Meriter

4 Hägg, Gustaf Wilhelm Petersson, f 28 nov 1867 i Visby, d 7 febr 1925 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: orgelbyggaren o musikern Nils Petter Petersson o Anna Helena Susanna Gustafva Hägg. Studier vid musikkonservatoriet i Sthlm 84—91, organistex 86, kyrkosångare- o musiklärarex 89, tf organist i Klara kyrka, Sthlm, 91, ord 93, innehade statens tonsättarstip 97-—00, lär i harmonilära vid musikkonservatoriet 04—08, i orgelspelning från 08, prof i orgelspelning 16 juli 15. — LMA 06, Litt et art 15.

G 22 maj 00 i Västerås m Hanna Sofia Bergman, f 4 april 67 där, d 16 juli 24 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till handl Per August B o Anna Sofia Carlström.

Biografi

1884 blev Gustaf H elev i orgelklassen vid musikkonservatoriet, där han fick August Lagergren som lärare i orgel. Hans anlag för orgelspelning ansågs så betydande, att han efter organistexamen erhöll den ovanliga förmånen att få fortsatt undervisning i detta ämne för vidare konstnärlig utbildning. Han avlade kyrkosångare- och musiklärarexamen och fortsatte därefter med studier för Joseph Dente i kontrapunkt, komposition och instrumentation. Vid konservatoriets uppvisning 1890 framträdde han för första gången som tonsättare med Preludium och fuga för orgel, och året därpå uppfördes en konsertuvertyr g-moll för orkester under hans egen ledning. Han lämnade musikkonservatoriet 1891 med MA:s stora belönings jetong.

H skapade sig snart rykte som en av landets förnämsta orgelspelare. Vid konserter i Klara kyrka, där han var organist från 1891 till sin död, framförde han en stor mängd äldre och nyare orgelmusik, ibland med orkester, och han väckte stor beundran även genom sitt liturgiska spel och sina improvisationer. Man kan få en viss uppfattning om hans preludieringskonst av de tre tryckta häftena Preludier byggda på koralmotiv (op 33), som fint anpassar sig till karaktären hos de olika koralerna. H komponerade också en del musik till bruk vid kyrkans gudstjänster och förrättningar, bl a till Viktor Rydbergs och Gustaf Frödings jordfästningar. En resa till Tyskland och Frankrike 1898 blev av största betydelse för H. I Paris sammanträffade han med två av de förnämsta franska orgelvirtuoserna och orgeltonsättarna, Charles Maria Widor och Alexandre Guilmant, och kom genom dem i nära kontakt med den nyare franska orgellitteraturen, som han sedan bidrog till att sprida i Sverige. Han intresserade även Guilmant för sv orgelmusik, vilket bl a resulterade i att denne gav en konsert i Paris med uteslutande sv verk.

Som pedagog utövade H ett mycket stort inflytande på sv orgelkultur. Han var en kunnig, grundlig och uppmuntrande lärare, som drev upp sina elever till en solistiskt mycket hög nivå, men som ändå alltid betonade, att behärskning av det liturgiska spelet, i synnerhet koralspelet, var det väsentligaste för en kyrkomusiker.

H:s kunnighet och plikttrogenhet gav honom många förtroendeuppdrag; han blev ledamot i en mängd styrelser och kommittéer, bl a MA:s läroverksstyrelse och Centralstyrelsen för Sveriges allmänna organist- och kantorsförening. Han blev ofta anlitad som kontrollant vid orgelbyggen och avsyningsman vid orgelbesiktningar.

H:s båda tidskrävande befattningar och andra uppdrag hindrade honom att ägna tillräcklig tid åt komponerandet. Efter en kulmination i produktiviteten under 1890-talets sista år, då bl a pianotrion g-moll, pianosonaten d-moll och symfonin D-dur tillkom, skrev han endast mindre verk, mest för piano och orgel (eller harmonium), samt några kantater av tillfällighetskaraktär. Hans musik är präglad av hans stora kunnande på musikens alla områden. Musiken ligger väl till för instrumenten, och svårighetsgraden är alltid avpassad efter om ett stycke är avsett att spridas bland yrkesmusiker eller bland amatörer. Stilen får betecknas som senromantisk och är — även före studieresan 1898 — tämligen franskorienterad, vilket i synnerhet visar sig i den ganska komplicerade harmoniken, som visar inflytande från César Franck och dennes efterföljare.

H:s kanske bästa verk är pianotrion i g-moll från 1896, som blev mycket uppskattad vid ett flertal framföranden i Sverige och utlandet. Den är ett Sturm-und-Drangverk, präglat av ett mustigt patetiskt uttryck och en kantabel sötma på ett sätt som nästan erinrar om Rachmaninovs musik. Ungefär samma karakteristik går att använda på pianosonaten i d-moll, medan de flesta mindre pianoverken med sin blandning av känslosamhet och elegans är typiska för sin tids nordiska salongsmusik.

Det franska inflytandet är störst i kompositionerna för orgel och harmonium. Några av dessa verk fordrar stor orgel och är tekniskt krävande, men H var också mån om att utöka repertoaren för landskyrkornas små orglar och för orgelharmonierna i hemmen. Han skrev för detta ändamål ett stort antal stycken, som ställer mycket små krav på exekutörernas tekniska färdighet, och arrangerade därtill ett otal populära kompositioner (pianostycken, sånger, arior, körer mm) åv skilda tonsättare. — H blev också mycket uppskattad för sina välgjorda arrangemang av folkmelodier för piano och för sång och piano. Så t ex jämfördes hans samling Finlands skönaste folkvisor av den finländska kritiken med Griegs bearbetningar av norska melodier.

Författare

Finn Rosengren

Arkivuppgifter

Några brev till H i MAB. Brev från honom i MAB o Musikhist mus.

Tryckta arbeten

Arrangemang och samlingar (tr Sthlm om ej annat anges): Skilda tonsättares verk: Album för kammarorgel (2 h, 30 st) [1903, 1904]; Album för kyrkorgel (12 st) [190?]; Album för orgelharmonium (3 h, 37+ 6 st) [1900, 1903, 1907]; Bibliotek för orgelspelare (h 2—3, 60 st, h 3 beteckn Bibi för kammar-orgel) [1896, 1897?]; I ungdomsåren, Värdefulla lätta pianostycken af kända tonsättare (2 h, 46 st) [1896—?]; Klassiska marscher (8 st), f orgelharmonium [191?]; Piano-album (12 st) [1904]; Stämnings-stunder vid orgelharmonium (4 h, 60 + 7 st) [1896, 1898, 1900, 190?]; Tolf valda orgelstycken [190?]; 12 postludier och karaktärsstycken för orgel [1904]; Tjugoåtta koraler i reviderad rytmisk form . . . utg F M Allard, G H, C W Rendahl o I D Wallerius [1912]; Songs of Sweden (87 st, till stor del folkmusik, i serien Songs of the people), New York 1909; Bihang, upptagande utdrag ur musiken till sv mässan (Svensk koralbok (efter Haeffner) . . ., 1903). — Folkmusik: Det var en Lördag Aften (Folkvisor och romanser [1898]); Finlands skönaste folkvisor (42 st), f piano m text el 1 r o piano [1897 resp 1898]; Från dal och fjäll, f piano [1897]; Ring- och danslekar i potpourriform, f piano [1925]; Spelare-Johns låtar (4 st, uppteckn av J Wellin) [190?]; Svenska folkvisor, f piano m text (2 h, 75 st) [190?], 2 st utg m tit Omtyckta sånglekar för piano [190?]; 50 svenska folkvisor, f 1 r o piano [1908]; enstaka folkvisor utg sep o i saml Songs of Sweden.

Kompositioner i tryck (förlagsorten oftast Sthlm, ej angiven): Körverk: op 20 Julsång: Jublen, jublen I himlar, f sopran el tenorsolo o bl kör m ack av piano el orgel [1900]. —¦ Sånger för 1 r o piano (orgel): Amorösa (F Samuel) [1894]; Barnaglädje, 15 små visor för barn [1905]; Dagen somnar (E Lundberg) (Svensk sång, årg 2, 1901); De herdarna förde fåren i bet (Levertin) (Julens melodier, h 2, [191?]); Farväl! (V M Modin) [1894]; Förtröstan (Mot höjden, religiösa sånger vid orgeln [191?]); Maj (Levertin) [1897], även i Sång-album af sv tonsättare [1897]; Slummersång (Runeberg), komp 1888 (Sv musiktidn 1895, musikbilaga, äv i Songs of Sweden 1909); Svärmeri (Heine), komp 1892, tr [1892—93]; Ungdomsdrömmar (E Åkerhielm) [1896]. — Kammarmusik: op 15 Trio [g] f piano, violin o violoncell, komp 1896, Leipzig [1897]; op 23 Romanze [E] f violin o piano, [1906]; op 26 Romanze No 2 [e] f violin o piano, Lpz (cop) 1907; [op 27] Liebeslied f violin o piano, Lpz (cop) 1907; op 34 Adagio f violin o orgel, Lpz 1909, äv i Orgelstiicke moderner Meister, utg J Diebold, Bd 3, Lpz, Bruxelles 1909. — Orgel (harmonium): op 12 Quatre morceaux pour orgue, Lpz [1895]; op 16 Meditation [1898]; op 22 5 Orgelkompositionen: Abendfriede, Elegie, Cantabile, Festhymne, Meditation (= op 16) [1903], Cantabile äv i Från tonernas värld, årg 2, 1901; op 28 7 karaktärsstycken = Stämningsstunder vid orgelharmonium, h 4 [190?]; op 29 6 originalkompositioner = Album för orgelharmonium, h 3 [1907]; op 32 6 lätta tonbilder [1908]; op 33 Preludier byggda på koralmotiv (3 h, 75 st) [190?]; op 37 Stämningsbilder (5 st) [1917]; Abendgebet, Cha-rakterstiick (Orgelkompositionen aus al ter und neuer Zeit, utg O Gauss, Regensburg 1910); Aftonbön (Stämnings-stunder . . ., h 2 [1898]); Andante funébre (Favorit-marscher för orgelharmonium [1923]), förenklad bearb av Sorgetoner i op 9 f piano; Bröllopsmarsch (Organistens orgelalbum, utg N E o E Anjou, h 1, Gefle 1900); Bröllopståg (Favorit-marscher . . ., [1923]); Elegi (Album för kyrk-orgel [190?]) - Elevation (Stämnings-stunder . . ., h 2 [1898]); Festförspel till koralen 55 (Från tonernas värld, 12, 1911); Festmarsch och Sorgmarsch [1894]; För hem o landskyrka (5 st), 1907; Förtröstan (Album för kammarorgel, h 2 [1904]); I graf kapellet (ibid); Improvisation (Les maitres contem-porains de 1'orgue, utg J Joubert, vol 3, Paris (cop) 1912); Improvisation sur un théme de passion suédois (ibid, vol 5, (cop) 1914); Legend [1915], äv i Stilla stunder vid orgelharmonium [192?]; Lofsång (Bibliotek för kammar-orgel [orgelspelare], h 3 [1897]); Pastoral (Stämnings-stunder . . ., h 3 [1900]) = Pastorale för piano; Praeludium (ibid); [Preludium] (Präludienbuch zu den Chorälen der christlichen Kirche, utg H Trautner, Kaisers-lautern 1909); På klagodag (Nordiskt orgelalbum, utg N E o E Anjou, h 1, tr Lpz 1903); Sommarafton (Album för orgelharmonium, h 1 [1900]). — Piano: op 9 Några stämningsbilder (6 st), komp 1887—94, tr [1895]; op 10 La coquette, Valse de salon, komp 1893, Copenhague 1896, även i Fru Musica, bd 2 [1916]; op 11 Valse lente, Copenhague 1896; op 14 Sommartankar (6 st) [1896], nr 4 äv i Sv musiktidn 1896, musikbil; op 17 Stämningar (4 st) [1898]; op 18 Fyra pianostycken [1898], nr 1 komp 1888, nr 3 1890; op 19 Sonat [d] [1899]; op 21 Impromptu-Scherzo, Nocturne, Albumblad (komp 1899), Ballad, Humoresk (komp 1900), tr 1902, nr 1 äv i Sv musiktidn 1900, musikbil, nr 3 äv i Svenskt pianoalbum [1913], nr 5 äv i Sv musiktidn 1900, musikbil; op 24 Drei Fantasiestucke [1906]; op 30 Öfver djupen mot höjden, Impromptu funébre, utf 1907, tr [190?]- op 36 Genrebilder (5 st) [1915]; op 40 Fyra tonbilder [191?]; op 41 Sommarnatt (4 st) (cop) 1919; op 42 I midsommartid (4 st) (cop) 1919; op 43 Från rosornas och minnenas stad (2 h, 8 st) (cop) 1922; Bröllopsmarsch [1895]; Elegi [f] [1921]; Elegi [d], Till minnet af Zacharias Topelius [1898]; Elegi [a] vid min älskade makas bortgång, (cop) 1926; Elegi [c] (Sv musiktidn 1904, musikbil); Fantasistycke (Musik för piano af sv tonsättare [1898]); Festmarsch (Sv musiktidn 1897, musikbil); Pastorale (ibid, 1899, musikbil) = Pastoral i Stämnings-stunder . . ., h 3; Sorgetoner vid Viktor Rydbergs bår . . . [1895]; Valse-caprice [1891].

Kompositioner i handskrift (de flesta i MAB): Körverk: Kantat vid Klara kyrkas återinvigning 1907; Kantat vid kyrkoherdeinstallation i Klara kyrka 1918; Kantat vid musiksällskapet Concordias i Gävle 100-års-fest, f solo, kör o ork; Lofva Herren min själ, f bl kör; Påskhymn, f bl kör o orgel, uppf 1894. — Sånger för 1 r o piano: Altsolo; Barmhärtig och nådig är Herren; För sent! (G Meyer) 1889; God natt; I Skoven 1887; Ro (A Rydberg) 1888; Serenad; Syng kun i din Ungdoms Vår 1887; Tillegnan (G Meyer) 1888; Till hembygden (G Larsson); Vintervaggsång 1888. — Orkester: Bröllopsmarsch (tr f piano); Symfoni [D] trol 1899; Ouver-ture [g] uppf 1891. — Kammarmusik: Souvenir, f violin o piano; Stråkkvartett [G], c:a 1890; Stråksextett [d], c:a 1890. — Orgel (-harmonium): Praeludium och fuga, uppf 1890; Scherzo; Sorgmarsch [b]; Sorgmarsch vid G Frödings jordfästning, uppf 1911. — Piano 2 h: Barcarolle; Fantasistycke 1888; Festmarsch, uppf 1893; Gavott 1892; I aftonens stillhet; I tankar; Konsert-valse [Dess], 1889; Marsch [D]; Marsch [E]; På månbelyst sjö 1921; Romance sans paroles 1892; Tre tonstycken 1888; Vals [B]; Vals [D]; Vårjubel; Zigenarlif 1888.

Källor och litteratur

Källor o litt: art:ar i Från tonernas värld 1901 o 1911, i Kyrkomusik o skolsång 1907, nr 33 o 1908, nr 39, i Musiktidn 1917, nr 48 o 49, 1918, nr 46, 1925, nr 2; G Hilleström, MA. Matr 1771—1971 (1971); H Sandberg, art i Musiktidn 1917, nr 46; F Saul, art i Rheinische Musik- und Theater-Zeitung 1912, nr 21; W Åhlén, art i S:t Clara Kyrkoblad 1967, nr 6. — Art i Sv musiktidn '6 ™ '6681

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf W P:son Hägg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13978, Svenskt biografiskt lexikon (art av Finn Rosengren), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13978
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf W P:son Hägg, urn:sbl:13978, Svenskt biografiskt lexikon (art av Finn Rosengren), hämtad 2024-04-18.