akad på 1820-talet (1929), s 18 f; E Wrangel, Tegnér i Lund, 1—2 (1932). — K Gierow, LU:s hist, 3, 1790—1867 (1971).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Hylander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13924, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13924
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Hylander, urn:sbl:13924, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Wallin), hämtad 2024-04-19.