Meriter

2 Hägg, Jacob (Jacques), bror till H 1, f 22 juli 1839 i Östergarn, Gotl, d 15 april 1931 i Sthlm, Skeppsh. Kadett 6 april 58, kommenderad på korvetterna Jarramas o af Chapman somrarna 58—62, sjöofficersex 16 mars 63, sekundlöjtn vid flottan 24 mars 63, löjtn där 25 sept 66, tjänstg vid sjökarteverket på sjömätn:fartygen 74—78 o 79— 84, lär i frihandsteckn vid sjökrigsskolan 26 sept 78—90, kapten vid flottan 12 sept 79, kommendörkapten 2:a gr 5 april 89, chef för sjökrigsskolan 1 juli 90—95, kommendörkapten 1:a gr 22 jan 92, kommendör i flottan 31 maj 95, vid flottan 24 jan 96, varvschef i Sthlm 96—99, i Karlskrona 99—00, konteramiral 24 mars 99, befälh amiral o stationsbefälh i Karlskrona 28 sept 00—04, ordf i dir för flottans pensionskassa 00—04, ordf i komm ang ändrad organisation av flottans sjömanskår 03—04. Marinmålare, tecknare, etsare. — LÖS 91, LKrVA 92, HedLÖS 99, Iqml 27.

G 28 dec 69 i Karlskrona m Eleonora (Ellen) Magdalena Sofia Tellander, f 31 mars 50 i Jönköping (enl hfl för Rogberga, Jönk), d 30 juli 19 i Skhlm, Skeppsh, dtr till major Frans August T o Eleonora Charlotta Ennes.

Biografi

Djupt imponerad av de allierade engelsk-franska flottorna, som 1854 seglade förbi Visby, bestämde sig H för att bli sjöofficer. Som sekundlöjtnant företog han 1863— 64 en världsomsegling ombord på ångfregatten Vanadis. 1864—65 gjorde han en ny långseglats, som han tillsammans med H af Trolle beskrivit i Minnen och anteckningar från ångkorvetten Gefles expedition till västkusten af Afrika och Medelhavet åren 1864—65. Med samma fartyg avseglade han 1870 till Le Havre för att hemföra svenskar från Frankrike, sedan det fransk-tyska kriget utbrutit. 1873 erhöll han kommendering till sjömätning, vilket medförde en elva år lång tjänstgöring vid sjökarteverket. Under denna tid var han under flera somrar chef för sjömätningsfartygen Falken och Svalan och gjorde 1878—79 en långresa med korvetten Gefle. 1884 utförde han med sjömätningsfartyget Gustaf af Klint nya kustförtoningar till seglingsbeskrivningen Svenska Lotsen. 1888 inträdde H i flottans stab, där han 1889—90 planerade hemliga farleder, sk militärleder. 1890—95 var H chef för Sjökrigsskolan, vilket medförde ett välkommet återupptagande av tjänst på segelfartyg. Bl a företog han långresor med fregatten Vanadis och korvetten Saga. Efter några år som varvschef i Sthlm blev han hösten 1900 befälhavande amiral och stationsbefälhavare i Karlskrona. Om H:s konflikt med chefen för Sjöförsvarsdepartementet Gerhard Dyrssen, som ledde till dennes avsked, se bd 11, s 709 f. 1904 tog H avsked från aktiv tjänst och flyttade till Sthlm.

I samband med sthlmsutställningen 1897 renoverades under H:s ledning ett 20-tal fartygsmodeller. Enligt tidens sed genomfördes renoveringen i en stilren och något hårdhänt anda. H iståndsatte själv 1600-talsmo-dellen Royal Charles och byggde i stor skala en modell av ånglinjeskeppet Stockholm, flottans sista linjeskepp. Efter utställningen kämpade H ivrigt för ett sjöhistoriskt museum i Sthlm, något som 30 år senare genom en donation av Knut Wallenberg möjliggjordes. H mottog, nära 92-årig, detta besked på sin dödsbädd.

Vid sidan av sin betydande sjömilitära karriär framträdde H som marinmålare, grafiker och tecknare. Redan i skolan i Visby hade han undervisats i teckning och akvarellmålning av P A Säve. 1874 började han måla i olja och utförde efter undervisning av brodern Axel Herman, A T Gellerstedt och A Tallberg ett 25-tal etsningar. Hans tusentals skisser och teckningar äger stort fartygs-historiskt intresse. Som akvarellmålare ter han sig i dag som bäst — det något torra detaljåtergivandet förlänar hans oljemålningar en mindre tilltalande stelhet. Han skildrade berömda sjöslag och fartyg av alla slag. Som tecknare, främst i blyerts, utvecklade H mot slutet av 1800-talet en lätt impressionistisk teknik. Han illustrerade en rad marina läroböcker och deltog i flera utställningar.

Minnesutställn av H:s verk på Sjöhist mus i Sthlm 1941. H är rikt repr i Sjöhist mus, Nat:mus, Gbgs sjöfartsmus o Gotlands fornsal, Visby. Huvuddelen av H:s produktion återgiven i H 5:s arbeten Under segel (1935), Under tretungad flagga (1941) o Örlogsliv (1943).

Författare

Jonas Gavel

Arkivuppgifter

En saml brev till H i KB. Brev från H till bl a C Asker o R Haglund i KB, till E Wrangel i LUB o några strödda i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Småbitar ur kadett-lifvet af I. H..g. Sthlm [1863]. Tv-8:o. 18 pl. [Sign.] ¦— Minnen och anteckningar från ångkorvet-ten Gefles expedition till västkusten af Afrika och Medelhavet åren 1864—1865 under befäl af herr kaptenen och riddaren ,m. m. A. Pettersén. Sthlm 1867. 323 s, 16 pl, 2 kartor. (Tills med H af Trolle.) — Svenska örlogsfartyg. [Pärmtit.] [Sthlm 1870.] Fol. 10 pl. [Anon.] — Flaggkarta. Sthlm 1880. (2) s, 1 pl. 2. uppl [1888]. 3. rev o tillök uppl 1896. — Örlogsskeppet Amarant. En studie (Tidskrift i sjöväsendet, årg 67, 1903, Karlskrona, s 323—367; tills med A Zetterstén). — Vår flagga. Några upplysningar och råd till Sveriges ungdom meddelade. Sthlm 1906. 24 s. — Signal- och evolutionsbok för Kungliga svenska segelsällskapet. Sthlm 1909. 183 s. —¦ Some peculiar Swedish coast-defence vessela of the period 1762—1808 (The mariner's mirror, the journal of the Society for nautical research, vol 3, 1913, London, s 46—49). —¦ Some details from the model of the Swedish 50-gun ship "Amaranthe" (ibid, s 204—207). — Naval museums, 4. Sweden [Göteborgs sjöfartsmuseum] (ibid, vol 6, 1920, s 194—497). — En ödesdiger ankring med örlogsskonerten "Falk" (Vikingabladet, [årg 1,] 1924, Göteborg, nr 1, s 8—12). — Artiklar i Gotlänningen, 1915, 1919, 1923, Visby.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Hafström, K sjökrigsskolan 1867—1942 (1942); L L v Horn, Biogr antecknar, 3:3. Officerare som tjenat vid örlogsflottan åren 1825—1891 (1934); Hult-mark; E Hägg, Amiral J H. Hans liv o hans verk (1934); dens, Under tretungad flagga (1941); dens, Sjöofficer, marinmålare o trofast gute (Min far, N S, 1949); SKL.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob (Jacques) Hägg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13979, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Gavel), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13979
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob (Jacques) Hägg, urn:sbl:13979, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Gavel), hämtad 2024-04-16.