Meriter

5 Hägg, Erik, son till H 2, f 8 nov 1870 i Karlskrona, d 22 febr 1958 i Sthlm, Skeppsh. Kadett vid sjökrigsskolan 1 okt 86, underlöjtn vid flottan 29 okt 92, löjtn 26 april 95, tjänstg i flottans stab 00—02, kapten 30 dec 01, sjömilitär medarb i SvD 04—23, red för Vår flotta 05—19, adjutant vid sjökrigsskolan 06—09, lär där 06—15, tjänstg vid marinstaben 1 okt 09—11, adjutant hos inspektören för flottans övn:ar till sjöss 11—14, kommendörkapten 2:a gr 9 mars 15, fartygschef på flaggskeppet pansarbåten Oscar II 16—17, kommendörkapten 1:a gr 13 nov 17, tf generallotsdir 19 juni 19, generallotsdir 9 aug 20—36, medlem av nämnden Congrés International de Navigation 20—36, av NF:s tekn komm för utprickn o fyrbelysn 24—36, ordf i fören Sveriges flotta 34—38, ordf i Allm försvarsfören 34—46. — LÖS 04, LKrVA 19, HedLÖS 20.

G 25 sept 02 i Sthlm, Hedv El, m Hertha (Lisa) Trägårdh, f 17 april 74 i Fellingsbro, Ör, d 14 febr 63 i Sthlm, Skeppsh, dtr till godsägaren Henning T o Hedda Carolina Diedrichs.

Biografi

Redan som pojke fick H somrarna 1881— 84 följa sin far på sjömätningar längs de sv kusterna. Ett par år senare började han sin utbildning till sjöofficer. Sin första långresa gjorde han till Västindien 1895—96 på ångkorvetten Freja. H:s andra långresa, också med Freja, ägde rum 1901—02 och gick till Medelhavet. I Smyrna ådrog han sig malaria, vilket medförde att han efter sjukhusvistelse i Pireus och La Valetta på Malta måste återvända hem landvägen.

Åren närmast före första världskriget deltog H med stor energi i det frivilliga arbetet för att förstärka flottan. Bl a framträdde han som talare och debattör vid de försvarsmöten, som anordnades av Sv pansarbåtsföreningen. 1 maj 1914 fick han befälet på kanonbåten Svensksund för arbete med örlogsflottans hemliga farleder, de s k militärlederna. Många tvivlade på att dessa leder var tillräckligt djupa för pansarskeppet Sverige och dess systerfartyg. H måste därför lägga ned ett omfattande arbete genom kartritning m m för att visa att militärlederna var tillräckligt djupa. Han demonstrerade övertygande sommaren 1914, även för riksdagens försvarsutskott med Fabian Månsson i täten, dessa kartor, och därmed var pansarskeppstypen räddad.

I juni 1919 utnämndes H till generallotsdirektör och kvarstod i denna befattning i 17 år. Under hans chefstid blev lotsuppassningen alltmera underlättad genom fördjupade och förbättrade lotshamnar, tidsenliga lotsutkikar och goda lotsmotorkuttrar. Ett mycket stort antal fyrar nybyggdes eller moderniserades och fyrskeppsflottan tillfördes tre nya fartyg, varjämte tio fyrskepp moderniserades. Nya lys- och ljudbojar utlades i stor utsträckning runt kusterna, och ett flertal radiofyrar anlades. Två nya tjänstefartyg nybyggdes — det största på 460 ton. Personalens bostads- och löneförhållanden förbättrades i väsentlig grad, och så gott som alla lotsplatser blev försedda med telefon.

Vid sekelskiftet hade H börjat skriva i sjömilitära frågor, och då rysk-japanska kriget utbröt i febr 1904 blev han anställd vid SvD som dess sjömilitäre medarbetare och kvarstod i denna befattning ända till 1923. 1905 anmodades han att överta redigeringen av tidskriften Vår flotta, vilket uppdrag han behöll till 1919. Under många år därefter tillhörde han överstyrelsen för föreningen Sveriges flotta och blev 1934 dess ordf. — H var en flitig skriftställare, utgav en rad broschyrer i försvarsfrågan, handledningar inom olika grenar av försvarsväsendet och historiska framställningar av bl a lots- och fyrpersonalens levnadsförhållanden och den sv segelflottans öden samt en biografi över fadern. Han har också utfört etsningar och teckningar med marinmotiv.

Författare

Erik Wikland

Arkivuppgifter

H:s arkiv i KrA omfattar reseanteckn:ar, anteckn:ar ur loggböcker, tidskrifter, bibliotek m fl underlag för hans skrifter, jämte arbetspapper samt ett tryckfärdigt ms med minnesanteckn:ar (Fri horisont) o en klipp-saml. Några brev från H i RA o KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Handbok uti praktisk navigation. Sthlm 1900. 104 s. 2. omarb uppl 1908. 111 s. 3. omarb uppl 1920. 116 s. — Flottan och dess vapen. En bok för alla. Sthlm 1904. 104 s. — Från krigsskådeplatsen i Ost-Asien. Några uppgifter sammanförda [Omsl:] Karta öfver krigsskådeplatsen i Ost-Asien jämte uppgifter om Japans o. Rysslands stridskrafter till lands och vatten. Sthlm 1904. 5 s, 1 karta. (Tills med G Unger.) 2. uppl så. — Utprickningen i svenska farvatten. Sthlm 1905. 10 s. — Silhuetter af Sveriges och dess grannländers örlogsfartyg. Sthlm 1908. 25 s. [Anon.] [Ny uppl:] . . . Utarbetad inom marinstaben 1914. 1914. 24 s. [Omsl.] [Ny uppl:] . . . augusti 1915. 1915. 33 s. [Ny uppl:] . . . november 1916. 1916. — Beskrivning å flottans avståndsmätare och distanskikare. Enligt uppdrag utarb. Sthlm 1909. 62 s. — Örlogsflottan. Några ord till gammal och ung om vår första försvarslinje. Sthlm 1910. 76 s, 1. pl. — Undervattensbåten. Några upplysningar. Sthlm 1914. 32 s. [Finsk övers:] Vedenalainen vene. Hfors 1915. 22 s. — Vår örlogsflottas betydelse, särskildt med hänsyn till sjöfart och handel. Föredrag i Ångfar-tygsbefälhavaresällskapet den 9 januari 1914. Sthlm 1914. 14 s. (Föreningen "Sveriges flottas" småskrifter. N:r 14.) — Sjömännens stad. En bok om de gamla stadsdelarna Björkholmen och Väster udd' i Karlskrona samt dess invånare. Karlskrona 1915. 116 s. 2. uppl okänd. 3. uppl 1926. — Sveriges sjöförsvar och dess utveckling. Vad världskriget lärt vårt folk av Navigatör. Sthlm 1915. 23 s. [Pseud.] — Flottan och försvarsfrågan. Sthlm 1922. 23 s. — Stockholms skärgård (STFÅ 1922, Sthlm, s 178—207). — Flottan måste återupprättas! Sthlm 1924. 12 s. (Även: Föreningen "Sveriges flottas" småskrifter. N:r 15.) 2. uppl 1928. [Bil till Vår flotta 1928, dec] — Ankarplatser för yachter (Svenska kryssarklubben, riksförening för turist- och långfärdssegling, årsskrift 1926, Sthlm, s 65— 79, 1927, s 5—27, 1928, s 5—43, 1929, s 5—37, 1930, s 5—29; omtr i Ankarplatser och hamnar för yachter i svenska farvatten. Uppgifter samlade av Svenska kryssarklubben .. . Sthlm 19[26—]31, s 5—139, 2. omarb uppl, d 1—2, [Sthlm, tr] Karlshamn 1950, Sthlm 1947). — Ett marinmuseum i Stockholm (Föreningen Sveriges sjöfartsmuseum i Stockholm. Årsskrift 1927, Sthlm, s 3— 7). — Bland lotsar och fyrmän. Sthlm 1930. 429 s. — Vid våra lots- och fyrplatser. Sthlm 1930. 56 s. (Från kunskapens fält, 3.) — Lotsgeneralen om livräddningsväsendet. Anförande vid Livbåtssällskapets 25-årsjubileum (Svensk sjöfartstidning, 1932, Göteborg, 4:o, s 357 f). — Ångfartygsbefälhavaresällskapet 1857—1932. Sthlm 1932. 4:o. 61 s. [Anon; sep ur följ.] — Stockholms ångbåtssjöfart. Anteckningar om huvudstadens ångbåtsflotta jämte redogörelse för dess tillkomst och utveckling. Ångfartygs-befälhavaresällskapets minnesskrift 1857—1932. Sthlm 1933. 4:o. 400 s, 20 pl-bl. — Amiral Jacob Hägg. Hans liv och hans verk. Anteckningar av hans äldste son. Sthlm 1934. 4:o. 157 s, 14 pl. — Under segel. En skildring från segelflottornas tid. Med ill av amiral J. Hägg. Sthlm 1935. 4:o. 143 s. [Ny tr] 1943. 137 s. [Dansk övers:] Under Sejl. Khvn [1935]. 4:o. 143 s. — Gamla tiders fyrar och fyrmän ([Omsl:] Svensk båtkalender, årg 11, 1935, Sthlm, s 184—209). — Fyrskepps och lysbojars ersättande med från havsbotten uppbyggda fyrar (Sveriges allmänna sjöfartsförenings tidskrift, årg 34, 1936, Sthlm, s 118—132). — En säregen samling fartygsmodeller (Axel Ax:son Johnson till sextioårsdagen 25/7 1936, [Sthlm] 1936, 4:o, s 169—174). — Några minnen från Karlskrona ([Omsl:] Blekingedagen. Tillfällighetspublikation utg av Blekinge gille i Stockholm i samband med Blekingedagen å Skansen den 20 juni 1936, Karlskrona 1936, 4:o, s 8—10). — Vårt sjöförsvar måste vidmakthållas. Föredrag... 8 april 1936. Visby 1936. 11 s. [Omsl; ur Gotlands allehanda s å.] — En segling runt Gotland 1910. Efter amiral Jacob Häggs dagbok. Visby 1937. (4) s. — Konsten att flagga. En bok om flaggor och flaggbruk. Sthlm 1937. 81 s, 1 bil. — The development of the establishments belonging to the Swedish state for the saving of shipwrecked (Report of the fourth international life-boat conference b eld in Sweden at Gothenburg from July 7th — July 9th 1936, Göteborg 1937, s 24—28). —• Sjöhistoriska museet (Svenska kryssarklub-bens årsskrift, 1937, s 5—14). — Några minnen från sjömännens stad (Barnens dags tidning . . ., Karlskrona 1938, 4:o, s 6 f, 12 f). — En gammal handskriven navigationsbok (Nautisk tidskrift, årg 31, 1938, Sthlm, s 254— 258). — En djupvattenseglares [A W Sjögren] efterlämnade papper (ibid, 1939, s 134 —137). — Under tretungad flagga. Vår seglande örlogsflotta och dess män 1750—1900. Sthlm 1941. 4:o. 378 s, 8 pl-bl. — Örlogsliv. Minnen från ungdomsresor med svenska flottans segelfartyg och de första officersåren i Karlskrona 1885—1896. Sthlm 1943. 4:o. 310 s. — Livet ombord i örlogsskeppen under frihetstiden (Svenska flottans historia, örlogsflottan i ord och bild från dess grundläggning under Gustav Vasa fram till våra dagar, bd 2, Malmö 1943, 4:o, s 267—280). — Livet ombord och i land (ibid, s 433—438). — Livet ombord under perioden 1815—1880 (ibid, bd 3, 1945, s 170—227; tills med G Ekman). — Bilder från Gotland. Sthlm 1945. 4:o. 172 s. — Gotlands första fyrplats (Gotländskt arkiv. Meddelanden från Föreningen Gotlands fornvänner, 17, 1945, [Visby, tr] Lund, s 64—71). — Fregatten Draken. En skildring från segelflottornas, kaparnas och piraternas dagar. Sthlm 1948. 369 s. — Till Västindien. Sthlm 1949. 300 s. — Hem, folk och fädernesland (Mitt långa liv har lärt mig . . . red av N Ekberg o I Oljelund, Sthlm 1949, 4:o, s 135—137). — Sjöofficer, marinmålare och trofast gute [J Hägg] (Min far. Ny samling, Uppsala 1949, s 112—118). — Artiklar o rec i: Svenska dagbladet, 1904—23, 1937, Sthlm; Vår flotta, organ för "Sveriges flotta", förening för sjövärn och sjöfart, 1905 —1920, 1922, 1926—1929, 1932, 1935— 1937, (Sveriges flotta) 1939 (red o ansv utg 1905—1919), Sthlm; Gotlands allehanda, 1911, Visby; Gotlänningen, 1924, Visby.

Kompositioner i tryck: Sjömans-låt, Boston för piano, Sthlm [1913]; Kryssarvalsen, Sthlm 1928.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biografica, generalrullor, KrA.

J E Gester, minnestal över H (KrVAH 1958); G Hafström, K Sjökrigsskolan 1867— 1942 (1942); Marinstaben 1884—1934 (1934); SKL; G Unger, E H 70 år (SvD 7 nov 1940); A Örnberg, E H (Tidskr i sjöväsendet 1958).— Nekr:er i Gotlands Alleh o SvD 23 febr 1958.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Hägg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13977, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13977
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Hägg, urn:sbl:13977, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-16.