Biografi

Hård, släkt, härstammande från Johan H (levde 1424) i Kalset, Villstad, Jönk, vars sondotters söner i äktenskap med Olof Pedersson (Liljesparre; levde 1491) i Böjeryd, Gryteryd, Jönk, upptog namnet H. Samma namn bars även av deras systerson Peder H (levde 1537). Han har tidigast påträffats bland adelsmännen kring Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna) i Sthlm i juni 1520. I aug 1521 deltog H enligt Peder Svart i en expedition, som Kristian II :s anhängare i Sthlm gjorde för att undsätta Västerås slott. Senare gick han i Gustav I:s tjänst o var slottsfogde i Sthlm 1523—26. Genom äktenskap med en dotter till det 1520 på Kristian II :s order avrättade riksrådet Åke Jöransson (Tott) kom H i besittning av Häringe i Västerhaninge, Sth, som blev hans sätesgård. Han blev riksråd senast 1526 (GIR; STb; ej 1528) o riddare vid konungens kröning 1528. Även efter sin avgång från slottsfogdeämbetet var H verksam i Sthlm, bl a i slottsloven 1529 o 1531 o i samband med de religiösa oroligheterna i staden. Han användes också vid förhandlingarna med danskarna i Lödöse 1528, Varberg 1530 o Khvn 1532.

Från Peder H:s morbror Bengt H (levde 1517) härstammar en släktgren, som från 1600-talets början under halvtannat sekel var knuten till säteriet Torestorp i Svenljunga, Älvsb. Den har sedan 1766 särskilt nummer på riddarhuset med namnet H af Torestorp.

Bengt H:s bror Peder H (levde 1533) på (Stora) Segerstad i Reftele, Jönk, blev stamfar för den släktgren som på riddarhuset sedan 1700-talet kallats H af Segerstad. Hans son Lasse Pedersson (d 1563) på Segerstad, som utan bevis identifierats bl a med en redan under Gustav I:s befrielsekrig verksam person med samma namn, blev 1563 överste för krigsfolket i Västergötland o deltog s å i Erik XIV:s anfall på Halmstad (Westling), där han uppges ha stupat (v Schantz). Dennes son Erik H (1560—1645) har sannolikt med orätt identifierats med den Erik Larsson som 1585—87 var befallningsman på Sthlms slott. Han bodde länge på Hjällö i Södra Fågelås, Skar, men gjorde omkr 1615 en gård i byn Flata i Suntak, Skar, till säteri med namnet Hårdaholm. Båda dessa gårdar beboddes sedan av hans ättlingar under mer än ett sekel. Hans sonson Johan H (1617—91) på Hjällö sårades i slaget vid Leipzig 1642. Han var överste för Skaraborgs regemente 1656—65, kommendant på Kronborg o Helsingborg 1658 o landshövding i Malmöhus län 1659—61 o i Hallands län 1665—76 samt blev 1666 generalmajor o senare generallöjtnant. 29 brev till H från Karl X Gustav 1658—59 finns i Krigshist handl XIV: 5, RA. Han var farbror till Per H (1653—1729) på Gudhammar i Hova, Skar, som fick överstes karaktär 1712 o generalmajors avsked 1722, o far till generaladjutanten Thure H (1669—1708). Denne stupade vid Rajovka i Vitryssland o har blivit omtalad genom att Karl XII lyckades undkomma på hans häst. Hans yngre bror riksrådet Carl Gustaf H (H 1) på Stora Herrestad, Malm, blev greve 1731 o far till generallöjtnanten Johan Ludvig H (H 2). Dennes son överste Carl Ludvig H (1749—1803) på Stora Herrestad var far till Carl Gustaf H (1790—1841). Denne tillhörde riddarhusoppositionen vid 1823 års riksdag o blev vice landshövding i Ög 1824 o justitieråd 1826 samt var statsråd 1836—40. H gjorde sig känd för stor självständighet i omdömet o reserverade sig ofta mot besluten i Högsta domstolen o konseljen. Framför allt var han obenägen att beakta förmildrande omständigheter o tillstyrka nåd. Han var farfar till den siste medlemmen av släktens grevliga gren. Denne kallade sig Hart och avled 1929 i USA.

Erik H:s äldre bror Olof H (1555—1630) på Segerstad uppges (Marks v Würtenberg) ha följt hertig Karl på dennes resa till Tyskland 1577 o var åtminstone från 1581 dennes hovjunkare. Han gjordes av hertigen till häradshövding senast 1584 i Öknebo hd, Sth, o 1588 i Valle hd, Skar. Då Karl 1597 satte sig i besittning av Kalmar slott, blev H en av de fyra ståthållarna där. 1598 måste han o Jöran Klasson (Stiernsköld) överlämna slottet till Sigismund, varefter de sattes i fängelse, först på Borgholms slott o sedan på Marienburg i Westpreussen. Efter utväxling hösten 1599 var H ståthållare i Jönköpings län 1600—09 o 1612 samt överste för krigsfolket i Småland 1609—11 o för fotfolket där 1611—12. Under Kalmarkriget befullmäktigades han sommaren 1612 att uppbåda smålänningarna man ur huse, o efter fredsslutet 1613 var han en av kommissarierna för uppbörden av Älvsborgs lösen i Jönköpings län under de första fem terminerna 1613—18. Under flera decennier innehade H förutom häradshövdingetjänsten i Valle hd även motsvarande tjänst i sin hembygd, Västbo hd, Jönk, där han 1616 ej lyckades hindra allmogen från att på tinget i hans närvaro slå ihjäl häradsskrivaren. Hans son Carl H (1591—1653) på Skämningsfors i Brandstorp, Skar, blev 1630 överste för ett västgötskt infanteriregemente, med vilket han 1630—35 deltog i kriget i Tyskland. Där var han kommendant i Frankfurt a d Oder sommaren 1631 o i Schweinfurt 1631—33. 1635—45 var H riksjägmästare, o 1645 blev han landshövding i Jämtland, Medelpad o Ångermanland men tillträdde ej. Hans son Carl H (d 1704) på Bjursnäs i Björnlunda, Söd, blev kommendant i Hälsingborg o överste 1677 men lät 1678 av ett förfalskat brev lura sig att uppge denna fästning till danskarna. Tidigare s å hade han blivit chef för Närkes o Värmlands regemente, o senare blev han kommendant på Varberg 1685, överste för Jämtlands dragonregemente 1687 o tillika vice landshövding i Västernorrlands län 1702. En bunt brev till H från Karl XI 1677—78 finns i KrA. Hans bror Gustaf H (1635—88) på Monäs i Södra Fågelås deltog i Karl X Gustavs polska o Karl XI :s danska krig o blev 1679 överste för Skaraborgs regemente. Dennes son livdrabanten Lennart H (1683—1747) deltog i slagen vid Holowczyn o Poltava, kalabaliken i Bender o Karl XII:s båda norska fälttåg samt blev 1719 överjägmästare i Västergötland. Gustaf o Carl H:s bror överjägmästaren i Västergötland, Skåne o Småland Adolf H (1642—97) på Skämningsfors var far till överstelöjtnant Olof H (1686—1768) på Stora Segerstad, vars dagbok från fångenskapstiden i Ryssland 1708— 22 finns i VHAA (utg i KKD 4, 1908).

Gustaf, Carl o Adolf H:s kusin överjägmästaren i Västergötland, Halland o Bohuslän Erik H Johansson (1621—92) på Tubbetorp i Stenum, Skar, var far till kammarherren o stallmästaren Axel Christoffer H (d 1704), som tillhörde Karl XII:s närmaste omgivning bl a i slaget vid Narva, sårades vid övergången av Düna o till sist blev vådaskjuten till döds av konungen. Hans bror hovstallmästaren Gustaf H (1654 —1714) på Kavlås i Hömb, Skar, som följt Karl XI på dennes ritter o varit Karl XII:s ridlärare, var anfader i sjätte led till uppfinnaren o direktören civilingenjör Carl-Gustaf H (f 1907).

Överjägmästaren Erik H:s brorson ryttmästaren Lars H (d 1706) var farfars far till generalmajor Carl Alexander H (H 3). Lars H:s bror underlöjtnanten Erik H (1663—1750) var farfar till provinsialläkaren i Jönköping livmedikus Carl Wilhelm H (1767—1817). Sonson till honom var Karl Wilhelm Kossuth H (1851—1917). Karl H var kamrer vid Huskvarna vapenfabrik 1877—98 o VD i Stensholms fabriks ab 1890—98 o i Munksjö ab 1898—1917 samt ledamot av Jönköpings stadsfullmäktige 1900—14. Karl H:s farbror fängelsedirektören August Leopold H (1806—71) i Norrköping var far till rådmannen i Sthlm Bror August Denis H (1834—1900). Dennes dotter Kerstin Augusta Sofia H (1873—1955) blev fil dr i romanska språk i Uppsala 1906 o kom genom Lotten v Kræmers testamente att tillhöra de första ledamöterna av Samfundet De nio 1913. Kerstin H:s farbror bandirektören Bror Jakob Albrecht H (1837—1901) i Sthlm var far till fattigvårdsdirektören i Gbg Bror Johan Arvid H (1870—1928). Brorson till denne är skriftställaren Ulf H (f 1915).

August o Jakob H:s syssling grosshandlaren Gustaf Magnus H (1829—98) i Gävle, som en tid var disponent vid Korsnäs sågverksab, var farfar till överläkaren docent Stig H (f 1916). Svägerska till denne är journalisten Pia H (f 1909), dotter till prof Nils Holmgren (s 276).

Carl Wilhelm H:s brorson överinspektören vid packhusinspektionen i Gbg Jacob Peter H (1810—95) har efterlämnat självbiografiska anteckningar från sin ungdomstid (tr i HCÅ 1949). Hans son kontraktsprosten Jacob Peter Waldemar H (1851— 1925) i Södra Sandsjö, Kron, var far till Knut Fredrik H (1887—1957). Fredrik H disputerade 1924 i Uppsala på avhandlingen Sydsv florans växtgeografiska huvudgrupper o blev fil dr 1925, lektor i Karlstad s å o i Gbg 1931 samt docent där 1934. Förutom doktorsavhandlingen kan bland hans arbeten framför allt nämnas Pflanzengeographische Studien im nordwestlichen Teil der Eichenregion Schwedens (1935) o Den värmländska kärlväxtflorans geografi (1952). Omfattande materialsamlingar av H finns i GUB. Bror till honom är f d byrådirektören vid domkapitlet i Växjö Erik H (f 1899), som bedrivit genealogiska forskningar rörande bl a släkten H:s historia (se nedan). Deras fars kusin godsägare Per Fredrik Leopold H (1846—1920) på Reaby vid Gränna, som även var verksam som målare o skulptör, var farfar till överste Fredrik H (f 1903) o dennes bror överste Bertil H (f 1906).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: RR, Biographica, Genealogica 18, f 93—93v, Smålands handl 1563:27: räkensk, f 7, 1564: 10 B: räkensk, f 9v, Älvsborgs lösen 1613, vol 78: IV, f 19, VI, f 23, hertig Karls RKB 3: 1, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa: 36: 12, fotostatkopior av perg: brev i LSB 9 mars 1517 o 2 juli 1541 samt i FRA 11 juni 1628, RA; Erik H:s ms Om ätten H:s äldsta släktförbindelser (xeroxko-pia), SBL; C L v Schantz o N W Marks v Wurtenbergs genealogier, RHA; Nils H, H:ska släktminneskartan med beskr (ms hos förf); tidn Hårdabladet (1950—; stencil ibid).

G Adlerfelt, Karl XII:s krigsföretag 1700 —06 (1919); N Ahnlund, ÖÄ:s förhist (ÖÄ 1634 16/10 1934, 1934); dens, Sthlms hist före Gustav Vasa (1953); J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationst (1960); dens, Västergötlands säterier År 1622 jämte deras innehavare (SoH 1960— 61); T Althin, Korsnäsbolaget 1855—1955 (1955), s 104; Anecdota Benzeliana (1914), s 23 f; B G:son Barkman, 1560—1611 (K Svea livg:s hist, 2, 1938—39); N F Beerståhl, Västergötl porträttgravstenar under renässans o barock (VFT 6:7, 1969); N Belfrage, K Västgöta reg, 1 (1947); E Bensow, K Skaraborgs reg:s hist, 1 (1931), s 337 f, 2 (1944); Biskop Hans Brasks släktbok (1970); S Björklund, Oppositionen vid 1823 års riksdag (1964); S Bonnesen, "Gåsgalgarna i Ystad". Ett bidr till historien om Karl XII:s ungdomsäventyr (KFÅ 1931), s 58 f; E Bosaeus, Munksjö bruks minnen (1953); S E Bring, Några ant:ar om o af . . . Karl Wrangel (KFÅ 1910), s 148 f; J Bromé, 1645— 1720 (Jämtlands o Härjedalens hist, 3, 1954); B Broomé, Nils .Stiernsköld (1950); dens, KrA o de privata arkiven (PHT 1958), s 106; dens, Ätten Posses hist 1500—1625 (1960) ;G Bucht, Härnösands hist, 1 (1935); L M Bååth, Helgeandsholmen o Norrström, 1—2 (1916—18); A G Bäckström, Strömsholm förr o nu (1924), s 107 ff; Galendaria Caroli IX (1903); G Carlsson, Wulf Gyler i sv tjänst, 5 (HT 1924), s 134; S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700—1865 (1949); dens, Mellan Bolmen o Hola-veden (Medd från Jönk:s hembygdsförb, 24, 1951); dens, Att byta samhällsklass (1971— 72), s 31 f; G Celsings dagbok (KFÅ 1932— 33), s 102; G J Ehrensvärd, Dagboksant:ar förda vid Gustaf III:s hof, 2 (1878); E Eilert, Hundra år i Huskvarna (1952); J Ekeblads bref, 1—2 (1911—15); A Erlandsson, Skånska generalguvernementet 1658—93 o dess arkiv (1967); K Fabricius, Skaanes övergång fra Danmark til Sverige, 1—4 (1906—58); N Fischerström, Ridskolan å Strömsholm (1918); A Fryxell, Berättelser ur sv historien, 19—22; Frälseg 1:1—3:2 (1931—47), 4 (korr, RA); H Gillingstam, Arvid Drakes äktenskap (SoH 1960—61); dens, Sparre (Kulturhist lex för nord medelt, 16, 1971), sp 468; G G:son Gyllenhjelm, Egenh ant:ar rörande tiden 1597—1601 (HH 20, 1905), s 271, 287, 316; GIR 2—10, 25 (1864—1910); I Hammarström, Finansförvaitn o varuhandel 1504 —40 (1956); H Holmquist, Reformationstidevarvet 1521—1611 (Sv kyrkans hist, 3, 1933); W Holst, Carl Gustaf Tessin under rese-, riksdagsmanna- o de tidigare beskickningsåren (1931); P Hulthén, En fången karolin (1936); C Härenstam, Finnveden under medelt (1946); Erik H, H:ska släktboken (korr); N P Jensen, Den skaanske Krig 1675—79 (1900), s 354—57; A Jonsson, Hertig Karl o Sigismund 1597—98 (1906), s 51; Jönköpings hist, 1—4 (1917— 21); K Jämtlands fältjägarreg:s hist (1966); Karl XI:s almanacksant:ar (1918); KKD 1—3, 6, 8 (1901—13); KK:s prot, 1 (1934); A Kugelberg, Biogr ant:ar om officerare... 1619—1927 (K första livgrenad-järreg:s hist, 5, 1930); Lags o doms; K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands reg:s hist 1771—1915, 3 (1919); Lewenhaupt; C Lindhagens memoarer, 3 (1939), s 295 ff;0 M[annerfelt], I hvilket förhållande står "öfverste Carl H:s regemente Vestgöta knektar" till de tre nuv rotehållsregementena i Vestergötland? (KrVA:s tidskr 1885); [H] L[un]d[strö]m, Handhar från rättegången med Olaus Petri o Laurentius Andreas i Örebro 1539—40 (KÅ 1909: Medd:n o aktst:n), s 61 f; N S Lundström, Sv kvinnor i offentlig verksamhet (1924); F W Morén, 1792—1862 (Ystads hist, 2, 1953); J Nordberg, Konung Carl den XILtes hist, 1—2 (1740); C O Nordensvan, Värmlands reg:s (Närkes o Värmlands reg:s) hist, 2 (1904); A Noreen, Ant:ar om K Hallands reg (f d Västgötadals) åren 1625—1910 (1911); S U Palme, Sverige o Danmark 1596—1611 (1942); Peder Svart, Gustav Vasas krönika (1964); I Peterzén, Studier rörande Sthlms hist under Gustav Vasa (1945), s 17, 19, 124 ff, 167; G Petri, K första livgrenadjär-reg:s hist, 1 (1926), s 447; A M Roos, Kerstin H af Segerstad (Idun 29 nov 1906); Samzelius; K-E Schultze, En gravsten som grundval för forskning (SoH 1950—51); I Simonsson, Älvsborgs lösen 1613 (MRA, N F, 1:7, 1927), s 459; L Sjödin, Kalmarunionens slutskede. Gustav Vasas befrielsekrig, 2 (1947), s 318; SKL; C Skottsberg, Fredrik H (Bih till VVSH 77, 1958: Minnestal); SLH 1:2 (1823); Slott o herresäten i Sverige. Västergötl. Dalsl. Värml, 1 (1968), s 211—14, 226, 409; SMoK; ST 4 (1888), s 133—36; STb 1514—20 (1933), 1524—29 (1929—40), 1584—88 (1947); R Stensson, Peder Jakobsson Sunnanväder (1947); StRR; Sv adelsmäns öden (1872); S Svensson, Sthlms blodbad i ekon o handelspol belysn (1964), s 222 f, 236; Sveriges krig 1611—32, 1—6 (1936—39); Sv läkare (1959); E Söderström, Det fanns ett Uppsala (1937), s 316 ff; D Toijer, Sverige o Sigismund 1598—1600 (1930); S Tunberg, Sigismund o Sverige, 2 (1918), s 12, 15, 25, 35 f, 58, 61, 186; I Wadén, Ett kanslidiarium från Carl IX :s sista o Gustaf II Adolfs första regeringsår (Sc 1938), s 290; L Wahlström, Trotsig o försagd (1949); B Wedberg, Konungens högsta domstol 1809—44 (1940); G O F Westling, Det nord sjuårskrigets hist, 1 (HB 6, 1879), s 437, 450 f, 453, 461; K B Westman, Reformationens genombrottsår i Sverige (1918); World biography, 1 (1948); Växjö hm, 4 (1930); E Åkerhielm, Sv gods o gårdar (2 uppl, 1930), 1, s 366, 2, s 32, 299 f; B ölme, Stora Segerstad under fem hundra år (Reftelebygd, 1948).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hård, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13954, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13954
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hård, släkt, urn:sbl:13954, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-08.